No description available.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc. Det identifierades även några negativa effekter med bristande dokumentssökning, brister i gränssnittet, otydlighet i målkriterierna som lagts in i systemet kunde påverka användarens arbete.

The dependency of fossil fuels has to decrease in order to reduce emissions of green house gases. Wind turbines generate electricity with low environmental impact, but the local opinion in Sweden is sometimes an obstacle to new developments. The acceptance of nuclear power increases at the same time. Mining uranium is once again on the agenda and prospectors are currently drilling for uranium. This cross-sectional study deals with acceptance of wind farms and uranium drilling. The aim was to describe the perception of the planed wind farm at Hedbodberget and the uranium drilling in the area among the residents of Dalfors, Dalarna. A questionnaire was answered by 61 persons (response rate: 91 %). The respondents had a negative attitude to the uranium drilling, but positive to the wind farm. Women were more negative to uranium drilling than men. Most respondents were positive to wind power on a general level (92 %) but less positive to nuclear power (44 %). Respondents who had attended the information meeting about the wind farm were more positive to the information provided by the local authorities and the developers than those who did not attend. Among respondents that attended the meeting about uranium drilling, 86 % had a negative attitude from the beginning compared to 51 % of those who did not attend the meeting. The information from the developers was rated negatively by 93 % of those who attended the meeting in comparison to 70 % who did not. The results indicate that people who have a negative attitude more often than others attend information meetings and that good information gives a more positive attitude to planned project.

Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006). Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47. Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness. Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet. Vid partiell korrelationsanalys och multipla regressioner visar det sig dock att utfallsvariablernas baslinjevärden är de mått som bäst predicerar utfallet vid uppföljningen. Slutsatsen blir att acceptans prediktiva förklaringsvärde avseende tinnitusbesvär och livskvalitet försvinner när baslinjevärden på dessa utfallsvariabler tas med i beräkningen.

I takt med att behovet av förnybar energi växer så har vindkraften varit en av de energikällor som har kommit att öka mest i Sverige på senaste åren. Just nu växer energikällan fram som en ny industri i Norrland och i Sollefteå kommun som jag valde att undersöka finns planer på att etablera ett flertal storskaliga vindkraftsparker inom de närmaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikation och medborgardeltagande vid etablering av vindkraft kan påverka lokalinvånares acceptans och attityder till energikällan. Undersökningen gjordes genom en fallstudie och med hjälp av intervjuer. Resultatet visar att bland annat att en brist på deltagande och en öppen kommunikation har lett till en känsla av utanförskap och skapat negativa attityder till den specifika vindkraftsetableringen. Det framkommer även att etablering av vindkraft vid specifika lokala sammanhang är komplicerad, speciellt när lokalbefolkningen har en stark platsförankring som i det här fallet.

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans. / This is a text about how pedagouges define and prefer to work with tolerance.

BakgrundEn tarmstomi är en konstgjord förbindelse mellan tarmen och bukväggen och kan användassom behandling vid sjukdom i magtarmkanalen. Kroppsuppfattning är inställningen till sigsjälv som innefattar attityder kopplat till upplevelser över utseende och kroppsfunktion.Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda människor utifrån allas lika värde där kropp och själses som en helhet. Det finns lagar som styr omvårdnadsarbetet där patienten har rätt tilldelaktighet, säkerhet, samtycke och information gällande sin vård.SyfteSyftet var att beskriva upplevelser av kroppsuppfattning hos vuxna personer med tarmstomi.MetodLitteraturstudien var av deskriptiv design med systematiska sökningar. Sökningar gjordes idatabaserna Cinahl, Medline och PsycInfo, och resulterade i elva artiklar som inkluderades tilllitteraturstudien. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys.ResultatPersonerna upplevde förändringar i kroppsfunktionen och i utseendet som ledde till olikabegräsningar i aktiviteter och påverkade relationer till andra människor. Personerna beskrevstrategier för att hantera förändringen samt hur acceptansen kunde påverkas i negativ ellerpositiv riktning utifrån olika faktorer.SlutsatserPersoner med tarmstomi upplevde begränsningar i livet samt okunskap från andra. Detframkom en önskan om utökad kunskap gällande tarmstomi i samhället. Bristandeinformation och stöttning genom processen påverkade personernas hälsa.

Studien har som övergripande syfte att undersöka unga tjejers användning av mobilapplikationen och det sociala nätverket Snapchat. Igenom tillämpning av kvalitativ metod har två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts bestående av 11 tjejer i åldern 14-24. Med tematisk kodning och bearbetning av empiri urskilde författaren fem centrala teman som studiens analys och resultatredovisning grundar sig på. Genom att lyfta fram informanternas uppfattningar kring Snapchat har författaren ämnat belysa i vilka syften som informanterna använder applikationen med utgångspunkt i teorin om Uses & Gratifications. Informanterna genomskådar inga nya behov utan de behov som skildras i analysen är snarare redan framväxta behov som informanterna kan tillfredsställa enkelt och snabbt via Snapchat då det är applikationens tekniska funktioner som formar informanternas behov. Det allomfattande syftet med denna studie har även varit att undersöka hur informanterna kommunicerar via applikationen. Författaren har studerat hur informanterna kommunicerar med kommunikationsformerna bild och text samt en kombination av dessa med utgångspunkt i de teoretiska begreppen anchorage och relais. Trots att bilden till en början uppfattades som det huvudsakliga enligt informanterna visade analysen på att det visuella i de flesta sammanhang tar hjälp av olika verbala uttryck. Det är mediekombinationen som blir en kommunikativ enhet. Utifrån studiens empiriska material har även spridningen av och acceptansen för Snapchat varit möjlig att undersöka. Med utgångspunkt i termer av Diffusion of Innovation Theory och Technology Acceptance Model upplevs applikationen ha en stor spridning i åldern 14-24 grundat på kombinationen av ansträngningslös användning och att användare kännetecknas av digitala infödingar. De yngre informanterna upplever emellertid fler fördelar med Snapchat. En lägre nivå av acceptans bland de äldre kan förstås utifrån att de fortfarande hellre väljer att använda andra sociala nätverk som präglas av andra åldersmässiga intressen och användarmotiv. Studiens analys pekade alltså framförallt på en högre grad av acceptans av Snapchat i åldersgruppen 14-15.

<p>Relationen till den egna kroppen är för många kvinnor en källa till låg livskvalitet och psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att inom ramen för en korttidsintervention undersöka effekter av acceptansbaserad exponering på kroppsoro, utseendeinvestering samt nedstämdhet vid negativ kroppsupplevelse hos kvinnor. Deltagarnas beskrivningar av sina problem samt reflektioner kring interventionen uppmärksammades även. Fem deltagare genomgick interventionen. En anpassad ”single case”-design användes och data analyserades genom Rn-metoden. Signifikanta resultat erhölls avseende nedgång i kroppsoro samt utseendeinvestering men ej gällande nedstämdhet. Samtliga deltagare beskrev ett långvarigt missnöje med det egna utseendet samt upptagenhet, negativ affekt och undvikande relaterat till detta. Deltagarna uttryckte sig huvudsakligen positivt kring interventionen. Sammantaget indikerar resultaten goda effekter av interventionen och upplägget bör prövas i större skala.</p>