No description available.

Introduktion: WHO:s checklista för säker kirurgi skapades för att minska risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Den har sedan 2009 implementerats på de flesta sjukhus i Sverige, vilket gör det av intresse att undersöka följsamheten till WHO:s checklista i Sverige 2014.   Syfte: Syftet var att undersöka följsamheten till WHO:s checklista för säker kirurgi inom dagkirurgisk verksamhet på två sjukhus, samt undersöka om sjukhus, anestesiform eller om operationen utförs på förmiddag eller eftermiddag är associerat med följsamheten.     Metod: Studien genomfördes som en icke deltagande, strukturerad observationsstudie med kvantitativ design. Det genomfördes 39 stycken observationer. Data analyserades med IBM:s SPSS och presenteras i tabeller och löpande text. Resultat: Följsamheten till checklistans kontroller varierade mellan 0 till 92 %. Fyra av kontrollerna visade statistiskt signifikanta skillnader mellan sjukhusens följsamhet. Jämförelsen mellan de olika anestesiformerna visade en statistiskt signifikant skillnad i följsamheten till en kontroll. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs i följsamheten till kontrollerna mellan för- och eftermiddag.   Konklusion: Resultatet visar varierande följsamhet till WHO:s checklistas faser och kontroller. Vissa av kontrollerna genomförs inte överhuvudtaget. För att förbättra följsamheten och därmed även patientsäkerheten kunde det ligga i organisationernas intresse att ta upp för diskussion hur följsamheten kan förbättras.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet visar på både vinster och svårigheter när WHO:s checklista används. Checklistan är viktig för teamets kommunikation, planering och är en säkerhetsrutin och kontroll för att undvika misstag. Den är en samlingspunkt, klargör fakta, ger säkrare vård och tar minst tid om teamet synkroniserar sig, väntar in varandra, fokuserar och koncentrerar sig på checklistan. Det finns ett behov av delat ansvar för att komma ihåg att använda checklistan och det behövs ett engagemang och stöd från ledningen för god implementering. Alla måste vara delaktiga, överens om att använda den och ta den på allvar. Checklistan är mindre relevant vid små ingrepp där önskan finns att modifiera den. Vidare studier av multidisciplinär teamträning för att utveckla checklistan skulle vara av intresse. För att kunna jämföra de olika yrkeskategorierna med varandra och för att få djupare kunskaper, behövs det göras flera fokusgruppintervjuer. / WHO's checklist has significantly reduced complications and mortality and increased patient safety in surgical patients by being a standardized tool for communication and co-operation of the surgical team. At the end of 2011 most Swedish hospitals used WHO´s checklist, but there are only a few studies from Sweden after the introduction. The purpose of this pilot study was to investigate the surgical team´s experiences working with WHO´s checklist for safe surgery. A focus group interview was conducted with a surgical team. Data analysis was done by qualitative manifest content analysis. The result shows both benefits and difficulties when WHO´s checklist is used. The checklist is important for the team´s communication and planning and is a routine security and control to avoid mistakes. It´s a meeting point, it´s clarifying the facts, providing safer care and it takes less time if the team synchronizes itself, waits for each other, focuses and concentrates on the checklist. There is a need of shared responsibility to remember it and the commitment and support from the management for good implementation. Everyone must be involved, agree to use it and take it seriously. The checklist is less relevant for small procedures where the desire is to be able to modify it. Further studies of multidisciplinary team training for the development of the checklist would be interesting. In order to compare various professional categories with each other and gain deeper knowledge, it is necessary to do several focus group interviews.

Background: Surgical complications has been the main cause of medical injuries and deaths worldwide. In 2008 WHO developed the checklist for safe surgery to reduce the number of surgical complications. The objective of the checklist is to strengthen already established safety routines and contribute to better cooperation and communication. Research shows that compliance to the checklist is deficient, which can affect patient safety. Aim: The aim was to study the extent to which theatre nurses participate in the use of the checklist. Method: Observational study was conducted with a descriptive design and quantitative approach. 24 observations were carried out with aid of an observation protocol of two surgical units at a hospital in central Sweden. Result: The results showed that Timeout initiated widely but compliance to all items was considerably lower. Team member introductions, patient ID, planned surgery and antibiotic prophylaxis had highest compliance. Theatre nurse responsibilities in Timeout, particularly sterility and positioning of the patient had low compliance. During Sign In the majority of theatre nurses greeted the patient in the operating room and everyone performed skin control. One theatre nurse asked the patient about allergies/intolerance. The theatre nurses participated rarely in Sign Out. Conclusions: The study showed that there are large differences in compliance between items of the checklist. Theatre nurses can increase their participation by being more involved in the surgical team communication and thus clearly demonstrate her responsibilities in the perioperative nursing. Revisited routines and continuous monitoring may be needed for increased checklist compliance

