• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 48
  • 39
  • 32
  • 20
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 161
  • 85
  • 42
  • 37
  • 32
  • 29
  • 29
  • 28
  • 25
  • 24
  • 20
  • 17
  • 17
  • 17
  • 17
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Valdorfo pedagogikos reikšmė II-IV klasių moksleivių kūrybiškumo ugdymui / The meaning of Waldorf education system, methods for stimulating creativity of pupils in 2nd-4th grades

Kaufmanė, Elena 17 May 2006 (has links)
Children education in Lithuania is undergoing a period of intense changes. Along with changes, many innovations are being introduced. Waldorf pedagogic is one of most successful innovations introduced past few years. According to the creator of Waldorf pedagogic, Rudolph Steiner, education should be considered as a kind of art, based on knowledge of human psychology. According to him, any kind of education or schooling should be based on stimulation of creativity and artistic taste, ability to feel and understand the inner self as well as people and surroundings around, also on the knowledge of surrounding nature. In the system of Waldorf pedagogic ideal pupil becomes the one that is able of thinking and creating, at the same time improving his or her knowledge of surroundings and inner self and adjusting to quickly changing circumstances. That means a person able to adopt innovations and to use them in everyday professional activities. Object of survey Peculiarities of the second – fourth forms pupils’ creativity at Waldorf School and traditional school. There have only been few researches conducted in Lithuania to investigate influence of Waldorf pedagogic on creativity of children. Most of researches just mention this pedagogic system along with few facts of how it works or stimulates pupils’ creativity. Conventionally there are only two ways of education considered – either constant schooling or free exploring of surroundings, thus gaining necessary experience on your... [to full text]
52

Steiner education in Australia : maintaining an educational theory given the necessity of practice : Glenaeon Rudolf Steiner School, Sydney, 1957-2000 /

Mowday, Glennis A. Steiner, Rudolf, January 2004 (has links)
Thesis (M.Ed. (Hons.))--Faculty of Education and Social Work, University of Sydney, 2005. / Bibliography: leaves 116-120.
53

Steiner education in Australia : maintaining an educational theory given the necessity of practice : Glenaeon Rudolf Steiner School, Sydney, 1957-2000 /

Mowday, Glennis A. Steiner, Rudolf, January 2004 (has links)
Thesis (M.Ed. (Hons.))--Faculty of Education and Social Work, University of Sydney, 2005. / Bibliography: leaves 116-120.
54

Pedagogiska inriktningar i förskolan : Varför vårdnadshavare väljer Waldorf- och Montessoriförskolor till sina barn

Andersson, Linnea January 2018 (has links)
Syftet med denna rapport är att ta reda på varför man väljer en Waldorf- eller Montessoriförskola till sina barn och vilka faktorer som påverkar det valet. Underforskningsarbetets gång har vårdnadshavare till förskolebarn som är placerade inom de valda pedagogiska inriktningarna intervjuats. De två olika verksamheterna har även blivit observeradeför att få en bättre inblick vilket har medfört en större förståelse under intervjuerna med vårdnadshavarna. Rapporten ger en inblick i hur 6 vårdnadshavare har resonerat inför sina val av Waldorf- och Montessoriförskolor, hur de känt under barnets tid på förskolan och hur de tänker kring framtiden. Resultatet av vårdnadshavarnas tankar och uppfattningar ställs tydligt upp och sammanfattas för att läsaren ska få en översiktlig bild av helheten. De slutsatser man kan dra av denna rapport är att de vårdnadshavare som hade en personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna var generellt sätt mer kunniga än de vårdnadshavare som inte hade någon personlig koppling till de pedagogiska inriktningarna. Rapporten belyser de personliga kopplingarna gällande vårdnadshavarens egen skolgång, bekantas val av förskola och vårdnadshavares eget yrke.
55

Por uma educação voltada para o desenvolvimento da expressão oral dos educandos: um estudo sobre a pedagogia Waldorf

