Our physical, social and mental health are all important for our wellbeing and no one should feel ill or mistreated because of their work situation. Despite this, an increasing number of people are suffering from unhealthy workload or victimization at work. Mental illness is an increasing problem and cost society around 70 billion SEK each year, 50 % of which can be related to loss in production caused by sick-leave. In addition to the immeasurable human costs, Sweden now faces one of its greatest challenges in modern time. In order to counteract this development, the Swedish Work Environmental Authority released new provisions regarding the organisational and social work environment called AFS 2015:4 which are aimed at all activities where an employee perform work on the employers account. The purpose of this thesis is to contribute to the understanding of difficulties and possibilities when revising current work practices to fulfil the provisions. The thesis uses a case study approach taking place in an organisation within Svevia, a Swedish construction company, using a literature review, a document analysis, interviews and a questionnaire. The findings indicate that even though the organisation had major efforts put into their work environment management, there were improvements to be made regarding the organisational and social work environment. Furthermore, what can be improved and how the organisation can support the improvements to fulfill the provisions and work towards a better work environment is concluded. The results are of great practical use not only to the case organisation but to all organisations similar in nature.

<p>Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet.</p>

Att uppnå en hög lönsamhet och produktivitet är viktiga prioriteringar inom organisationer. Mycket pekar på att ett effektivt arbetsmiljöarbete ökar dem båda. Det finns indikationer på att arbetsmiljöarbete inte utnyttjas för att ge lönsamhet. Till synes verkar inte den kunskapen vara allmänt känd. I arbetsmiljöarbete finns pedagogiska processer, då främst i den psykosociala arbetsmiljön. Ett perspektiv inom arbetslivspedagogiken är att vidareutbildning och kunskapsutveckling har som yttersta syfte att öka organisationens produktivitet. Syftet med litteraturstudien har varit att dels få fram hur lönsamhet definieras i ett urval texter, dels att få veta på vilket sätt arbetsmiljöarbete kan påverka lönsamhet. För att besvara frågeställningarna begränsades urvalet till att endast inkludera texter innehållande arbetsmiljöarbete, någon form av lönsamhet samt effekter av det. Sexton texter inkluderades i urvalet, till dem användes en textanalysmall som bestod av fyra frågor. Oavsett hur de olika texterna definierar lönsamhet gör resultatet tydligt att arbetsmiljöarbete på många sätt är ekonomiskt lönsamt. Svaren anger att stora delar av vad som påverkar lönsamheten är psykosociala faktorer. Två slutsatser, som båda påvisas av 50 % av de utvalda texterna, är att lönsamhet uppnås genom att förbättra de anställdas hälsa samt att ledarskapet har stor betydelse för en organisations lönsamhet. / Ergopriset

Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

In today’s working life both the physical and the psychosocial aspects has to be considered when examining the work environment. The psychosocial working environment is of great relevance because it illuminates the individual's perception and experience of relationships and phenomena at work. This essay aims to investigate, describe and analyze the obligation an employer has to pursue in order to tackle high short- term sickness absence and at the same time manage the psychosocial work environment at the workplace. Furthermore, the purpose of this study is to acknowledge the European legislation on this subject matter in order to broaden the understanding of the comprehensiveness of the term psychosocial work environment and how applicable laws and guidelines apply in working life. The legal methodology has been used in order to answer the questions of this essay. The social perspective worked as a complement to the legal method in order to observe new problems and conduct more information in how to confront this issue at small scale enterprises. In conclusion this study deals with a complex situation where every case is unique. It is not possible to prevent all short-term sickness absence, but with the right preconditions and external assistance, employers can handle it without neglecting the psychosocial work environment. By securing a good psychosocial work environment even the smallest enterprises might be able to handle short- term sickness absence.

Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning ska alla arbetsgivare bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Även om majoriteten av arbetsgivare anser att de följer lagens krav, visar såväl arbetsmiljöverkets statistik som empiriska undersökningar att detta inte alltid är fallet. Brist på tid, pengar och kunskap är de främsta förklaringarna till företagares oförmåga att bedriva ett fungerande SAM. Speciellt småföretagen har det svårt att uppfylla kraven. Vissa företag lyckas dock ovanligt bra med SAM, men om dessa goda exempel finns det lite forskning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva arbetsmiljöansvarigas attityder till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), på företag som bedriver ett fungerande SAM. Metod: Studien tillämpade en kvalitativ tvärsnittdesign. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex arbetsmiljöansvariga från fyra småföretag (&lt;50 anställda). Datamaterialet analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Undersökningen resulterade i huvudtemat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en investering som ger många fördelar för företaget och anställda, men kräver anpassning efter företagets upplevda behov. Huvudtemat konstruerades utifrån fem identifierade sub-kategorier: ”SAM skapar en god image”, ”SAM är en konkurrensfaktor”, ”SAM är lönsamt för företaget och de anställda”, ”SAM är en dyr och tidskrävande investering” och ”SAM kan och måste anpassas till den egna verksamhetens behov”. Studiens slutsats var att de arbetsmiljöansvarigas attityder till SAM präglas av att det ger positiva effekter framförallt för företaget och även för de anställda. För att det ska fungera måste det anpassas till de egna företagets upplevda behov. Uppfattas behovet vara att förbättra arbetsmiljön anpassas SAM därefter, så att det blir en del av kvalitetsstyrningen. Uppfattas behovet framförallt vara att ge en god image och öka konkurrenskraften anpassas SAM så att kraven uppfylls, men attityden är att det egentligen inte är nödvändigt då den egna arbetsmiljön uppfattas som väldigt bra. / Background: According to Swedish legislation, all employers must conduct a systematic work environment management (SAM). Although most employers consider that they comply with the law's requirements, both statistics from the Swedish Work Environment Authority and empirical studies show that this is not always the case. Lack of time, money and knowledge are the most common explanations for entrepreneurs' inability to conduct a functioning SAM. Especially the small businesses have problems to meet the requirements. However, some companies are doing very well with SAM, but for those good examples there is little research. Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the attitudes of work environment managers, to systematic work environment management (SAM), on companies operating a functioning SAM. Method: The study applied a qualitative cross-sectional design. Semi-structured interviews were conducted with six work environment managers from four small businesses (&lt;50 employees). The data was analyzed by qualitative content analysis. Result and conclusion: The study resulted in the main theme that systematic work environment work is an investment that provides many benefits for the company and employees, but requires adaptation to the company's perceived needs. The main theme was constructed from five identified sub-categories: "SAM creates a good image", "SAM is a competitive factor", "SAM is profitable for the company and employees", "SAM is an expensive and time-consuming investment" and "SAM can and Must be adapted to the company needs". The study concluded that the attitudes of the work environment managers to SAM are characterized by positive effects primarily for the company but also for the employees. For SAM to work, it must be adapted to the company perceived needs. If the perceived need is to improve the work environment, SAM is subsequently adapted to become part of quality management. If the need is seen above all to become a good image and to increase competitiveness, SAM is adapted to meet the requirements, but the attitude is that it is not necessary when the own working environment is perceived as very good.

Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare och nöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gör det. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till att vissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivs i sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kort sagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke med överlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte att förstå hur och varför de har lyckats. Intervjuer utfördes med arbetstagare på alla nivåer för att få en insikt i vad deras yrkesroll innebär och hur det relaterar till SAM, varefter en analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera SAM-främjande arbetsmetoder och beteenden. Ur dessa utkristalliserades ett antal huvudkomponenter – nycklar till framgång. Nycklarna var (1) fokus på patientens välmående, (2) engagerat ledarskap, och (3) öppen kommunikation. Även om SAM ser olika ut i olika branscher och verksamheter, är nycklarna generella nog för att kunna ge arbetsgivare en ledtråd om vad de behöver arbeta med för att lyckas bättre med SAM. / Companies engaged in Systematic Work Environment Management (SWEM) have been shown to have healthier and more satisfied workers, better reputation, and greater monetary success than companies that do not. There is however a knowledge-gap about what approaches or attitudes companies with successful SWEM utilize, that lead to this success. Up to date, the focus of case studies have been how SAM as a whole is conducted in companies, or what flaws there are, regardless of the companies’ level of success. In short, there is a lack of relevant research. This work is a study of an eldercare unit (eldercare being a profession with over-all poor working environment) that conducts SWEM efficiently, the goal being to understand the reasons to their success. Employees of all levels were interviewed in order to gain insight into what type of work they do and how that relates to SWEM, after which an analysis of the interview-transcriptions was made to identify what practices and behaviours promote efficient SWEM. From these, a number of main components emerged – keys to success. The keys were (1) a focus on patient well-being, (2) keen leadership, and (3) open communication. Although work environment management may differ between different industries and companies, the keys are general enough to give employers a clue about what they need to work on in order to promote SWEM.

