Absolut gehör (AG) är förmågan att identifiera eller frammana en specifik tonhöjd utan användning av en referenston. AG kan vara till stor hjälp för de som har det, men det kan även orsaka problem när musik transponeras eller stäms i andra stämningar än vad vi är vana vid. Syftet med denna studie är att få djupare förståelse för vilka musikaliska hinder AG- innehavare kan möta och hur kör- och gehörsundervisning kan förbättras för dem. Tre personer med självidentifierat AG intervjuades om hur deras gehör påverkar deras musicerande och hur de har upplevt gehörsundervisningen under sin musikaliska utbildning. Resultaten visade att transponering generellt utgjorde ett problem för alla tre medan musik i olika stämningar generellt inte gjorde det. Det framkom också att den gehörsundervsning de hade erfarenhet av inte hade anpassats tillräckligt. Resultaten diskuteras utifrån hur man som körledare och gehörslärare kan anpassa sin undervisning för att bättre kunna inkludera AG- innehavare med hjälp av bland annat god tonartsförberedelse och transponerade övningar.

An alternative form of investing that has grown steadily during turbulent economic conditions is the decision to invest in Hedge funds. Hedge funds differ from mutual funds by achieving absolute returns, meaning that the funds use complex investment strategies in order to achieve positive returns regardless of the performance of the stock market. The hedge fund market has grown significantly since the mid-1990s in the Nordic countries. Sweden has dominated the hedge fund scene in terms of pure numbers and is also in a dominant position in terms of hedge fund assets under management. Despite this growth, Swedish investors generally have a lack of knowledge about hedge funds as an alternative form of investment, which makes it difficult to assess its advantages and drawbacks. The purpose of the report is to study what hedge fund strategies on the Swedish market are able to generate absolute return over a given period. The purpose is also to compare the performance of the hedge fund strategies with the performance of the Swedish stock market over the given period. The strategies have been compared with the Swedish Stock Market Index SIXRX which reflects the performance of the Stockholm Stock Exchange, adjusted for dividends. The results show that all the hedge fund strategies had a lower volatility and generated a higher return relative to risk compared to the Stockholm Stock Exchange, over the given period. However, only three out of five hedge fund strategies managed to generate absolute return over the total period. / Ett investeringsalternativ som har vuxit sig starkare under turbulenta ekonomiska förhållanden är möjligheten att investera i hedgefonder. Hedgefonder skiljer sig från traditionellt förvaltade fonder genom möjligheten att utvinna s.k. absolut avkastning. Detta innebär att fonden använder komplexa investeringsstrategier i syfte att generera en positiv avkastning oberoende av aktiemarknadens utveckling. Hedgefonder har sedan mitten av 1990- talet vuxit sig allt starkare bland nordiska länder och Sverige är idag det land i Norden som dominerar avseende både antalet hedgefonder och förvaltat hedgefondkapital. Trots denna tillväxt har svenska investerare generellt sett låg kännedom om hedgefonder som placeringsalternativ, vilket gör det svårt att bedöma dess för- och nackdelar. Rapportens syfte är att undersöka vilka hedgefondstrategier på den svenska marknaden som klarar att generera absolut avkastning över en bestämd tidsperiod. Syftet är även att under samma period jämföra hedgefondstrategiernas utveckling med den svenska aktiemarknadens utveckling som helhet. Jämförelsen har gjorts med det svenska aktieindexet SIXRX som speglar Stockholmsbörsens utveckling, justerat för aktieutdelningar. Slutresultatet visar att samtliga hedgefondstrategier hade en lägre volatilitet samt genererade en högre avkastning i förhållande till risk jämfört med Stockholmsbörsen som helhet, under vald tidsperiod. Endast tre av fem strategier klarade dock att generera en absolut avkastning under tidsperiodens samtliga år.

