Esta investigación tiene como objetivo general explicar de qué manera las influencers de moda impactan en el proceso de valorización del lujo para la joven limeña Gen Z del sector A/B, en la actualidad. Para ello, es importante conocer el papel de las influencers como agente de decisión de compra para los productos de lujo, así como explicar la relación entre la valorización del lujo y las influencers de moda mediante objetivos especificos. La presente investigación tiene un enfoque cualitativo de diseño etnográfico. Los objetivos serán desarrollados a través del análisis de información teórica en torno a conceptos como el lujo, influencers y generación Z, así como ténicas de recojo de información: entrevistas semi estructuradas y un focus group a 8 jóvenes limeñas Gen Z universitarias del sector socioeconómico A/B, pertenecientes a distritos como La Molina, Miraflores, San Borja, San Isidro y Santiago de Surco, a las cuales se les preguntará sobre sus conocimientos y percepciones de los productos de lujo en la moda y si es que esta se ha visto afectada por la influencers de moda, ya que se desconoce su posición y experiencia al respecto. De esta manera, se propone responder la siguiente pregunta de investigación: ¿Cómo las influencers de moda en instagram impactan en el proceso de valorización del lujo en la joven limeña Gen Z, del sector A/B. / This research aims to explain how fashion influencers impact the process of luxury valorization luxury for Gen Z young woman of the A/B socioeconomic sector, from Lima, Perú. To do so, it is important to know the role of influencers as a purchasing decision agent for luxury products, as well as to explain the relation between the valorization of luxury and fashion influencers through specific objectives. This research has a quantitative approach and ethnographic design. The objectives will be developed through the analysis of theoretical information around concepts such as luxury, influencers and generation Z, as well as information collecting techniques: semi-structured interviews and a focus group to 8 Gen Z woman, who also are university students and belong to the socioeconomic sector A/B, belonging to districts such as La Molina, Miraflores, San Borja, San Isidro and Santiago de Surco. They will be asked about luxury products in fashion and if their desire of consumption has been affected by fashion influencers content, since their position or knowledge about them it is unknown. In this way, it is proposed to answer the following research question: How do fashion influencers on instagram impact the process of valorizing luxury for Gen Z young woman of the A/B socioeconomic sector, from Lima, Perú.

Le choc septique est une défaillance circulatoire aiguë déclenchée par un agent infectieux, entraînant des désordres hémodynamiques, métaboliques et viscéraux, en raison notamment de la libération de cytokines proinflammatoires. Le taux de mortalité est élevé (environ 40 %). L’évolution des sepsis sévères est souvent compliquée par des phénomènes thrombotiques qui résultent en partie de l’activation de la coagulation par les agents infectieux, mais aussi de la libération de Neutrophil Extracellular Traps (NETs) par les polynucléaires neutrophiles. Ainsi, chez ces patients, une coagulation intravasculaire disséminée (CIVD) est souvent observée, caractérisée par un état d’équilibre instable, où co-existent un risque thrombotique et un risque hémorragique, dû à la consommation des facteurs de coagulation.Plusieurs études ont suggéré que l’administration d’antithrombine (AT) ou de Protéine C activée diminuait la mortalité, non seulement en diminuant l’activation de la coagulation, mais aussi en ayant des effets cytoprotecteurs et anti-inflammatoires indépendants de leur activité anti-coagulante. Toutefois, leurs effets cytoprotecteurs nécessitent l’administration de doses élevées, responsables d’hémorragies.L’inhibiteur dépendant de la protéine Z (ZPI), appartient à la superfamille des serpines, comme l’AT, mais n’inhibe que les facteurs Xa (FXa) et XIa (FXIa). L’inhibition du FXa est potentialisée par la Protéine Z (PZ), un facteur vitamine K-dépendant, qui circule dans le plasma lié au ZPI. Dans un modèle en sang total, j’ai observé que le ZPI exerce un effet inhibiteur sur la production de cytokines pro-inflammatoires (IL-6 et TNF-α) en réponse au lipopolysaccharide (LPS). A forte concentration (4 fois la concentration physiologique), l’effet anti-inflammatoire (EAI) du ZPI n’est pas modifié par l’ajout de PZ ou d’héparine non fractionnée, qui majorent l’effet anticoagulant du ZPI. De plus, l’EAI persiste avec un variant de ZPI muté sur son site actif (ZPI Y387A), suggérant que le ZPI possède un EAI indépendant de son activité anticoagulante. In vitro, en sang total, le ZPI augmente précocement la production de CCL-5, une chimiokine ayant des propriétés anti-inflammatoires. Ces observations ont été confirmées dans un modèle d’endotoxinémie in vivo, chez la souris, en injectant par voie intra-péritonéale du LPS. Les souris qui avaient reçu simultanément du ZPI recombinant humain ont un taux plasmatique plus faible d’IL-6 et de TNF α que les souris contrôles et un taux plus élevé de CCL-5 dans le lavage péritonéal.De plus, nous avons mis en évidence, en milieu purifié, que l’élastase neutrophile, une enzyme libérée à la surface des NETs induisait plusieurs clivages du ZPI. Le premier clivage se produit au niveau de la boucle réactive du ZPI, qui perd alors son activité inhibitrice sur les FXa et FXIa. La PZ ne protège pas le ZPI de sa dégradation par l’élastase. La dégradation