Silva, Dulciene Anjos de Andrade e January 2010 (has links)
348 f.: il. / Submitted by Maria Auxiliadora Lopes (silopes@ufba.br) on 2013-03-13T18:54:42Z No. of bitstreams: 1 Dulciene A. de A. e Silva.pdf: 3660954 bytes, checksum: b3c5aec7cb6a753bacae84119b636030 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora Lopes(silopes@ufba.br) on 2013-03-13T20:08:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dulciene A. de A. e Silva.pdf: 3660954 bytes, checksum: b3c5aec7cb6a753bacae84119b636030 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-03-13T20:08:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dulciene A. de A. e Silva.pdf: 3660954 bytes, checksum: b3c5aec7cb6a753bacae84119b636030 (MD5) Previous issue date: 2010 / A educação moderna, herdeira da tradição epistemológica racionalista e mecanicista, ao reproduzir a fragmentação entre as várias instâncias da experiência humana e ao privilegiar a aprendizagem cognitiva conceitual, instituiu um ensino que se caracterizou por uma metodologia pouco participativa e por priorizar a transmissão de conteúdos e informações em detrimento do desenvolvimento das habilidades dos indivíduos. Essas estratégias não têm permitido aos estudantes agir com espontaneidade, condicionando-os a ações racionais voluntárias e reprimindo a sua expressão pessoal - o que tem limitado a sua expressividade natural e, por conseguinte, interferido negativamente no desenvolvimento de seu potencial expressivo. No alvorecer do século XX, o austríaco Rudolf Steiner, um dos primeiros filósofos europeus a transcender a visão reducionista e atomística de mundo e de ser humano, elaborou os fundamentos de sua Pedagogia Waldorf, baseado numa cosmovisão que compreendia o desenvolvimento humano a partir de etapas evolutivas nas quais os aspectos físicos, anímicos (psico-emocionais) e espirituais (individuais) do homem eram considerados. Partindo do pressuposto de que o desenvolvimento da expressão oral dos estudantes é algo que requer da educação um compromisso com a formação integral dos sujeitos, e identificando tal compromisso nos fundamentos e/ou nas orientações curriculares da Pedagogia Waldorf, este estudo elegeu como objetivo investigar as relações entre os pressupostos epistemológicos e didático-metodológicos da Pedagogia Waldorf com o desenvolvimento do potencial comunicativo e expressivo dos educandos. Para tal, buscou no estudo de caso o dispositivo para realização da pesquisa empírica que dá suporte à investigação, elegendo como sujeitos para o estudo uma classe de estudantes de uma escola Waldorf do interior paulista. Durante dois anos, foram cumpridas, ao total, 84 horas de observação de sala de aula, assim como realizados exames em documentos escolares e entrevistas com a professora e os estudantes, no intuito de destacar elementos que possibilitassem aprofundar a compreensão do binômio Pedagogia Waldorf e desenvolvimento da expressão oral dos educandos. A pesquisa demonstrou que a Pedagogia Waldorf traz uma importante contribuição para o debate sobre educação e desenvolvimento da expressão oral. Uma vez que utiliza a arte como o caminho e o meio através do qual se realiza a educação, possibilitando a integração entre o sentir, o pensar e o fazer do estudante pela via da experiência estética, a Pedagogia Waldorf tem estimulado nos seus estudantes a sua espontaneidade, a sua criatividade, a sua autoconfiança, favorecendo a autoexpressão desses estudantes e potencializando a sua capacidade de expressão oral. / Salvador
56