This thesis deals with advertising and its specifics characteristic for contemporary media environment. Research is realized on the example of five visual adverts which are parts of Absolut vodka advertising campaign. Absolut London, Absolut Brussels, Absolut Barcelona, Absolut Bangkok and Absolut Prague were chosen and conquered in the semiotics and visual analysis. The main part of the thesis is focused on character of adverts. The attention is also drawn to Mukařovský's aesthetics, Peirce's icon-index-symbol, Barthes's denotation, conotation, myth or theory of photography. There are mentioned not only qualities of imaging of objects but also its anchoring in the media environment. The results of the analysis are connected with processes of globalization. The principles of Ulrich Beck are applied to visual adverts of Absolut vodka. The main question is if and how the globalization influences the adverts and their visual form. It is shown at the example of internet and television media. One part of thesis is also devoted to phenomenon of glocalization and its influence on advertising.

Syftet med denna uppsats är att studera kopplingar mellan Fibonaccitalen och matristeori. Det matematiska innehållet utgår till största delen från artikeln A contribution to the connections between Fibonacci numbers and matrix theory, skriven av Miriam Farber och Abraham Berman. Texten innehåller även litet biografi över den kände matematikern Leonardo Fibonacci som skrev ned Fibonaccitalen i form av ett klassiskt samhällsproblem, utan att veta om om deras oändliga egenskaper. Relationen mellan Fibonaccitalen och matristeori studeras i olika sammanhang.

The diploma thesis focuses on the evaluation the financial situation of TWIN CAR, Ltd. in the years 2007 - 2010 using selected ratios of financial analysis. On the finding and evaluate the results according to various indicators of financial analysis will be drawn with concrete proposals and recommendations to improve the financial situation and the stability of the company in future years.

Lööf, A. 2023. En studie om smartphones påverkan på studenters interaktion med Uppsalas stadsrum. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala Universitet. Smartphones och deras digitala verktyg har haft en stor ökning i sitt användande sedan dess introduktion. Till följd påverkas människor i samhället då deras interaktion med rummet förändras när smartphonen och det digitala har fått en nästan allestädes närvaro. I syfte att förstå hur interaktionen och upplevelsen av rummet förändras genom användningen av smartphone utfördes en kvalitativ intervjustudie med sju olika studenter i Uppsala som sedan tolkades utifrån Harveys (2006) tre rumsliga perspektiv, absolut, relativ och relationellt. Smartphonen visade sig vara viktig i studenters liv när de navigerar i stadsrummet. till följd av den konstanta uppkoppling smartphonen erbjuder kan fysiska anpassningar ses i form av biljettscanners, QR-koder och elscootrar, samtidigt som platser vars tjänster kan göras digitalt försvinner. Ytterligare tillåter en allestädes närvaro studenten flexibilitet och spontanitet i organisering, planering och kommunikation då det alltid kan göras i realtid. Dessutom ändrar smartphonen studentens relation till platser då de kan kännas tryggare att befinna sig på eller att platsens sociala syfte ändras exempelvis när det kommer till dejting. Avslutningsvis tyder detta på att smartphonen har en stor betydelse i studenters vardag samt att smartphonens konstanta närvaro i samband med dess verktyg förändrar vissa platsers syfte och användning.