du ZPI induite par les NETs pourrait participer à leurs propriétés procoagulantes.Enfin, en collaboration avec l’équipe du Service de Réanimation du CHU de Strasbourg, nous avons étudié les variations des taux plasmatiques de PZ et ZPI chez 100 patients atteints de sepsis sévère. Dans les premières 24 heures, nous avons observé une diminution du taux de PZ par rapport à une groupe de sujets sains, et à l’inverse, une augmentation d’environ 2,5 fois du taux de ZPI. Ce taux élevé de ZPI persiste à J3 et J7, alors que le taux de PZ augmente. Les variations de PZ ou ZPI ne sont pas prédictifs de la mortalité à 30 jours ni de l’apparition d’une CIVD.Ces résultats suggèrent que des doses élevées de ZPI (4 fois la concentration physiologique) pourraient constituer un traitement adjuvant du choc septique, en diminuant la production de cytokines pro-inflammatoires, avec un risque hémorragique faible, puisque l’inhibition du FXIa a des activités antithrombotiques dépourvues de risque hémorragique. / Septic shock is an acute circulatory failure caused by an infectious agent, resulting in hemodynamic, metabolic and visceral disorders, in particular due to pro-inflammatory cytokines. The mortality rate is high (about 40 %). Progression of severe sepsis is often complicated by thrombotic events, in part because of a direct coagulation activation by bacteria, but also because of Neutrophil Extracellular Traps (NETs) released by polymorphonuclear neutrophils. Disseminated intravascular coagulation (DIC) is frequently present in these patients, characterized by an unstable equilibrium, where thrombotic and bleeding risks coexist, due to the consumption of coagulation factors.Several studies suggested that administration of coagulation inhibitors, such as antithrombin (AT) or activated Protein C, decreased mortality, not only by preventing the activation of coagulation, but also through their cytoprotective and anti-inflammatory effects, independent of their anticoagulant activity. However, the cytoprotective effects require the administration at very high doses, leading to a bleeding tendency.The protein Z-dependent protease inhibitor (ZPI) belongs to the serpin superfamily, as AT, but in contrast to AT, inhibits only factors Xa (FXa) and XIa (FXIa) of coagulation. FXa inhibition by ZPI is potentiated by Protein Z (PZ), a vitamin K-dependent factor, which circulates in plasma in a complex with ZPI. In a whole blood model, I observed that ZPI exerts an inhibitory effect on lipopolysaccharide (LPS)-induced pro-inflammatory cytokines production (IL-6 and TNF-α). At high concentration (4 times physiological concentration), ZPI anti-inflammatory effect (AIE) is not modified by PZ or unfractionned heparin, which increase ZPI anticoagulant activity. Moreover, this AIE is still present using a reactive center loop variant of ZPI (ZPI Y387A), suggesting that the AIE of ZPI is independent of its anticoagulant activity. In vitro, in whole blood, ZPI induced an early increased of CCL-5, a chemokine with anti-inflammatory properties. These data are confirmed in vivo in a murine model of endotoxin shock where LPS is injected intraperitoneally. Simultaneously injection of recombinant human ZPI (rhZPI) with LPS led to lower plasma levels of IL-6 and TNF-α than in control mice, whereas higher CCL-5 levels were observed in peritoneal lavages.In addition, using purified proteins, we have shown that neutrophil elastase, an enzyme which decorates NETs, induces several cleavages of rhZPI. A quick and first cleavage is observed on the reactive centre loop of ZPI, inducing a loss of inhibitory activity towards FXa and FXIa. PZ does not protect ZPI from elastase degradation. ZPI proteolysis induced by NETs could contribute to their procoagulant activity.Lastly, in collaboration with the intensive care unit of Strasbourg Hospital, we studied plasma levels of PZ and ZPI in 100 patients with severe sepsis. During the first 24 hours, there was a significant decrease of plasma PZ levels, compared to levels of healthy subjects, whereas an approximately 2.5 times increase was observed for ZPI levels. These high levels of ZPI were still present at D3 and D7, whereas PZ levels regularly increased. Variations of PZ and ZPI levels were not predictive of the 30-day mortality rate, and not associated with DIC development.These results suggest that elevated concentrations of ZPI (4 times physiological concentration) could be an adjuvant therapy to septic shock, by decreasing pro-inflammatory cytokines production, but devoid of bleeding risk, since FXIa inhibition has antithrombotic activity without inducing haemorrhages.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka personalvetarstudenters upplevelser av vad som är en attraktiv arbetsgivare inom HR-området. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och byggde på tio semistrukturerade intervjuer. Materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Utifrån dataanalysen framkom fyra huvudteman som ansågs vara av betydelse för att en arbetsgivare ska upplevas attraktiv. Dessa huvudteman var stöttande kollegor, HR-utbildningens inflytande, organisations-och arbetskultur och villkor i arbetslivet. Studenterna lyfte fram ytterligare aspekter som skapade underteman. Stöttande kollegor och HR-utbildningens inflytande har inga underteman. Organisations-och arbetskultur har tre underteman: trygghet, delaktighet och ledarskap. Huvudtemat villkor i arbetslivet består av fyra underteman: övriga förmåner, flexibilitet, ekonomiska ersättningar och utvecklingsmöjligheter. Personalvetarstudenternas uppfattning av vad som är en attraktiv arbetsgivare visade sig vara överensstämmande bland deltagarna. Baserat på framtagna teman skiljer sig svaren bland deltagarna delvis åt med tidigare forskning om synen på arbetsgivarattraktivitet. / The aim of this study was to investigate HR-students experiences of what is an attractive employer in the HR-area. The study was conducted using a qualitative method and was based on ten semi-structured interviews. The material from the interviews was analyzed using inductive thematic analysis. Based on the data analysis, four main themes emerged that were considered to be of importance to make an employer attractive. These were supportive colleagues, influence of HR-education, organizational and work culture and conditions in working life. The students highlighted additional aspects which created subgroups. Supportive colleagues and the influence of HR-education do not have any subgroups. Organizational and work culture has three subgroups: security, participation and leadership. Conditions in working life consist of four subgroups: other benefits, flexibility, financial remuneration and development opportunities. The HR-students perception of what was considered to be an attractive employer proved to be consistent among the participants. Based on the main themes the answers among the participants partially differs from previous research on the view of employer's attractiveness.

A review of the scholarly literature suggests that mental health struggles in Generation Z have escalated in recent years. However, there is a lack of psychological research that examines antisocial behaviors in Generation Z. This study aims to determine the prevalence rates of antisocial behaviors in Generation Z. It was hypothesized that our sample of Generation Z students would show higher prevalence rates of antisocial behaviors than previous generations. We examined the data collected from our survey, which was composed of demographic and antisocial personality disorder questions. A one-way ANOVA, revealed significant differences in the categories of age, gender, school year, and race compared to the antisocial score. A Tukey post hoc analysis revealed statistically significant differences for antisocial behaviors in Generation Z when compared to the 41-50+ age group. Significant differences between students were not found when examining the categories of sexual orientations and political affiliations.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse kring hur företag på en mindre ort kan attrahera morgondagens humana resurser. Med den ständiga urbaniseringen som sker i Sverige där konkurrensen om arbetskraft växer mellan större och mindre städer upptäcktes en kunskapslucka. Nämligen att ta reda på hur företag, på mindre orter i förhållande till de större städerna kan stärka sitt employer brand och dess attraktivitet för att attrahera den yngre generationen g. Arbetskraften är en stor tillgång för organisationer och med hjälp av employer branding som strategi kan organisationer stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera potentiella arbetssökande. Själva begreppet employer branding, på svenska även kallat arbetsgivarvarumärke myntades för första gången 1996. Employer branding handlar både om att framställa företaget som attraktiv och höja engagemanget hos deras nuvarande anställda, eftersom medarbetarna blir en del av företagets marknadsföring. Vi som har genomfört denna studie fokuserar på att undersöka vilka attribut som Generation Z, i denna text förkortat till Gen Z, uppfattar som attraktiva och hur företag kan arbeta för att möta generationens intressen. De år som Gen Z tillhör varierar mellan olika forskare men det tenderar att vara mellan 1995 – 2010. Det som särskiljer generationen är att de är den första generationen som inte har växt upp utan internet. Denna studie har sitt fokus på en kartongfabrik i södra Dalarna som tillhör en större koncern. I denna studie har vi tittat på forskning kring employer branding, Gen Z, attraktivt arbete och urbanisering. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med utgångspunkt i fenomenologin där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna undersöka fenomenet kring individers upplevelser och erfarenheter. Studien fokuserade på två olika perspektiv, medarbetarperspektivet och elevperspektivet, således valdes fyra medarbetare och sju elever till studiens respondenter. Resultatet visar vilka egenskaper Gen Z finner mest attraktiva hos en framtida arbetsgivare. Kontaktnätet och ryktesspridning har en stor betydelse på individers beslut om arbetsgivare. Ett ytterligare resultat visar även på vikten utav att bygga upp den interna synen på företaget för att det skall spridas externt. En slutsats som dras är att det kampenom arbetskraft mellan större och mindre städer är svår att vinna för de mindre städerna. Det blir viktigt för företag på mindre städer att tidigt knyta kontakt med den yngre generationen, detta ökar chanserna att rekrytera dem när de är i ett stadie i livet då de mindre städerna är attraktiva igen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how employers in a small town can attract future colleagues. Due to the constant urbanization that takes place in Sweden where the competition for labor is growing between larger and smaller towns, a knowledge gap was discovered. To find out how employers, in smaller towns in relation to the larger labor markets, can strengthen their employer brand and it´s attractiveness to attract the younger generation (Gen Z). The workforce is a big asset to organizations and with