Bakgrund: Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.   Resultat: De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.   Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter. / Background: Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.  Aim: To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.   Method: The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.  Results: The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.  Conclusion: The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.

I Sverige genomförs sedan ett par år tillbaka ca 36000 aborter årligen. De flesta aborter utförs innan v. 9, och ca 42 % av kvinnorna gör fler än en abort under sin livstid. Preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet är rekommenderat då kvinnans motivation att hitta och börja använda ett preventivmedel är hög. Tidigare studier belyser bland annat vilket preventivmedel som användes när den oönskade graviditeten blev till, samt barnmorskors olika strategier vid preventivmedelsrådgivning. Även den känsla av skuld som en del kvinnor kan uppleva i samband med en abort har studerats. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning i samband med abortsamtalet. Författarna hoppas att denna studie kan ge ökade kunskaper för barnmorskor kring hur kvinnorna upplever och tolkar preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med induktiv ansats, dessa analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Av 14 inhämtade medgivanden om deltagande valde 7 kvinnor att medverka, de var mellan 21 och 33 år gamla. I resultatet framkom tre kategorier, dessa belyser tillsammans kvinnornas erfarenheter av preventivmedelsrådgivningen vid abortsamtalet; Behoven styr samtalet, Begränsningar i rådgivningen och Bemötande. Resultatet tyder på att kvinnorna generellt var nöjda med preventivmedelsrådgivningen i samband med abortsamtalet. Det framkom också att de tenderar att fokusera mer på aborten och hur denna ska gå till och att de kände att det inte var rådgivningen de var där för. Att kvinnorna genomgår olika existentiella känslor i samband med en abort är tidigare studerat men torde vara ett bra område för vidare studier i syfte att som barnmorska kunna optimera sin rådgivning utifrån de förutsättningar som finns i samtalet.

Subventioneringen av p-piller har varit aktuell sen dess att p-pillret godkändes i Sverige 1964. Den här uppsatsen kommer att följa diskussionen kring p-pillersubventioneringarna i dagstidningar från 1960-talet fram till 2010-talet. Subventioneringen av p-pillret blir i samband med abortlagen 1975 inte bara betydande för kvinnor på ett personligt ekonomiskt plan utan även ett viktigt politiskt medel för att kunna hålla abortantalen nere i samband med den nya lagen. Politiker ser alltså p-pillersubventionen som en lösning på att minska aborter. Forskningsläget kring p-pillersubventioneringen har därför undersökt subventionering i relation till abortantalen.  Jag menar att forskningen som behandlar p-pillersubventionen utelämnar stora delar av diskussionen som förts kring frågan när den endast relateras till abortantalen. Med dagstidningarnas artiklar kommer jag att visa att subventioneringen av p-piller inte alls alltid handlat om att minska aborter. Tidningarna formulerar andra typer av problem än de som politikerna haft och med denna uppsats kommer jag att presentera dessa för att placera p- pillersubventioneringen i ett större sammanhang.

Uppsatsen är en diskursanalys av fosterdiagnostik och abort som erbjuds av staten och regleras i lagen i tre skandinaviska länder. Eftersom antalet barn födda med Downs syndrom har sjunkit markant under det senaste decenniet samtidigt som möjligheterna för och användandet av nya fosterdiagnostiska metoder har ökat är avsikten att skapa fördjupad kunskap om vad detta innebär genom att belysa trenden ur ett biopolitiskt perspektiv. Detta sker med utgångspunkt från Michel Foucaults begrepp biomakt och governmentalitet med fokus på tillgänglighet, rådgivning och användning av fosterdiagnostiska metoder. Uppsatsen redogör för etosdiskursen som en del av den alltomfattande governmentalitetsdiskursen vilket blottlägger en förklaring av en rationalitet karaktäriserad av vår tid som yttrar sig i en strävan att undvika barn med kromosomavvikelser. / The essay is a discourse analysis of obstetric diagnosis and abortion offered by the state and regulated by laws in three Scandinavian countries. As the number of childbirths with Down’s syndrome has fallen sharply in recent decades, while the opportunities for and use of new Foetus diagnostic methods have increased, the intention is to create in-depth knowledge of what this means by highlighting the development from a biopolitical perspective. This is based on Michel Foucault's concept of biopower and governmentality with focus on availability, counselling and use of foetus diagnostic methods. The essay explains the ethos discourse as part of the allinclusive government discussion which shows exposes an explanation of a rationality characterizing to our time that expresses itself to avoid children with chromosomal disorders.