The encounter with historical artifacts can spark historical questions and create a connection to the past, arousing curiosity and a desire to understand the historical context. This power can be harnessed in history education, where learning to question, interpret, and use historical sources is essential to developing historical literacy. This process not only contributes to understanding what knowledge in history is, but also to building a historical frame of reference and establishing historical concepts. Practicing source interpretation can also qualify students' historical consciousness. Research has shown that while teaching students how to handle historical sources and teaching source criticism skills is valuable, it may not necessarily lead to the development of historical disciplinary skills. This can result in a relative lack of skills among students in managing sources in a disciplinary way. Historical disciplinary skills involve the specific techniques and methods used by historians to analyze and interpret historical sources. This includes understanding the context in which the sources were created, identifying bias and perspective, and using a variety of sources to form a comprehensive understanding of the past. While source criticism skills are important, it is also important to focus on developing students' historical disciplinary skills to ensure that they have a deep and well-rounded understanding of history. This may involve incorporating more advanced historical methods and techniques into the curriculum and providing opportunities for students to practice these skills in a variety of contexts. This study aims to investigate history teachers' use of historical sources and their methodology for teaching based on these. Through interviews with primary school teachers in grades 4-6, the study explores the teachers' views on historical sources and their challenges and opportunities in teaching. The results of this study confirm certain aspects of previous research while also contributing new knowledge. By focusing on teachers' descriptions of their teaching methods and their views on historical sources, the study emphasizes the importance of source-critical criteria, structured source exercises, and the teacher's own historical perspective in teaching. The study contributes to a deeper understanding of how history teachers perceive historical sources, how these should be handled, and how they describe the implementation of their practical teaching. Previous research has either been action-based or has examined source handling at a broad level. This study contributes new insights that deepen and nuance existing knowledge about history teachers' handling of sources. / Mötet med historiska artefakter kan väcka historiska frågor och skapa en koppling till det förflutna, väcka nyfikenhet och en önskan att förstå det historiska sammanhanget. Denna kraft kan utnyttjas i historieundervisningen, där det är viktigt att lära sig att ifrågasätta, tolka och använda historiska källor för att utveckla historisk kompetens. Denna process bidrar inte bara till att förstå vad kunskap i historia är, utan också till att bygga upp en historisk referensram och etablera historiska begrepp. Att öva sig i källtolkning kan också kvalificera elevernas historiemedvetande. Forskning har visat att även om det är värdefullt att lära eleverna hur man hanterar historiska källor och att lära ut färdigheter i källkritik, leder det inte nödvändigtvis till utveckling av färdigheter i historisk disciplin. Detta kan resultera i en relativ brist på färdigheter hos eleverna när det gäller att hantera källor på ett disciplinärt sätt. Historiska disciplinära färdigheter omfattar de specifika tekniker och metoder som historiker använder för att analysera och tolka historiska källor. Detta innefattar att förstå det sammanhang i vilket källorna skapades, att identifiera fördomar och perspektiv och att använda en mängd olika källor för att bilda sig en omfattande förståelse av det förflutna. Även om färdigheter i källkritik är viktiga är det också viktigt att fokusera på att utveckla elevernas historiska disciplinära färdigheter för att säkerställa att de har en djup och väl avrundad förståelse för historia. Detta kan innebära att man införlivar mer avancerade historiska metoder och tekniker i läroplanen och ger eleverna möjlighet att öva dessa färdigheter i olika sammanhang. Denna studie syftar till att undersöka historielärares användning av historiska källor och deras metodik för att undervisa baserat på dessa. Genom intervjuer med grundskollärare i årskurs 4-6 undersöker studien lärarnas syn på historiska källor och deras utmaningar och möjligheter i undervisningen. Resultaten bekräftar vissa aspekter av tidigare forskning, men tillför också ny kunskap. Genom att fokusera på lärarnas beskrivningar av sina undervisningsmetoder och deras syn på historiska källor, framhåller studien vikten av källkritiska kriterier, strukturerade källövningar, och lärarens egna historiska perspektiv i undervisningen. Studien bidrar till en djupare förståelse av hur historielärare uppfattar historiska källor, hur dessa bör hanteras och hur de beskriver genomförandet av deras praktiska undervisning. Tidigare forskning har antingen varit aktionsbaserad eller har på övergripande nivå undersökt källhantering. Denna studie bidrar med ny insikt som fördjupar och nyanserar den befintliga kunskapen om historielärares källhantering.