No description available.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor. Det samlade intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utifrån sex kategorier som beskrev hur operationssjuksköterskorna upplevde att använda checklistan inför vaken patient; Anpassning, Information, Kommunikation, Obehag, Oro och Säkerhet. Slutsats: Operationssjuksköterskorna upplevde säkerheten i arbetet kring patienten som den viktigaste aspekten med att använda checklista. Samtidigt var man dock tveksam till att använda den inför vaken patient. Detta beskrevs i form av oro för patienten och en egen obehags-känsla. Operationssjuksköterskorna funderade kring möjligheter med förändringar i en sådan situation, exempelvis genom information om checklistan preoperativt, att tala tyst eller vid sidan om patienten. Inga tydliga förslag gavs om hur checklistan skulle anpassas till vaken patient. / Background: The WHO checklist is intended for operating clinics around the world to reduce the number of complications combined with surgery. Studies have shown that the checklist not only does improve patient safety but also contributes to better teamwork and communication between staff. Little is known how the checklist affects non sedated patients undergoing surgery. Aim: The aim of this study was to illustrate how a couple of theatre nurses experience the use of checklist in presents of non sedated patient. Method: The study hade a qualitative approach and semistructured interviews were made involving three theatre nurses. The collected material was analyzed by content analysis. Result: The result was presented six categories describing how the theatre nurses experienced using the checklist in presents of non sedated patient; adjustment, information, communication, anxiety, discomfort, safety. Conclusions: The theatre nurses experienced safety as the most important issue in using the checklist. At the same time they were doubtful to use it in presents of non sedated patients. They described it as a feeling of discomfort and an unpleasant feeling that they felt. The theatre nurses suggested that more preoperative information conserning the checklist and other adjustments could make it easier to use the checklist in front of non sedated patients. However, they gave no specific suggestions how to adjust the checklist to non sedated patients.

Bakgrund: År 2008 gav Världshälsoorganisationen (WHO) ut en checklista för säker kirurgi. Syftet med denna checklista var att öka patientsäkerheten. Efter införandet av checklistan har antalet dödsfall och komplikationer efter kirurgi minskat. Flera studier visar att checklista inte följs fullt ut trots det goda resultatet. Det finns dock få studier som har undersökt följsamheten till den sista fasen i checklistan, signout. Syfte: Att beskriva operationsteamets följsamhet till signout. Metod: Studien genomfördes som en icke-deltagande observationsstudie med kvantitativ, deskriptiv ansats. Med hjälp av ett observationsformulär genomfördes totalt 24 observationer på två operationsenheter. Resultat: Följsamheten till signout var medelgod, 42 %. Vissa delmoment kontrollerades mer frekvent än andra och några berördes inte alls. Operatören var den som initierade i mer än hälften av observationerna och anestesisjuksköterskan hade högst frekvens i pausning. Slutsats: Vid initiering, pausning och specifika delmoment var det främst operatören som utmärkte sig. Här sågs ett tydligt samband av operatörens roll i studiens resultat. Det finns skillnad mellan den dokumenterade och den faktiska följsamheten till checklistan. För att öka följsamheten och därmed patientsäkerheten, behövs tydligare riktlinjer kring vem som ska ansvara och när signout ska genomföras. / Background: In 2008, the World Health Organization (WHO) released a checklist for safe surgery. The purpose of this checklist was to increase patient safety. Since the introduction of the checklist mortality and complications after surgery has decreased. Several studies show that the checklist is not fully followed despite the good results. However, there are few studies that have examined compliance with the final phase of the checklist, signout. Aim: To describe the surgical team's compliance to signout. Method: The study was conducted as a non-participant observational study with a quantitative, descriptive strategy. Using an observation form, a total of 24 observations were performed on two operating units. Result: The signout compliance was average, 42%. Some sub-parts were checked more frequently than others and some were not confirmed at all. The surgeon was the one who initiated in more than half of the observations and the anesthesia nurse had the highest frequency at pausing. Conclusion: In the initiation, pause and specific sub-parts, it was mainly the surgeon who distinguished himself. Here, a clear connection was seen between the surgeon's role and the result of the study. There is a difference between the documented and the actual compliance to the checklist. To increase compliance and thereby patient safety, clearer guidelines are needed regarding who should be responsible and when to start signout.