SAMMANFATTNING Abort kan vara spontan, eller inducerad som innebär att en abort framkallas. Aborten kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Förr i tiden var abort straffbart i Sverige och kunde innebära döden för den som utförde aborten. Den nuvarande svenska abortlagen som trädde i kraft år 1975, ger kvinnan rätt att bestämma fram till vecka 18 + 0. Därefter krävs ett tillstånd från Socialstyrelsen. I Sverige skedde år 2015 ca 38 000 aborter hos kvinnor i åldrarna 15–44. Det flesta aborter sker före graviditetsvecka 12 och kallas då tidig abort. Efter vecka 12 räknas aborten som sen. En oönskad graviditet är globalt sett ett hotande tillstånd för kvinnors hälsa och liv, då aborten utförs illegalt under osäkra förhållanden och av outbildad personal. En halv miljon kvinnor dör varje år i världen i samband med graviditet och förlossning och där hälften dör av konsekvenser efter illegal abort. Det kan finnas många skäl till att en kvinna väljer att genomföra en abort. Några skäl kan vara problem i relationen, försämrad ekonomi, ålder och karriären. Även när det finns missbildningar hos fostret kan det vara en anledning till avbrytande av graviditeten. Oftast handlar det om att kvinnan vill ha ett planerat föräldraskap och beslutet är oftast taget redan vid konstaterad graviditet. Även om kvinnan är säker på sitt beslut kan detta resultera i blandade känslor som lättnad och skuld. Under aborten så ska barnmorskan vara öppen för kvinnans behov och se till att kvinnans önskemål tillgodoses. Barnmorskan ska ha en humanistisk människosyn där kvinnans autonomi, integritet och värdighet respekteras.   Syftet med denna studie var att belysa hur barnmorskor och sjuksköterskor upplever att ge vård till kvinnor som genomgått sen inducerad abort. En allmän litteraturöversikt genomfördes som metod, med 15 vetenskapliga artiklar som grund vilka besvarade studiens syfte. Dessa artiklar var <10 år gamla, peer-reviewed och hade fått tillstånd från etiska kommittéer. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultatet genererade två stora teman, Upplevelser och erfarenheter i samband med abort och Behov. Barnmorskorna/sjuksköterskorna upplevde det som emotionellt påfrestande att arbeta med abort men upplevde ändå att de gjorde något bra för kvinnan. Detta kunde leda till inre konflikter hos barnmorskan/sjuksköterskan. I arbetet var de professionella och uteslöt egna värderingar. Barnmorskorna/sjuksköterskorna med längre arbetslivserfarenhet fann det enklare att arbeta med abort men stötte ändå på emotionella hinder. I resultatet framkom även att kvinnors abortbeslut stöttades men att abortpersonal fann missnöje i att kvinnor gjorde upprepade aborter. Den svåraste aspekten var hanteringen av fostren och det var framförallt när fostren visade livstecken. Det var lättare att hantera aborten om fostret hade en missbildning som inte var förenat med liv.  Som slutsats i denna studie framgår att barnmorskorna/sjuksköterskorna upplever i de flesta fall en tung känslomässig börda vid vårdandet av kvinnor som genomgått sen inducerad abort. Trots detta uppgav barnmorskorna/sjuksköterskorna att de kände sig stolta och såg det som ett bidrag för samhället och kvinnan. Barnmorskan bör vara flexibel, lyhörd och se abort som en del av sin profession. Ett stort behov av att prata öppet om sitt arbete med kollegor, bekanta och familjen var ett betydande fynd men även att mer forskning behovs för att tillhandahålla en god och säker abortvård.