Det har genom åren skett många försök att utmana den effektiva marknadshypotesen, som säger att aktiemarknaden är effektiv och att det därav inte bör gå att använda sig av aktiestrategier för att uppnå riskjusterad överavkastning. En faktor som använts i försök att utmana hypotesen är momentum, som innebär hur starkt en tillgångs pris trendar.  Många studier existerar kring momentumfaktorn som generellt kommer fram till att det går att erhålla en positiv riskjusterad överavkastning genom användningen av momentum i aktiestrategier (se t.ex: Jegadeesh & Titman, 1993; Bird & Casavecchia, 2007; Antonacci, 2014). Samtidigt finns det strategier som beroende på börsen som helhets absoluta momentum väljer allokering mot antingen aktiemarknaden eller räntebärande värdepapper. Men hur blir det om man kombinerar dessa strategier, och hela tiden är investerad i aktieportföljer, men skiftar mellan mer offensiva och defensiva portföljer beroende på börsens momentum?  Genom att undersöka hela Stockholmsbörsen mellan åren 1998-2022 kommer denna studie fram till att kvantitativa aktiestrategier med omallokering mellan offensiva och defensiva aktieportföljer beroende på börsens momentum kan leda till en bättre riskjusterad avkastning än börsen, med avsevärt högre årlig avkastning och endast något högre standardavvikelse. Studien använder sig av kvantitativa aktiestrategier för att testa enskilda nyckeltal men också kombinationen av dessa nyckeltal, och om det är bättre att skifta mellan större och mindre bolag baserat på börsens momentum eller inte göra någon omallokering alls. Aktieportföljerna i studien har utvärderats utifrån trefaktormodellen utvecklad av Fama & French (1992). Trefaktormodellen har använts istället för den mer traditionella modellen CAPM eftersom trefaktormodellen gav en högre förklaringsgrad och därmed bör vara bättre lämpad för att studiens resultat ska ha hög tillförlitlighet.  Studien kom alltså fram till att en aktieportfölj där man skiftar mellan en offensiva och defensiva portföljer baserat på börsens momentum kan generera en riskjusterad överavkastning, då alla portföljer med omallokering gav ett positivt alfa-värde, och mer än hälften av dessa (4 av 7) fick ett signifikant alfa på 5% signifikansnivå. Däremot är det inte statistiskt säkerställt att omallokeringen efter börsens momentum varit gynnsam, då de andra portföljerna med samma nyckeltal utan omallokering också genererat positiva alfa-värden. Dock hade de offensiva portföljerna med endast småbolag högre standardavvikelse och något lägre alfa-värden, vilket tyder på att omallokeringen ger en något högre riskjusterad avkastning. Mer forskning behövs dock för att kunna dra några slutsatser kring detta.

I en tidigare etnografisk studie uppmärksammade vi ett barns fråga om tid. ”Hur länge är inte så länge?” och utifrån denna fråga skapade vi syftet till denna studie som blev att ta reda på hur små barn förhåller sig till tid och att undersöka hur pedagogerna bemöter barn med olika tidsbegrepp. Vi har valt att använda oss av följande frågeställningar, Hur beskriver barn sin upplevelse av tid? Hur beskriver pedagogerna sin upplevelse av tid? Hur kan pedagoger få barnen att förstå olika begrepp om tid? Genom att använda oss av kvalitativa intervjuer med barn och vuxna har vi samlat in vår empiri som vi sedan analyserat med hjälp av aktuell forskning och nyckelbegrepp som relativ tid, absolut tid, ordningsföljd samt tid och avstånd. Med dessa begrepp vill vi poängtera att det inte är en fråga om de strikta definierade fysikaliska termerna, utan mer om hur vi upplever och beskriver tid som lekmän. I vårt resultat kom vi fram till att barns platser och vuxnas tidsrytmer har stor betydelse för hur barn förstår tid och rum. William J. Friedman undersöker detta genom att använda sig av tidscyklar för att se om barnen kan förstå hur olika rytmer hänger samman. Utifrån detta har vi förstått att små barn inte har samma tidsuppfattning och förståelse för tid som vuxna har. Med hjälp av konkreta material om tidsbegrepp som är kopplade till vardagshändelser kan pedagogerna hjälpa barnen att förstå tid. / In a previous ethnographic study drew attention to a child's question about time. "How long is not so long?" and on the basis of this question, we created the aim of this study was to find out how young children relate to time and to examine how teachers respond to children with different tidsbegrepp. We have chosen to make use of the following questions, how to describe children's experience of time? How describes the teachers their experience of time? How can educators get the kids to understand different concept of time? Through the use of qualitative interviews with children and adults, we have gathered our empirical evidence, which we then analyzed using current research and key concepts such as relative time, the absolute time, sequence, and time and distance. With these concepts, we would like to point out that it is not a matter of strict defined physical terms, but more on how we experience and describes the time that laymen.