Bakgrund: 2008 infördes WHO:s checklista för säker kirurgi för att minska antal dödsfall, förbättra patientsäkerheten och reducera risken för vårdskador i samband med kirurgi genom att ha ett kommunikationsverktyg som säkrar att kontroller och insatser blir utförda. Tidigare studier visar varierande följsamhet till checklistan och att olika delmoment inte utförs i sin helhet. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till time-out och sign-out i WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utförd som en icke-deltagande observationsstudie. Data samlades in via 24 observationer vid två sjukhus med hjälp av ett strukturerat observationsprotokoll. Data analyserades med hjälp av SPSS och redovisas genom deskriptiv statistik i form av cirkel- och stapeldiagram, tabeller samt löpande text. Resultat: Time-out initierades i 95,8 % av observationerna och utfördes komplett i 4,2 %. Sign-out initierades i 100 % av observationerna och 29,2 % utfördes komplett. Ingen i operationsteamet intog rollen som checklisteansvarig. Vid 19 av 22 observationer signerades samtliga tre delmoment i Orbit innan sign-out var genomförd. Slutsats: Både time-out och sign-out genomförs i hög grad, dock varierar följsamheten till checklistans samtliga kontrollpunkter vid de två delmomenten. Studien påvisar att diskrepans finns mellan den faktiska användningen av checklistan och den administrativa inrapporterade användningen av checklistan. / Background: In 2008, the WHO Surgical safety checklist was introduced to reduce mortality, improve patient safety and reduce risk of medical injuries in connection to surgery by means of a communication tool ensuring that checks and interventions are performed. Previous studies show a variation in compliance to the checklist, and that different items not are entirely performed. Aim: To describe the surgical team’s compliance to time-out and sign-out in the WHO Surgical safety checklist. Method: A quantitative cross-sectional study conducted as a non-participatory observational study. Data was collected during 24 observations at two hospitals using a structured observational protocol. Data was analysed using SPSS and reported through descriptive statistics, using pie and bar charts as well as tables and discussion. Result: Time-out was initiated in 95,8 % of the observations and completed in 4,2%. Sign-out was initiated in 100 % of the observations and 29,2 % were completed. No member of the surgical team was responsible for performing the safety checks. In 19 of 22 observations, all three parts of the checklist were signed in Orbit before the sign-out was completed. Conclusion: Both time-out and sign-out are carried out to a great extent, however, compliance with all items of the checklist varies. The study shows a discrepancy between the actual use of the checklist and the administratively reported use of the checklist.

Introduktion: Kirurgiska ingrepp genomförs i en högteknologisk miljö, det ställs höga krav på operationsteamets medvetenhet gällande patientsäkerhet. Kontinuerligt sker förbättringsarbeten inom operationssjukvård avseende patientsäkerheten, trots det finns det risk för att patienten drabbas av vårdskada oavsiktligt i samband med kirurgiska ingrepp. World Health Organization (WHO) utformade en checklista för säker kirurgi år 2008 vars syfte var att förbättra patientsäkerheten genom att förhindra att vårdrelaterade skador och dödsfall uppstår.  Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenhet av WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes, vilken baserades på Whittemore och Knafls metod. Systematisk litteratursökning utfördes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i elva artiklar varav fem kvalitativa, fyra kvantitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån studiens resultat identifierades fyra teman; Tillämpning, Ansvar och Ledarskap, Attityd och Utbildning. Konklusion: För att säkerställa en god och säker vård inom operationssjukvård är det betydande att WHO:s checklista genomförs i sin helhet enligt praxis. Det har påvisats brister i följsamheten till användandet av checklistan, vilket kan resultera i att patientsäkerheten riskeras. / Introduction: Surgical procedures are performed in advanced technological environments and there are high demands on the surgical team regarding patient safety. Improvements are continuously being implemented in surgical care regarding patient safety. Despite this, there is still a risk of unintentional patient injury during surgical procedures. The World Health Organization (WHO) designed a surgical safety checklist in 2008 with the purpose of preventing patient injury and death during surgical procedures.  Aim: To describe the surgical teams’ experience of the WHO Surgical Safety Checklist. Method: An integrative literature review was performed based on the method designed by Whittemore and Knafls. Systematic searches were conducted in databases Cinahl and PubMed and resulted in eleven articles, five qualitative, four quantitative and two mixed method studies. Results: Based on relevant articles four themes where identified; Implementation, Responsibility and Leadership, Attitude and Education.  Conclusion: To ensure high qualitative and safe surgical care it is essential that the WHO Surgical Safety Checklist is applied according to praxis. Flaws in compliance of the application of the checklist have been proven which could jeopardize the safety of the patient.