Internet of Things är en utveckling som inte endast sträcker sig till de industriella områdena idag. Det når nu mera även ut till välfärdsteknologin. Både användare och företag påverkas idag av detta faktum. Företag har ett behov, och en plikt att värna om sina kunder, och kunder har ett behov av att göra sin röst hörd. Detta arbete har som syfte att utforska acceptansen hos de äldre till denna smarta välfärdsteknologi, samt vad som krävs för att öka acceptansen. Arbetet tillnärmar sig frågan genom litteratur som bas för enkäter och intervjuer, utförda i Sverige och Norge.Det visar sig att acceptansen beror på många olika faktorer, som alla uppfattas olika från person till person. Men att det i många fall kan koka ned till behovet. De flesta människorna vill helst bo hemma så länge som möjligt, i alla fall i Sverige och Norge. Men innan det har gått så långt så kan det vara oklart hur öppna folk är till teknologi som har möjlighet till att uppfattas som integritetskränkande. Nyckeln ligger i att göra teknologin så anpassningsbar som möjligt, vad gäller både funktion och utseende, samt andra faktorer som säkerhet, förståelse, användbarhet och kostnad.

Idag är det cirka 20 000 personer som lider av Parkinsons sjukdom i Sverige. Vanligtvis drabbar sjukdomen de som är över 55 år. De är en kronisk neurologisk sjukdom som påverkar den viljestyrda kontrollen i musklerna genom att celler i hjärnan slutar att producera dopamin. Dopamin är en signalsubstans som förmedlar kontakt mellan hjärnans alla celler vilket behövs för att kunna röra sig normalt. Sjukdomen har en rad olika symtom som kan se lite olika ut beroende på i vilket stadie av sjukdomen den drabbade befinner sig i. Exempel på symtom kan vara stelhet och skakningar. Det finns idag ingenting som botar sjukdomen, men en rad av olika läkemedel lindrar symtomen. De flest som lider av Parkinsons sjukdom lever i hemmet, ofta med en närstående som vårdar, vilket medför att även de påverkas av sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen hos den drabbade och dess närstående av att leva med Parkinsons sjukdom och hur det påverkar det dagliga livet. Nio kvalitativa artiklar bearbetades enligt Fribergs (2017, ss. 141-151) analysmetod genom en litteraturöversikt. Resultatet visade att patienterna upplevde stor livsförändring i samband med sjukdomen, vilket även påverkade närstående. Patienterna beskrev känslor av skam, ensamhet och oro. Parkinsons sjukdom innebär ett större lidande än vad bara symtomen medför. Ett existentiellt lidande förekommer då det är svårt att anpassa sig till sjukdomen eftersom den är progressiv och förvärras kontinuerligt. Resultatet av detta examensarbete kan vara till hjälp för  sjukvården, men även den enskilde individen att förstå hur  den drabbade upplever sin livssituation i samband med sjukdomen.

Abstrakt Examensarbete, Music and Event Management-programmet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Författare: Maja Östling, Johanna Svensson och Martin Billing Handledare: Mathias Karlsson Examinator: Hans Wessblad   Titel: “Vad händer nästa månad då?” Bakgrund och Problem: Osäkra anställningar har blivit ett samhällsfenomen i Sverige som helhet. Konsultjobb och gigs har blivit standard och detta påverkar direkt människors liv och upplevelser.   Syfte: Syftet med studien är att belysa hur examinerade studenter upplever osäkra anställningsförhållanden. Detta för att forskningssamhället ska få en djupare förståelse kring fenomenet osäkra anställningar. Metod: Studien som genomförts har gjort detta genom en kvalitativ metod där insamlad primärdata har stått i fokus. Samtal med tio respondenter har genomförts där dessa delat med sig av sina erfarenheter av ämnet. Ansatsen har varit induktiv och vi har utgått ifrån insamlad empiri. Teoretiska teman har framgått i den empiriska insamlingen som sedan varit en del av den analys och diskussion som utförts för att visa på hur examinerade studenter upplever osäkra anställningsförhållanden. Slutsatser: Utifrån studien kan det konstateras att osäkerhet är något som präglat samtliga respondenter. Musikbranschen är en osäker bransch och dess kultur och uppfostran påverkar individers motivationsfaktorer till att acceptera osäkra anställningar.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv. Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning. Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad.