O ensino de história na escola Waldorf Anabá

Lemonje, Suellen de Souza January 2016 (has links)
Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Ciências da Educação, Programa de Pós-Graduação em Educação, Florianópolis, 2016. / Made available in DSpace on 2017-05-02T04:08:04Z (GMT). No. of bitstreams: 1 345487.pdf: 3058227 bytes, checksum: 5e604508d0c56dee81195fea44cde97e (MD5) Previous issue date: 2016 / A consolidação do campo do ensino de História no Brasil operou mudanças significativas nas pesquisas acadêmicas, especialmente no que concerne à expansão de temáticas pouco exploradas. Considerando a docência como tema de pesquisa, o objetivo desta investigação foi analisar a formação de dois professores de História da Escola Waldorf Anabá, em Florianópolis (SC), como eles produzem conhecimento histórico escolar, como operam as prescrições propostas pelo currículo Waldorf, quais as suas opções metodológicas e estratégias didáticas e que cultura escolar permeia o cotidiano dessa escola. Os procedimentos teórico-metodológicos foram a pesquisa documental, a etnografia por meio da observação das aulas de História do 5º e do 9º anos e a produção de fontes orais por meio de entrevistas com professores. As categorias de cultura escolar e saberes docentes, tendo como referência Forquin (1993), Julia (2001), Tardif (2006), Fonseca (2003) e Monteiro (2007), foram as lentes utilizadas para analisar a ação dos professores das referidas turmas, ou seja, o currículo em ação. Foi possível concluir que a Escola Waldorf Anabá possui uma cultura escolar singular, em virtude das vivências prático-manuais, embasadas na filosofia antroposófica e na sua proposta de abordagem espiritual, artística e afetiva no ensino. Constatou-se, por outro lado, que o currículo Waldorf foi configurado sob uma perspectiva eurocêntrica e de cunho positivista, reforçando aspectos cronológicos, lineares, factuais, evolucionistas, civilizatórios e conteudistas. Muito embora o professor de História esteja comprometido com a orientação curricular Waldorf, sua formação e seus saberes docentes possibilitam um diálogo tangencial entre o discurso antroposófico e o discurso acadêmico. Levando isso em conta, evidencia-se a necessidade de atualizar o currículo Waldorf e inserir no material pedagógico, temáticas e perspectivas, que correspondam ao debate atual do campo do ensino de História.<br> / Abstract : The consolidation of the history of education field in Brazil operated significant changes in the academic researches, specially regarding the expansion of little explored themes. Considering the teaching as a research object, the objective of this research was to analyze the formation of two history teachers of the ?Waldorf School Anabá? in Florianópolis (SC), how they produce school historical knowledge, how they operate the provisions proposed by the Waldorf curriculum, which are their methodological options and their teaching strategies and witch school culture permeates the daily life of this school. The theoretical and methodological procedures adopted were: documental research, ethnography through observation of the 5th and 9th years history lessons and the production of oral sources through interviews with teachers. The categories of school culture and teaching knowledge, under the Forquin (1993), Julia (2001), Tardif (2006), Fonseca (2003) and Monteiro (2007) references, were the lenses used to analyze the behavior of the teachers of these classes, the curriculum in action. It was possible to conclud that the ?Waldorf School Anabá? has an unique school culture, because of the practical-hand experiences, based in the anthroposophic philosophy and its proposal of spiritual, artistic and emotional approach of teaching. It was also found that the Waldorf curriculum was set up under an Eurocentric nature and positivist perspective, reinforcing chronological, linear, factual, evolutionists, civilizational and content aspects. Although the history teachers are committed to the Waldorf curriculum guidance, their training and their teaching knowledge enable a tangential dialogue between anthroposophic speech and academic discourse. Considering that, it?s highlights the need of updating the Waldorf curriculum and of inserting pedagogical material, themes and perspectives that correspond to the current debate in the teaching of the history field.
57

Formação de professores no contexto das propostas pedagógicas de Rudolf Steiner (pedagogia Waldorf), Maria Montessori e da experiência da Escola da Ponte /

