Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna. / The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue. / Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.

This thesis focuses on the user experience in facilities and primary workplaces. In short, the purpose was to investigate what user experience is if applied in workplaces and also how to work with user experience in workplaces.  Initially, the literature indicated that the practice of user experience is known in the application in digital settings, yet it is still quite undiscovered when applied to physical settings. Or as to say, it's not particularly referred to as user experience if practiced. There is research touching on the area of study. However, there is room for further research on the real application of user experience methods and procedures. A pre-study with a representative from the research field of this topic was presented early on, followed by an extensive literature and theories review of the area of study. In addition, the study included numerous interviews with representatives from workplace teams (with different roles and perspectives) and users (employees). The interviewees worked for tech companies located in the San Francisco Bay Area, California, USA – an area known for its high density of tech companies with an innovative culture. Study visits, with the purpose of real scenario observation of how the workplaces were designed and operated, were another important contributor to the empirical findings.  The results showed applications of user experience in workplaces. That included perspectives of users, physical attributes, intangibles (such as feelings of connection and community created), and also external incitements. Additionally, to empathize with the diverse work among users and management, the workplace teams needed to be composed of various areas of expertise. Methods for empathizing included surveys, interviews, apps, service platforms, workshops, storytelling/listening sessions, ‘space champions’, and experiments. However, there was also an expressed need for improvement in the empathizing procedures. To summarize, there was an agreement of the exploratory time ahead in terms of workplaces, and users, which was further discussed in the reflection part of the thesis. / Avhandlingen fokuserar på användarupplevelsen (user experience) i byggnader och primärt arbetsplatser. Syftet har varit att undersöka vad användarupplevelse är om tillämpat på arbetsplatser och även hur man kan arbeta med användarupplevelse på arbetsplatser. Initialt indikerade litteraturen att tillämpandet av användarupplevelser främst associeras med digitala miljöer, men är fortfarande ganska outforskat när den tillämpas på fysiska miljöer. Och om tillämpat, inte alltid refererat som användarupplevelse. Det finns en del forskning som berör studieområdet, men ett stort utrymme finns för ytterligare studier om den verkliga tillämpningen av metoder och procedurer för användarupplevelser. En förstudie med en representant från forskningsområdet för detta ämne presenterades tidigt, följt av omfattande studier av litteratur och teorier i syfte att beskriva studieområdet. Dessutom inkluderade studien ett flertal intervjuer med representanter från arbetsplatsteam (med olika roller och perspektiv) och användare (anställda). Intervjupersonerna arbetade på tech-företag i San Francisco Bay Area, Kalifornien, USA – ett område känt för mängden av denna typ av företag med en innovativ företagskultur. Studiebesök, med syfte att realisera scenarioobservationer av hur arbetsplatserna utformades och förvaltades, var en annan viktig bidragande faktor till de empiriska iakttagelserna. Resultaten visade tillämpningar av användarupplevelse på arbetsplatser, vilket inkluderade användarperspektiv, fysiska attribut, immateriella faktorer (såsom känslor av anknytning och gemenskap), och även olika externa incitament. Därtill behövde arbetsplatsteamen vara sammansatta av olika expertområden för att praktisera empati med såväl olika användare som företagsledning. Metoder för detta inkluderade undersökningar, intervjuer, appar, tjänsteplattformar, workshops, berättande/lyssningssessioner, 'space-champions' och experiment. Det fanns dock även ett uttalat behov av förbättring av den praktiserade metodiken. Avslutningsvis indikerade intervjuerna, att det fanns en enighet kring den utforskande framtid, vad gällande arbetsplatser och användare, som vi står inför; vilket även var ett av de teman som diskuterades vidare i reflektionsdelen av uppsatsen.