Background: In Sweden and Norway, several thousand abortions are performed each year, which means that many women come into contact with abortion care. Undergoing an abortion can be both mentally and physically stressful for the woman, both the process of making a decision, going through the abortion, and the period after. Aim: The purpose of the literature review was to investigate women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 11 original articles with qualitative studies. All studies were carried out in Sweden or Norway. Main results: The literature study showed that women's experiences varied. Many women were satisfied with the care and felt that the health care staff supported the women in the process, despite this there were also many who were dissatisfied as women did not feel helped or seen. The information given in connection with the abortion was mostly perceived as insufficient, and the pain relief during the abortion itself as well. The treatment during the abortion could be seen as both cold and distant, and it was common for the women to feel overlooked. Opinions were divided regarding home abortions, with many satisfied with the treatment they received from health professionals during the abortion, while others did not appreciate the way the abortion was performed, largely because they did not know where to turn with questions. The help they received after the abortion was often perceived as insufficient, and many wanted follow-up after the abortion, but were not offered any time for a return visit. Conclusion: Women's experiences of abortion are different and highly individual. It mainly depends on where they received care and which healthcare staff they came into contact with, but also depending on the reasons why they choose to have an abortion. For example, it can be due to unwanted pregnancy, birth defects or socio-economic factors. The choice to have an abortion can affect women differently. Many feel satisfied with their choice, and feel that it was necessary, while the choice can still have negative consequences both physically and psychologically. Keywords: Experience, induced abortion, nursing, qualitative study, encounter / Bakgrund: I Sverige och Norge görs det flera tusen aborter varje år, vilket gör att många kvinnor kommer i kontakt med abortvården. Att genomgå en abort kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande för kvinnan, både processen att ta ett beslut, gå igenom aborten, och perioden efter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av att genomgå en abort. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 originalartiklar med kvalitativa studier. Alla studier var genomförda i Sverige eller Norge.  Huvudresultat: Litteraturstudien visade att kvinnors upplevelser varierade. Många kvinnor var nöjda med vården och upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen stöttade kvinnorna i processen, trots detta fanns det även många som var missnöjda då kvinnor inte kände sig hjälpta eller sedda. Den information som gavs i samband med aborten upplevdes för det mesta otillräcklig, och smärtlindringen under själva aborten likaså. Bemötandet under aborten kunde ses som både kallt och avståndstagande, och det var vanligt att kvinnorna kände sig förbisedda. Det fanns delade meningar angående hemaborter, där många var nöjda med bemötandet de fick från hälso- och sjukvårdspersonal under aborten, medan andra inte uppskattade sättet att göra abort på, mycket för att de inte visste var de skulle vända sig med frågor. Hjälpen de fick efter aborten uppfattades många gånger som otillräcklig, och många ville ha uppföljning efter aborten, men blev inte erbjuden någon tid för återbesök.  Slutsats: Kvinnors upplevelser vid abort är olika och högst individuella. Det beror främst på var de fått vård och vilken hälso- och sjukvårdspersonal de kommit i kontakt med, men även beroende på anledningarna till varför de väljer att göra abort. Det kan till exempel bero på oönskad graviditet, fosterskador eller socioekonomiska faktorer. Valet att göra abort kan sedan påverka kvinnor olika mycket. Många känner sig nöjda med sitt val, och känner att det var nödvändigt, medan valet fortfarande kan medföra negativa följder både fysiskt och psykiskt.  Nyckelord: Bemötande, inducerad abort, kvalitativ studie, omvårdnad, upplevelse

Introduktion: Abort är ett ingrepp som kan vara mycket påfrestande för kvinnorna som genomgår den men också för sjuksköterskorna som vårdar kvinnorna. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i omvårdnaden men kan även de uppleva motgångar i sitt arbete då egna erfarenheter och åsikter hamnar i konflikt med yrkesrollen.Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda kvinnor vid en inducerad abort.Metod: Litteraturstudie som är uppbyggd efter Henricssons (2017) granskningsprocess. Databassökningarna är genomförda i Cinahl och PsychInfo. Kvalitetsgranskningen följde Forsberg och Wengströms (2015) granskningsmall och efter den återstod sju relevanta artiklar som användes i resultatet.Resultat: Resultaten bygger på sju kvalitativa artiklar och redovisas i två huvudteman, det personliga jaget och det professionella jaget. Sammanfattning: Litteraturstudiens resultat påvisade att abortvård är ett ämne vilket sjuksköterskor har olika erfarenheter av. Faktorer som bidrog till sjuksköterskornas erfarenhet var kampen mellan deras personliga och professionella åsikter och värderingar. Dessa kunde delas in i underteman som religion och kultur, etiska värderingar, inre konflikter, behov av kunskap om abort samt stöd inom arbetslaget.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet. Fler amerikaner är idag positiva till abort än tidigare men en stor del av befolkningen är fortfarande osäker. Attityder till homosexualitet har förändrats i positiv riktning mot ett ökat accepterande. Förändringarna i riktning mot ett accepterande är främst beroende av synen på homosexualitetens ursprung. Skolan tar inte upp frågan i undervisningen utan är mer inriktad på att förhindra diskriminering. Den kristna högern har förlorat kampen om en normativ kristen undervisning. Den ska vara neutral i den offentliga skolan. Amerikaner har fortfarande i sin privata religiösa tro en betydande förankring i skapelsetron. I bibelbältet görs försök att balansera de båda uppfattningarna. I en jämförelse av undervisningen mellan USA och Sverige finns betydande skillnader. Utvecklingsteorin och en helomfattande sexualundervisning har en starkare ställning i Sverige.