Santos, Evelaine Cruz dos. January 2015 (has links)
Orientador: Ubiratan D'Ambrosio / Banca: Adair Mendes Nacarato / Banca: Antônio Carlos Carrera de Souza / Banca: Ettiene Cordeiro Guérios / Banca: Roger Miarka / Resumo: O objetivo desta pesquisa foi investigar como ocorre o processo de formação de professores para atuar no contexto das propostas pedagógicas Waldorf, Montessori e experiência da Escola da Ponte, com enfoque em cursos de formação para cada uma destas propostas. Os dados foram coletados através da participação da pesquisadora como aluna de cursos de formação para cada uma das propostas, ocorridos nos períodos de 2009 a 2013, trabalho de campo em escolas que adotam as propostas referidas, conversas com professores, sete entrevistas e um questionário, com professores e/ou formadores que atuam ou atuaram nestas propostas. Os dados foram registrados em notas de campo expandidas e as entrevistas foram gravadas em áudio e transcritas. O material foi interpretado e discutido de forma qualitativa, segundo um caráter etnográfico interpretativo. Todo esse processo foi apresentado através de narrativas que revelaram a experiência vivida pela pesquisadora tanto nos cursos de formação quanto nas escolas e, também, discussões que explicitaram como ocorre o processo de formação de professores para atuar nas três propostas, destacando como o ensino de Matemática foi abordado nestas formações. Foi realizada uma reflexão sobre os temas que emergiram. Na proposta Waldorf, destacamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que a embasam, o autoconhecimento (conhecimento de si mesmo), as artes e o professor de classe (professor generalista). No método de Maria Montessori salientamos os pressupostos teórico-filosófico-metodológicos que o embasam e sua consequente atualização, a importância da prática/estágio e o autoconhecimento. Na experiência da Escola da Ponte sobressaiu-se a formação centrada na escola (destaque para o círculo de estudos). A pesquisa contribui com discussões para a formação de professores que Ensinam Matemática, apontando, em especial, para a formação interior do professor através do... / Abstract: The objective of this research was to investigate how is the process of training teachers who work in the context of educational proposals Waldorf, Montessori and the experience of the Ponte School(Bridge School), focusing on specific training courses for each of these proposals. Data were collected through the participation of the researcher as a student in training courses for each of the proposals in the periods 2009 to 2013, field work in schools that adopt the proposals referred to, conversations with teachers, seven interviews and a questionnaire, with teachers and /or trainers who work or have worked in these proposals. Data were recorded in an expanded field notes and interviews were audio-recorded and transcribed. The material was interpreted and discussed qualitatively, according to an interpretive ethnographic. This entire process was presented through narratives that revealed the lived experience of the researcher both in training courses as in schools and also made explicit discussions that occurs as the teacher training process to act on the three proposals, highlighting how the teaching of Mathematics It was approached these formations. A reflection on the themes that emerged was held. In the proposed, Waldorf highlight the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie that are: self-knowledge (knowledge of self); the arts; and the class teacher (generalist teacher). In the method of Maria Montessori emphasize the theoretical-philosophical and methodological assumptions that underlie and its subsequent update, the importance of practice / training and self-knowledge. The experience of the Ponte School(Bridge School) excelled focused training in school (particularly the study circle). The research contributes to discussions for the training of teachers who teach Mathematics, pointing in particular to the inner teacher training through knowledge of himself, shed which is considered in the proposals ... / Doutor
58

Marco Polos resa till elevers medvetande Vad tillför skönlitteratur i Waldorfskolans historieundervisning?