In Sweden, all employers are obligated to provide occupational health services that prevent and eliminate health risks in the workplace. Risk assessment is one of the recommended procedures of systematic work environment management that employers shall conduct to investigate the occurrence of workplace risks. However, implementation of systematic risk management tools might be challenging for employers because it requires certain organizational preconditions such as enough OHS skills, resources, management commitment or a good workplace climate because these preconditions might facilitate or hinder the implementation. To support the implementation of risk management tools, the organizational readiness for change can be assessed. This master's thesis was written in collaboration with LKAB, the Swedish company operating in the mining industry. Specifically, the aim was to assess the organizational readiness of the worksite LKAB Malmberget for initiating the implementation of the RAMP risk assessment tool. The organizational readiness was evaluated based on the modified theoretical model which was created by combining existing theoretical concepts about organizational readiness for change together with the findings from the empirical pre-study conducted with two ergonomists who worked with the RAMP tool implementation in the Swedish company Scania. The research method was a case study, the data were collected by semi-structured interviews and analysed through directed qualitative content analysis. The evaluation resulted in the identification of facilitating and hindering aspects of organizational readiness. The organizational facilitating factors for RAMP tool implementation were identified as - sufficient organizational resources for work environment activities; high management commitment to improving work environment; good organizational climate for employees' participation in work environment routines; well-integrated technological system for risk reporting; and workers' positive experience with previously done work environment changes. The organizational hindering aspects for RAMP tool implementation were identified as - the prevalence of reactive approach in the systematic work environment management; lack of usage of standardized risk assessment tools, lack of OHS expertise in the execution of the work environment routines; ergonomics was not integrated into the work environment management; top management's tendency to support work environment interventions with clear benefits and timelines. Finally, the evaluation of organizational readiness resulted in the development of practical recommendations for the worksite which could be supported and initiated for the RAMP tool implementation.

<p>This study deals with work environment from a legal perspective. The study includes legislative history, legislation today and one empirical study. The legislation that concerns work environment (health and safety) in Sweden today is found in the Swedish Work Environment Act (WEA), the Work Environment Ordinance (WEO), Provisions issued by the Work Environment Authority, related legislations and also collective agreements. The WEA, passed by the parliament in 1977, came into force on the 1st of July 1978 and it defines the framework for Provisions issued by the Work Environment Authority, which is an authority superintended by the Swedish government. These Provisions contain more detailed stipulations and obligations with reference to the working environment. The WEO contains certain supplementary rules. The Work Environment Authority supervises the obedience to the legislation.</p><p>The first work environment act was created in 1889 because of too many work accidents. By the year of 1929 the work environment act was focused on work diseases in consequence of dangerous substances such as asbestos and silicosis. Partly because of the legislation, there are no big problems in the physical work environment today. Sweden has one of the most physically safe work environments in the world today. The present problem is instead the psychosocial work environment because it is experienced individually.</p><p>An empirical interview study shows that employers and employees are satisfied with the work environment at Karlstad University.</p>

<p>Arbetsmiljö är ”summan” av både fysiska, sociala och psykiska upplevelser som en arbetstagare möter i arbetslivet. Dessa upplevelser skapas eller formas av olika faktorer som arbetstagaren dagligen möter på sin arbetsplats. Då psykosocial arbetsmiljö idag är en relevant och aktuell fråga är uppsatsen inriktad på detta ämnesområde.</p><p>I uppsatsen framställs den psykosociala arbetsmiljörätten ur tre olika perspektiv - rättsdogmatiskt, historiskt och empiriskt. Det rättsdogmatiska perspektivet är grunden för uppsatsen då det undersöks hur den psykosociala arbetsmiljön regleras i arbetsmiljölagstiftningen, samt vilket ansvar arbetsgivare respektive arbetstagare har gentemot den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgivarna respektive arbetstagarnas ansvar regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160), i det följande AML, 3 kapitlet 1a, 2, 2a, 3 och 4 §§ samt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), i det följande SAM. Arbetsgivaren har tillsammans med arbetstagarna en skyldighet att samverka för att främja den psykosociala arbetsmiljön.  Arbetsgivaren har dock huvudansvaret att vidta alla åtgärder som krävs för att uppnå detta, bland annat att systematiskt genomföra undersökningar och riskbedömningar som beaktar de psykosociala aspekterna på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska dessutom tillgodose arbetstagarna med introduktion, instruktion och vid behov aktuell utbildning, allt för att arbetstagarna ska kunna vara aktiv i arbetsmiljöarbetet.</p><p>Som komplement till den rättsdogmatiska undersökningen utfördes en empirisk undersökning i form av två kvantitativa studier. Där undersöktes hur arbetstagarna upplevde den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Det framgick inga alarmerande resultat som krävde någon större redovisning.</p><p>Det psykosociala arbetsmiljöarbetet kan vara kostsamt samtidigt som det kan vara en framtida investering som i slutändan kan ge arbetsgivaren friska och mer tillfredsställda arbetstagare. Om kraft och energi läggs ned på goda arbetsförhållanden kan detta öka både trivseln och intresset hos arbetstagarna, som i sin tur ger resultat av en bättre ekonomi för verksamheten och därmed en attraktivare arbetsgivare.</p>