Allt fler organisationer väljer att förbättra sin verksamhet med hjälp av ett informationssystem. Användningen av datoriserade informationssystem ökar inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskorna blir alltmer beroende av IT. Idag utgör telemedicinska tillämpningar en delmängd av alla de IT-tillämpningar som finns inom hälso- och sjukvården. Införandet av telemedicin bär med sig stora problem och hinder och ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Då tidigare undersökningar inom telemedicin främst har genomförts i industriländer syftar detta arbete till att undersöka vilka faktorer som kan påverka acceptansen vid införande av telemedicin i utvecklingsländer. Genom att intervjua och observera sjuksköterskor och en systemutvecklare verksamma i ett telemedicinprojekt i Indien erhölls faktorer som har både en positivt och negativ inverkan på användaracceptansen vid införande av telemedicin. Faktorerna som framkom i resultatet var information och utbildning, upplevelsen av ny teknik, tidigare erfarenheter av datorer, inledande svårigheter vid användning av systemet, förståelsen för nyttan med systemet, användarmedverkan, användbarhet, begränsningar vid arbete med systemet, arbetsbelastning, mentala hinder, rädsla för att mista den yrkesverksamma friheten, förändringsovilja, fast i en gammal föreställning och teknikhinder.

No description available.

Långvarig smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter söker vård. Den långvariga smärtan medför ett stort lidande för patienten och skapar känslor som ensamhet, övergivenhet och att inte bli tagen på allvar. Tidigare forskning visar att långvarig smärta är ett folkhälsoproblem och representerar en vanligt förekommande patientgrupp som också faller mellan stolarna. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser vid långvarig smärta med fokus på hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Den använda metoden är litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvantitativa  och  kvalitativa. Resultatet presenteras med hjälp av tre teman och tillhörande subteman och ett huvudtema. Teman är Holistiskt förhållningssätt, Vårdande relation och Missuppfattad.  Bekräftelse framträdde som studiens huvudtema. Resultatet visar att patienter som lider av långvarig smärta har ett behov av att bli bemötta med värdighet och som en hel människa. Det finns ett behov av att bli tagen på allvar och att sjuksköterskan faktiskt förstår, ser och hör patienten. Ett onödigt vårdlidande påvisas i diskussionen diskuteras huvudtemat och hur sjuksköterskan kan lindra lidandet. Det diskuteras även vilken betydelse syftet med studien har för sjuksköterskan i sitt vårdande yrke och samhället ur ett hållbarhetsperspektiv.

Diabetes mellitus typ två (T2DM) är den vanligaste formen av diabetes. Det är en folksjukdom som på grund av de komplikationer den för med sig dödar miljontals människor årligen. Sjukdomen yttrar sig hos allt yngre människor på grund av undermåliga livsstilsval och kostnaden för samhället blir stort. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar och vad som påverkar egenvård vid diabetes mellitus typ två. Litteraturöversikt som baserades på elva artiklar med kvalitativ metod. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic search Complete. I resultatet identifierades fyra teman, dessa är: att acceptera sin situation, att vara motiverad till egenvård, att förändra det dagliga livet samt att få stöd av andra. Resultatet visade att individen upplever egenvården som meningsfull när acceptans för sjukdomen finns hos denne, vilket grundar sig en kunskap och förståelse för sjukdomen. Rädsla för komplikationer visade sig vara en stark motivationsfaktor för att bedriva en god egenvård. Olika livshändelser kunde påverka individens motivation till livsstilsförändringar negativt. Individer med T2DM upplevde stöd från anhöriga men framförallt från sjuksköterskan som viktigt. Vården upplevdes bra och stödjande då den anpassades till individen. Det primära för en god egenvård är att individen upplever sig delaktig och att vården som ges är individuellt anpassad. En viktig faktor för att egenvård skall uppfattas som meningsfull och fullföljas är att individen upplever en acceptans för sjukdomen. / <p>Engelsk undertitel på försättsblad: a litterature review</p>

No description available.

Picture books are a big part of young children’s life and something that is daily used in most preschools in Sweden. Through books children can learn about the world and how to handle different situations they will meet in their lives. However, books may not always show a realistic representation of the world they live in, for example regarding how people with disability are portrayed. This study aims to examine how people with disabilities are portrayed in books for preschool children in Sweden. The study examines which disabilities are present in the books, which role the character has and how the storyline is affected by the disability. By reading books that have characters with disabilities, earlier studies show that children can get a better understanding of disabilities in order to become more accepting in regard to people with disabilities.  By using a content analysis for a quantitative study, the text and pictures in the 29 books have been studied in regard to the studies purpose. The result of the analysis of the text and pictures has then been examined from Claes Nilholm dilemma perspective.  The study shows that the type of disability affects the way the characters are portrayed and the space they get in the storyline. The type of disability also hugely affects the storyline and if the same book could have been written without the disability. For example, books with characters with a neurological disability could not have been written without the disability in question while most books with a character with an orthopedic disability could have. With this study we also show that there is a need for different types of books that include characters with disabilities so that children can get a better understanding. Books that explain the disability are needed as well as books where the character happens to have a disability.