Fogelberg, Jenny January 2020 (has links)
Inom Waldorfpedagogiken finns en tradition av att muntliga arbetsformer dominerar undervisningen. Ett av Waldorflärarens viktigaste kall är att – utifrån ämnesrelaterad skönlitteratur – ha förmågan att återge engagerade och levande berättelser som fängslar eleverna. I egenskap av yrkesverksam lärare på en Waldorfskola kan jag själv, utifrån mångåriga erfarenheter av Waldorfpedagogik, bekräfta att de lärare jag mött som förmått återge ett skönlitterärt ämnesstoff på muntlig väg både fascinerat eleverna och bidragit till att lärandet vädjat till elevernas inre motivationsfaktorer1. I kölvattnet av de senaste årens revideringar av de nationella styrdokumenten – och i kombination med att kommunalt utbildade lärare i större utsträckning än tidigare har sökt sig till Waldorfskolorna – har Waldorfskolans undervisningskultur förändrats i grunden. De tidigare muntliga arbetsformerna har i viss mån fått ge vika för mera konventionella arbetssätt.Föreliggande arbete ​syftar till att undersöka om och hur ett urval av yrkesverksamma historielärare i Waldorfskolan använder skönlitteratur i sin undervisning samt hur de upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att förstå historieämnet. Den i förekommande fall använda metoden har varit digitala enkäter, som givit mig möjlighet att i kvalitativt formulerade enkätsvar få inblick i om och hur undervisande historielärare på Waldorfskolor upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att ta till sig historieämnet.Resultaten påvisar att både lärare och forskare är eniga om att skönlitteratur underlättar elevers kunskapsintag och utvecklar deras historiemedvetenhet, förutsatt att den används på rätt sätt. Studien visar även att en majoritet av Waldorflärarna visserligen använder skönlitteratur i sin undervisning, men att de i stor utsträckning åsidosätter den för Waldorfskolan så typiska muntliga berättarmetoden.
59

Ett rum för lärande - En studie över den fysiska miljöns utformning inom waldorf- och montessoripedagogiken

Reimers, Paulina, Svensson, Emma January 2011 (has links)
SammanfattningVarje dag när barn kommer till skolan så möter de inte bara sina klasskamrater och lärare, utan de gör också ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen är planerad och utformad av oss pedagoger som är verksamma där. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan påverka i ringa omfattning men som vi är övertygade om har en stor betydelse för deras syn på lärande och utbildning.Syftet med det här arbetet är att studera och jämföra den fysiska inlärningsmiljön på två olika skolor inom två olika pedagogiska inriktningar, vilka är Montessori och Waldorf. Vi valde dessa två inriktningarna då de utifrån sett har miljöer som avviker kraftigt från vår svenska traditionella skolmiljö.Våra frågeställningar är hur de fysiska miljöerna ser ut inom de två pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem båda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lärande och välbefinnande?Vi har som metod i vår undersökning använt oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och observationer med bilddokumentering. Vi besökte två skolor geografiskt belägna på den skånska landsbygdenSlutsatsen blev att båda pedagogerna inom de olika inriktningarna var helt ense om att miljön i klassrummet är av mycket stor betydelse för elevernas välbefinnande och inlärning och att man försöker efterleva den pedagogiska grundsynen vad gäller miljöns utformning i så stor utsträckning som man finner det genomförbart. Men även om det finns likheter i grundtanken kring den fysiska miljöns betydelse för inlärningen så skiljer de fysiska klassrumsmiljöerna sig åt i det mesta när det gäller dess utformning.
60

Läs- och skrivinlärning i Waldorf-, Montessori- och Reggio Emiliapedagogiken

Lindros, Lena, Olsson, Cecilia, Mesic, Semira January 2009 (has links)
Uppsatsens syfte är att göra en jämförande undersökning om vilka likheter och skillnader det finns när det gäller läs- och skrivinlärningen mellan Waldorfskolans-, Reggio Emiliaskolans- och Montessoriskolans pedagogik. I vår empiriska undersökning använder vi oss av de kvalitativa undersökningsmetoderna, observation och intervju för att ta reda på hur verksamma pedagoger i skolans lägre åldrar arbetar med läs- och skrivinlärningen på de olika skolorna. Vi har intervjuat en pedagog på vardera skolan och observerat läs- och skrivundervisningen i tre dagar på varje skola.

Page generated in 0.0203 seconds