Made available in DSpace on 2017-07-21T14:19:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Idomar Cerutti.pdf: 3056980 bytes, checksum: 1f558a41e8107db9e91550dc01470a55 (MD5) Previous issue date: 2012-07-23 / The use of geo-referenced information in precision farming has increased greatly in the last decade. Furthermore, the decrease in the cost of GPS reception equipment has made possible their use by people who did not previously have access to this technology. This research aims to evaluate the precision and accuracy of the GPS receptor model Gstar GS-87, to understand its applicability for information systems embedded in agricultural systems. This research is part of the Agrobot project, which is being developed at the Laboratory of Automation and Control, State University of Ponta Grossa. An embedded computer Friendly ARM, model Mini6410 was used, with operating system Linux version 2.6.38. Static absolute surveys were conducted at three geodesic marks: Castro (96005), UEPG Campus (91643) and Pilar UFPR 1000.Several kinematic surveys were also carried out to compare the GPS coordinates collected by GPS receptor Gstar GS-87, with data collected by Geodetic GPS receptor Leica GX-1230. The static surveys from this research show that the GS-87 demonstrated a dimensional accuracy of +/- 8.19 m, with standard deviation of 11.43 m, and bi-dimensional accuracy +/- 13.78 m with a standard deviation of 14.26 m. In relation to kinematic surveying the receiver had an accuracy of +/- 3.70 m with a standard deviation of 1.88 m. A time difference of 15 sec between the data collected for both receptors was observed. Also was observed that the GPS receptor Gstar GS-87 recorded changes of coordinates properly when it was on the move with a speed equal to or greater than 9 km/h. It can be argued that the GPS receiver Gstar GS-87 can be used in an embedded information system, where the need for precision and accuracy are consistent with the data presented in this study. / O uso de informações georreferenciadas na agricultura de precisão tem crescido muito na última década. Além disso, o decréscimo do custo dos equipamentos de recepção GPS tem tornado possível o seu uso por produtores agrícolas que estavam distantes de tal tecnologia. Esta pesquisa objetiva avaliar a precisão e acurácia de receptor GPS modelo Gstar GS-87, para compreender sua aplicabilidade em sistemas de informação embarcado com sistema agrícolas. A pesquisa é parte do projeto Agrobot, que está sendo desenvolvido no Laboratório de Automação e Controle da Universidade Estadual de Ponta Grossa. Foi utilizado computador embarcado Friendly ARM modelo Mini6410, com sistema operacional Linux versão 2.6.38. Foram realizados três levantamentos absolutos estáticos nos marcos geodésicos Castro (96005), UEPG Campus (91643) e UFPR Pilar 1000, bem como diversos levantamentos absolutos cinemáticos para comparar as coordenadas coletadas pelo receptor GPS Gstar GS-87, com os dados coletados pelo receptor GPS geodésico Leica GX-1230. Como resultado da pesquisa, em levantamentos absolutos estáticos, pode-se afirmar que o receptor apresenta acurácia idimensional de +/-8,19 m, com desvio padrão de 11,43 m e precisão bidimensional +/- 13,78 m com desvio padrão de 14,26 m. Em levantamentos absolutos cinemáticos o receptor tem uma precisão de +/- 3,70 m, com desvio padrão de 1,88 m. Também se observou uma diferença de tempo de 15 seg entre os dados coletados por ambos os receptores. Ainda foi observado que o receptor GPS Gstar GS-87 registrava adequadamente alterações de coordenadas quando estava em deslocamento com velocidade igual ou superior a 9 km/h. É possível afirmar que o receptor GPS Gstar GS-87 pode ser utilizado em sistemas de informação embarcado, onde a necessidade de precisão e acurácia sejam compatíveis com os dados apresentados nesta pesquisa.