Ungdomars alkoholkonsumtion har minskat i hela landet utom för ungdomarna i Skåne. I den senaste genomförda skolundersökningen om ungdomars alkoholvanor i Sverige, rapporterades det att medeltalet konsumerade liter alkohol för åren 2009-2011 är drygt dubbelt så högt i Skåne i jämförelse med resten av landet (Henriksson & Leifman, 2011). Syftet med studien är att undersöka om Malmö i tre olika viktiga indikatorer; tillgång, hälsa och brott, som påverkar eller påverkas av alkohol, skiljer sig från Göteborg och Stockholm. Vi undrar om det hade gått att förutsäga den höga alkoholkonsumtionen. Studien bygger på svensk registerdata och vetenskapliga rapporter som behandlar och kan kopplas till alkoholkonsumtion och problembeteende. Av resultatet framgår att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg främst i tillgångsindikatorn och hälsoindikatorn. Slutsatsen är att det eventuellt går att förutsäga en negativ trend med hjälp av tillgångs- och hälsoindikatorn. Då det finns en stor tillgång och när möjlighet finns, kommer ungdomar att testa droger och alkohol.

Bakgrund : Barnmorskor står för kvinnors rätt att utföra ett graviditetsavbrytande. Ibland är det svårt att utföra en god vård på grund av bristande förutsättningar upplever barnmorskor. Syfte : Att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård vid graviditetsavbrytanden. Frågeställningar: Anser barnmorskor att det finns förutsättningar för att utföra en god och säker vård? Är barnmorskor tillfredsställda med den vård som utförs? Metod : Enkätstudie med kvantitativ ansats, tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik. Webbenkäten lades ut i Facebookgrupper. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara legitimerad barnmorska, arbetat med graviditetsavbrytanden någon gång de senaste 10 åren och då varit verksam i Sverige. Resultat: Barnmorskorna önskade mer utbildning om graviditetsavbrytande, framför allt ytterligare utbildning om psykologiskt perspektiv och ett större antal verksamhetsförlagda utbildningsdagar avsatta till graviditetsavbrytande. Barnmorskorna ansåg att lokalerna inte var anpassade för graviditetsavbrytande och att befintligt material fanns att tillgå var bristfälligt. Majoriteten av deltagarna önskade att det fanns fler barnmorskor på arbetsplatsen för att få mer tid till att vårda patienter. Barnmorskorna kände att de hade bra stöd av varandra i personalgruppen och kände arbetstillfredsställelse. Konklusion : Det finns flertalet förbättringsområden som lokalers utformning, personalbrist och utbildning som behöver åtgärder för att barnmorskor ska få förutsättningar att ge en god vård vid graviditetsavbrytanden. / Bakgrund : Barnmorskor står för kvinnors rätt att avbryta en graviditet. Barnmorskor har dock ibland svårt att ge en bra vård på grund av bristande goda förutsättningar. Syfte : Syftet med detta arbete var att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård av graviditetsavbrytande. Frågor: Anser barnmorskorna att de har de förutsättningar som krävs för att ge en säker och god vårdkvalitet? Är barnmorskor nöjda med vården? Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats, tvärsnittsstudie med deskriptiv statistik. Nätundersökningen lades ut i Facebook-grupper. Inklusionskriterierna var att deltagaren skulle vara legitimerad barnmorska, arbetat med graviditetsavbrott någon gång under de senaste 10 åren och varit verksam i Sverige under den tiden. Resultat: Barnmorskorna ville ha mer utbildning vid avbrytande av graviditeten, framför allt mer utbildning i psykologisk vård och ett större antal praktikdagar ägnade åt graviditetsavbrytande. Barnmorskorna ansåg att rummen inte var anpassade för avbrytande av graviditet och att det material de hade tillgängligt var otillräckligt. De flesta barnmorskorna önskade att de var fler barnmorskor på arbetsplatsen så att de kunde få mer tid att ta hand om patienten. Barnmorskorna upplevde att de har bra stöd av varandra i personalen och kände arbetsglädje. Slutsats : Det finns flera förbättringsområden som behöver åtgärdas som rumsinredning, fler barnmorskor och utbildning för att barnmorskor ska ha förutsättningar att ge god vård vid graviditetsavbrott.Nyckelord: