Studiens syfte är att studera hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag utifrån huvuduppdraget i gymnasiesärskolans läroplan. Utifrån en kvalitativ ansats har vi genomfört tio intervjuer med lärare inom gymnasiesärskolan i tre svenska kommuner. Vi ville genom vårt intervjumaterial analysera, skapa mening och få syn på hur de beskriver och resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag. Studien visar att de intervjuade lärarna upplever sitt uppdrag utifrån gymnasiesärskolans huvuduppdrag i läroplanen som positivt, men konfliktfyllt. De utbildar eleverna utifrån läroplanens intentioner och kunskapsuppdrag samtidigt som de uttrycker en oro och i några fall uppgivenhet inför i vilken utsträckning eleverna ska få tillgång till det samhälle de utbildas för. Vi konstaterar att ambitionen att utbilda för att deras elever enligt läroplanen genomsyrar studiens resultat samtidigt som deras pedagogiska praktik ständigt förhandlas utifrån dem, deras kollegor och de förutsättningar de ges på sina arbetsplatser samt de erfarenheter de har av det samhälle deras elever ska leva och verka i.

<p>I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality.</p><p>The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life.</p><p>There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation.</p><p>This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society.</p><p>Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism,</p><p>Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business</p>

I have chosen in my study, to do a comparison between pupils´ expectations of the future, how they would meet adult life or working life after their education. These pupils are ending their programmes during this term. One program is Business and Administration Programme and the other programme is Qualified Vocational Education in Business, which is a post-secondary education and training programme. This investigation is done in Haninge municipality. The purpose of this study has been to investigate if these students´ expectations differ between each other, compared with factors such as age, sex, ethnical origin and different study programmes. Further it has been interested to see how teachers and future employer meet these pupils´ expectations in education or in their planning working life. There have been two other important questions to investigate in this study. One of the questions has been, how these people see pluralism in today´s society. The other question to investigate has been the importance of these programmes in this municipality. Finally it has been interesting to see if theory tells us something about expectations and changes of younger pupils´ choices in school, and if that differs from this investigation. This study is based on an investigation through a questionnaire and it is also based on interview surveys. 25 pupils have filled in a questionnaire. In addition I have interviewed one teacher responsible for each programmes, one headteacher from the programme of Qualified Vocational Education in Business, one pupil from that programme and two future employer. The results of my study show that the expectations of the future do not differ between these pupils. They found it important to put up goals to strive for after ending education. Finally all of the people participating in this investigation think that pluralism is important to society. Key words: Pupils, Expectations, Changes, School, Adult life, Working life, Pluralism, Business and Administration Programme, Programme of Qualified Vocational Education in Business

Studien syfte var att se på förutsättningarna för övergången från gymnasiesärskola till vuxenlivet för elever som går sista året. Hur förbereds eleverna inför yrkes- och vuxenlivet när skolan närmar sig ett slut? Eleverna utgör en grupp som riskerar att inte få det stöd de behöveroch behöver fångas upp inför övergången. Studien består av kvalitativa intervjuer med elever, föräldrar och olika professioner i skolan. Bronfenbrenners ekologiska systemteori bidrog till att förstå vilka faktorer som har betydelse för elevens möjligheter i övergången och vad som påverkar i samspel i olika miljöer. Även Nordfors Nilssons förmågecirkel som handlar om ansvar, kommunikation, reflektion, kreativitet och samarbete användes för analys av data. Resultatet visar att eleverna inte riktigt har uppfattat eller förstått sin egen förberedelsetid i skolan. De vet att de varit delaktiga i valet för APL-platser, att detta utgått från deras egna intressen och de beskriver att vissa platser inte var lämpliga utifrån deras förmåga. Störst oro framkom i samtal med föräldrar. De funderade över vad händer efter skolan när trygghet och nätverket runt eleven försvinner? Lärarna lyfte att läroplanens centrala innehåll för eleverna var svårtolkat och behövde omvandlas till så vardagsnära och konkreta aktiviteter som möjligt för eleverna och förklaras för att de skulle förstå nyttan av dessa. Kuratorerna stöttar eleverna i att skriva ansökningar och ge information om vad som skulle hända efter skolan. En skola använde metoden ADIS och ROS (förberedelse för vuxenlivet). I projektet SamSTART skapas en trygghet för eleverna inför ett första besök på arbetsförmedlingen. Studien bidrar medkunskap för yrken involverade i förberedelser för elever inför vuxenlivet.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka upplevelsen av lek. Minnet av lekupplevelsen som barn och ungdom och upplevelsen av lek som vuxen fokuseras. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio vuxna intervjupersoner. Skilda perspektiv på lek presenteras med tonvikt på de psykoanalytiska teorierna. Intervjuerna bearbetades kvalitativt i enlighet med grundad teori. Resultatet visar att upplevelsen av lek har fyra dimensioner som är gemensamma för minnet av lekupplvelsen hos barn och ungdomar och upplevelsen av lek hos vuxna. Dimensionerna är relation, kreation, emotion samt kognition/prestation. Lekupplevelsen som vuxen har fyra specifika dimensioner, dessa är förlopp, lekfull attityd, spontanitet och frihet kontra tvång samt lek i konflikt. Minnet av upplevelsen av lek som barn och ungdom har vidare en specifik dimension, lekavbrott. Lekens kapacitet att skapa förändrad upplevelse betecknas lekrealitet, och bestående aspekter av denna betecknas lekrealitetspermanens. Resultaten sammanfattas och diskuteras i relation till de psykoanalytiska teorierna.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka konsekvenser en individ får av att ha blivit utsatt för våld eller bevittnad våld i hemmet i barndomen. Varn som lever med våld eller blir vittne av våld som utövas mellan föräldrarna i hemmet kan ses som psykiskt våld mot barnet vilket i sin tur kan hämmda deras utveckling. Relationen mellan barn och föräldrar i hemmet spelar en stor roll för barnets utveckling och tillväxt. Det har visat sig att barn som växer upp i våldsamma miljöer har färre chanser till gynnsam utveckling och löper större risk för negativa utfall. För att få en bättre förståelse kring barnets utveckling och hur barndomen formar individen i framtiden kommer denna studie utgå ifrån anknytningsteorin och social inlärningsteorin. Med dessa teorier som utgångspunkt kan man få en djupare förståelse kring varför konsekvenser av våldet i barndomen uppstår och fortsätter i vuxenlivet. Metoden som har använts i denna studie är en strukturerad litteraturstudie utifrån Karolinska institutet (2023) steg-för-steg-guide. Metoden grundar sig i nio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats och artiklarna valdes genom strukturerade sökningar i databaserna Psycinfo och Sociological Abstract. Det framgår en översiktstabell i resultaten av inkluderade artiklar. Resultaten visar på diverse konsekvenser av att ha blivit exponerade för våld i barndomen. Exponeringen av våld i barndomen kan bland annat ge omfattande psykiska konsekvenser som utvecklas under uppväxten till vuxenlivet. Dessa konsekvenser inkluderar depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Resultaten indikerar även att barn som bevittnar våld mellan föräldrar kan påverkas i vuxenlivet med negativa effekter såsom en dålig självbild, uppkomsten av aggressivt beteende och en ökad sårbarhet. Studien avslutad med en diskussion om metodens styrkor och svagheter, samt en reflektion kring de framkomna fynden i resultatdelen där det nämns bland annat om en korrelation mellan könen.

The aim of this study was to investigate the leaving care services provided to youth leaving residential care in Sweden. Through the use of qualitative research interviews residential care workers perception of what practical and emotional needs youth leaving care have, and whether current aftercare services meet these needs, were examined. The study further sought to compare the swedish and english leaving care services. The main findings of the study were that the residential care workers interviewed expressed that they had a good working relationship with the local social services and that they through the residential care services were able to provide some degree of aftercare. They further identified loneliness as the most prominent emotional need of youth had after leaving care. The most pressing practical need youth leaving care were described as help concerning apartment and job searching, how and when to pay bills as well as managing a budget. The residential care staff further conveyed a wish for a higher degree of regulation surrounding aftercare services. Their main reasoning was to assure that youth leaving care received aftercare regardless of the economic situation of the local municipalities.

Youths’ transition into adulthood can be challenging, especially when this transition implies acontinuation of education, thus a continuation of the financial dependency in early adulthood.There are an array of developmental tasks and challenges young people go through, and some ofthese tasks can be conflicting: pursuing an academic track versus having financialindependence. These new challenges can impact on youths’ wellbeing.However, having a goodparentalandpeer attachment have been shown to ease these transitions and have positive effectson wellbeing.In this current study we aimed to examine if parental and peer attachment couldsignificantly predict outcomes in psychological wellbeing(i.e., presence of life satisfaction andselfesteemand absence of depression) in university students (Mean age=22.5, SD= 2.0). Theresults showed that parentalandpeer attachment are significantly related to youths’ lifesatisfaction with one exception. Father attachment was not related to youths’ selfesteem.Insummary parentalandpeer attachment do contribute to significant increases in psychologicalwellbeing. / Ungdomars övergång till vuxenlivet kan vara utmanande,speciellt när denna övergång innebär enfortsättning av utbildning, vilket leder till en fortsättning av att vara finansiellt beroende i tidigtvuxenliv. Det finns en mängd utvecklingsrelaterade uppgifter och utmaningar som unga personergår igenom och vissa av dessa uppgifter kan vara motstridande: att gå den akademiska vägeneller vara finansiellt oberoende. Dessa nämnda utmaningar kan påverka ungdomarsvälbefinnande. Dock har det visat sig att ha en god anknytning till föräldrar och vänner kanunderlätta dessa övergångar och samtidigt ha positiva effekter på välbefinnande. Målet medstudien var att undersöka om föräldraochvänanknytning kunde signifikant förklara utfall ipsykologiskt välbefinnande (närvaro av livstillfredsställelse och självkänsla och frånvaro avdepression) i universitetsstudenter (Medelålder= 22,5, SD= 2,0). Resultaten visade att föräldraochvänanknytning var signifikant relaterat till universitetsstudenters tillfredsställelse med livet.Det fanns dock ett undantag då anknytning till fadern ej var signifikant relaterat till självkänsla. Sammanfattningsvis bidrar föräldraochvänanknytning till signifikanta ökningar i psykologisktvälbefinnande.

Titel: Vi måste trolla med knäna- Socialsekreterares erfarenheter av eftervård till unga som lämnar dygnsvården Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad socialsekreterare anser attsamhällsplacerade unga har för behov i övergången mot ett självständigt vuxenliv, samtderas erfarenheter av de stöd- och hjälpinsatser som erbjuds de unga eftersamhällsplaceringens avslut. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tvåfokusgruppsintervjuer på två olika avdelningar inom en Socialtjänst i Sverige. Resultat: Resultatet av studien visade att socialsekreterarna anser att de unga somlämnar dygnsvården har olika förutsättningar och är i stort behov av socialt stöd ochpraktiskt stöd. Resultatet visade även att de eftervårdsinsatser som erbjuds idag intetillgodoser de identifierade behoven. Socialsekreterarna måste således trolla med knänaoch hitta egna lösningar. Diskussion: Samhället har ett stort ansvar för de placerade barnen även efter avslutadplacering och därför behöver lagen kring eftervård bli tydligare. / Title: Leaving social care in Sweden- Social workers experiences of working with young care leavers Aim: The study aims at examining what social workers consider necessary for youngcare leavers during their transition to adulthood, together with social workers experiences of working with aftercare. Method: To achieve the aim of the study, two focus group interviews were conductedwith social workers from two different sections of social services in one municipality in Sweden. Results: The result showed that according to the social workers, the young care leaversare a vulnerable group and in need of social and practical support. The study alsoshowed that the existing aftercare policies and services offered to care leavers does notmeet the identified needs. The social workers cannot therefore provide for the needs ofthe care leavers thus being forced to make things work out of the impossible. Discussion: The social services within municipalities are solely responsible for care andaftercare of the out of home placed children and youth. Therefore, there is need fordistinct policies and guidelines on aftercare.