help from employer branding as a strategy they can strengthen their employer brand to attract potential employees. The concept employer branding, in Swedish called arbetsgivarvarumärke, was coined for the first time in 1996. Employer branding is about highlighting the employer as an attractive workplace and increasing the engagement with their current employees, since the employees becomes a part of the employer marketing. This study focuses on which attributes Gen Z finds attractive and how employers can work to meet the interests of the generation. The years to which Gen Z belongs varies between different researchers but it tends to be between 1995 – 2010. What sets the generation apart is that they are the first generation not to have grown up without the internet This study has it´s focus on a papermill in southern Dalarna that belongs to a bigger company. We have examinated previous research regarding employer branding, Gen Z, attractive work and urbanization. The study is carried out with a qualitative method with it´s starting point in phenomenology where the data was collected through semi structured interviews. The method was chosen to be able to investigate the phenomenon of individuals' experiences and feelings. The study focused on two perspectives, the employees and students, therefore we chose four employees and seven students as respondents. The result shows which qualities Gen Z finds most attractive in a future employer. The social networks and rumors have a big impact on individuals decision making regarding employers. Another result shows the importance of building the internal view of the company in order for it to spread externally. One conclusion that is drawn is that the battle for labor between larger and smaller cities is difficult for the smaller cities to win. It becomes important for companies in smaller cities to establish early contact with the younger generation, this increases the chances of recruiting them when they are at a stage in their lives when the smaller cities are attractive again.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse om Gen Zs attityd till influencermarketing och för att undersöka hur Gen Z har blivit påverkade av den mängd sponsrat innehållde exponeras för på sociala medier. För att besvara studiens syfte har två forskningsfrågorframställts. För att samla in empiriskt material och besvara på forskningsfrågorna, genomfördesnio intervjuer med personer mellan 18-28. Under intervjuerna fick deltagarna svara på frågorkopplade till forskningsfrågorna, datan sammanställdes och diskuterades för att besvara studiensforskningsfrågor. Resultatet för forskningsfråga 1 (FF1) visade att Gen Z blir negativt påverkadeav den ökade mängd sponsrat innehåll de exponeras för, respondenterna förklarar att de känt sigöverväldigade vilket har resulterat i att man upplevt minskat förtroende mot influencers.Resultatet för forskningsfråga 2 (FF2) visade att Gen Z har blandade inställningar gällandeinfluencer marketing, men att majoriteten hade en negativ attityd till influencer marketing. Flerarespondenter förklarade att influencer marketing kändes påträngande och skapadeirritationskänslor när de använde olika sociala medieplattformar som Youtube, Instagram ochTiktok. För vidare forskning rekommenderar författaren att undersöka hur den ökade mängdensponsrat innehåll påverkar Gen Zs upplevelser och erfarenheter kopplat till de olika socialamedieplattformarna som Youtube, Tiktok och Instagram. Eftersom dessa tre plattformar ärväldigt olika är även reklamen anpassad till varje enskild plattform, en fördjupad kunskap omdess påverkan på Gen Z och deras inställning till sponsrat innehåll för respektive socialmedieplattform på sociala medieplattform kan hjälpa företag att anpassa deras strategierberoende på vilken plattform de väljer att använda som marknadsföringskanal / The purpose of this study is to gain a better understanding of Gen Z's attitude towards influencermarketing and to investigate how Gen Z has been influenced by the amount of sponsored contentthey are exposed to on social media. To address the research objective, two research questionswere formulated. To collect empirical data and answer the research questions, nine interviewswere conducted with individuals aged 18-28. During the interviews, participants were askedquestions related to the research questions, which were then analyzed and discussed to presentthe findings. The findings for research question 1( RQ1) indicated that Gen Z is negativelyaffected by the volume of sponsored content they are exposed to. Respondents explained thatthey felt overwhelmed, which led to a decrease in trust towards influencers. The findings forresearch question 2 (RQ2) revealed that Gen Z has mixed attitudes towards influencer marketing,with the majority holding a negative attitude. Several respondents explained that influencermarketing (IM) felt intrusive and generated feelings of irritation when using various social mediaplatforms such as YouTube, Instagram, and TikTok. For further research, the author recommendscomparing how Gen Z is influenced by the amount of sponsored content they are exposed to andtheir attitudes towards sponsored content on different social media platforms such as YouTube,TikTok, and Instagram. Since these three platforms are distinct, and advertising is tailored toeach platform, a deeper understanding of how Gen Z is influenced and their attitude towardssponsored content on different social media platforms can help companies tailor their strategiesbased on the platform they choose to use as a marketing channel.

De senaste tjugo åren har teknologins utveckling påverkat människors liv enormt och medfört en kraftig tillväxt av sociala medieplattformar. På sociala medier hittar man influencers som är individer som konstruerar lockande innehåll på olika sociala medieplattformar. Influencers, anses vara mänskliga varumärken som uttrycker sina åsikter om olika produkter och tjänster. De har större påverkan på konsumenter jämfört med vanlig traditionell reklam. En stor grupp som har visats blivit mycket påverkade av influencers på sociala medier är generation Z. Generation Z är födda mellan 1995 och 2010 och uppvuxna med omedelbar åtkomst till information och konstant digital kommunikation. Influencers ses som mer jämlika och pålitliga jämfört med kändisar, och deras expertis på de produkter de framställer ökar deras trovärdighet enligt generation Z. En stor andel av generation Z följer influencers på sociala medier, och deras köpbeslut påverkas i hög grad av influencers rekommendationer.  Tidigare studier har endast forskat om ett fåtal influencer typer ur influencer-kategorin och har även inte undersökt generation Z utifrån ett multinationellt perspektiv. Därmed syftar studien på att undersöka vilka generation Z anser är mest trovärdiga utifrån olika typer av influencers som nano, mikro, makro och mega. Syftet är även att undersöka hur influencers trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generation Z i länderna Sverige, Kanada, England och Saudiarabien.  Studien bygger på en kvalitativ metod där ett bekvämlighetsurval har tillämpats. En surveyundersökning, i form av online-enkät och en semistrukturerad intervju har använts, där 95 respondenter svarade på enkäten och 20 informanter på intervjun. Slutsatsen som denna studie kom fram till var att generation Z ansåg att mega-influencers var de mest trovärdiga och att trovärdighet är relaterad till undvikande beteende och varumärkesundvikande hos generationen. Detta för att generationen avföljer samt undviker influencers som inte är trovärdiga. / In the last twenty years, the development of technology has greatly affected people's lives and has resulted in a sharp growth of social media platforms. On social media, you find influencers who are individuals who construct attractive content on various social media platforms. Influencers are considered as human brands that express their opinions about various products and services. They have a greater impact on consumers compared to regular traditional advertising. A large group that has been shown to be highly influenced by influencers on social media is Generation Z. Generation Z were born between 1995 and 2010, Generation Z grew up with instant access to information and constant digital communication. Influencers are seen as more equal and trustworthy compared to celebrities, and their expertise on the products they produce increases their credibility with Generation Z. A large percentage of Generation Z follow influencers on social media, and their purchasing decisions are heavily influenced by influencers' recommendations. Previous studies have only researched a few influencer types from the influencer category and have also not investigated generation Z from a multinational perspective. The aim of the study is to investigate which generation Z considers to be the most credible based on different types of influencers such as nano, micro, macro and mega. The purpose is also to investigate how influencer's credibility is related to avoidance behavior and brand avoidance among generation Z in the countries of Sweden, Canada, England and Saudi Arabia. The study is based on a qualitative method where a convenience sample has been applied. A survey research, in the form of an online survey and a semi-structured interview, has been used, where 95 respondents answered the survey and 20 informants participated in the interview. The conclusion reached by this study was that Generation Z considered mega-influencers to be the most credible and that credibility is related to avoidance behavior and brand betrayal of the generation. This is because the generation follows and avoids influencers who are not credible.

No description available.