This thesis deals with the use of mindfulness techniques at adult clients with ADHD aiming to determine the beneficial effects of this kind of intervention. An eight-week long mindfulness course carried out by means of the action research was attended by twelve adults with ADHD in total. The course designed as eight individual online meetings helped to get a deeper insight into the benefit and demands of the individual techniques as they are perceived by the participants. The level of the attentiveness change was monitored by the Face Facet Mindfulness Questionnaire (FFMQ-15-CZ) both before and after attending the course. The analysis of the participants' answers, which have become the main method to collect the data, shows that the mindfulness method has brought changes in the participants' lives; among them getting conscious, present, the ability to slow down, calm down and stop, thanks to which they have managed to better face the ADHD manifestation. Mindfulness appears to be another possible intervention which can help adults to reduce difficulties caused by this disorder.

Adhd är idag vanligt förekommande och flera studier bekräftar att andelen individer som får diagnosen adhd ökar. I genomsnitt är det 6-9 % av alla barn över hela världen som idag får diagnosen adhd. En tidig diagnos anses vara avgörande för att möjliggöra lämpliga insatser och behandling. Avsaknad av forskning om huruvida en tidig diagnos som barn har betydelse för individens välbefinnande senare i livet är dock stor. Syftet med denna studie har varit att undersöka om där finns ett samband mellan en tidig diagnos och ett ökat välbefinnandet i vuxen ålder samt om det ökar möjligheten attetablera sig på arbetsmarknaden. Studien genomfördes med kvantitativ ansats och riktade sig till unga vuxna i ålder 20 till 26 år med en adhd-diagnos. Totalt ingick 35 deltagare i studien. Pearsons korrelationskoefficient beräknades för att identifiera samband mellan ålder vid diagnos och välbefinnande i ung vuxen ålder. Resultatet visade på en signifikant negativ korrelation mellan de två variablerna, r(31) = -0.602 , p< .001, vilket ger ett visst stöd för hypotesen att en tidig diagnos har en positiv inverkanpå välbefinnandet som ung vuxen. / Several studies confirm that the proportion of individuals diagnosed with ADHD in the world is increasing. As many as 6-9% of all children worldwide are diagnosed with ADHD. An early diagnosis is considered as crucial to enable appropriate interventions and treatment. However, there is a lack of research on whether an early diagnosis as a child has a positive impact on the individual's well-being later in life. The purpose of this study has been to investigate whether there is a relationship between an early diagnosis and an increased well-being in adulthood and whether it also increases the possibility of establishing oneself in the labor market. The study was conducted with a quantitative approach and was aimed at young adults aged 20 to 26 years who have an ADHD diagnosis. The study included 35 participants. Pearson's correlation coefficient was calculated to identify the relationship between age at diagnosis and well-being in young adulthood. The results showed a significant negative correlation between the two variables, r (31) = -0.602, p <.001, which provides some support for the hypothesis that an early diagnosis has a positive impact on well-being as a young adult.

Denna studie fokuserar på elever med ADHD på fritidshemmen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärarna arbetar för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmen och vilka utmaningar som fritidshemslärare upplever i sitt dagliga arbete. För att samla in data valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde intervjuerna på två skolor i olika kommuner inom Stockholmsområdet där vi intervjuade tre fritidshemslärare från varsin skola. Vi valde två olika kommuner för att få en inblick i vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med att inkludera elever med ADHD i undervisningen på fritidshemmet. Vid analysen av empirin vi gjort utgick vi från Vygotskijs teori samt de relationella och kategoriska perspektiven inom specialpedagogiken. Resultatet av studien visar att de olika kommunerna använder sig av liknande strategier för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmet. De strategier de använder sig av är förberedelser, enskild introduktion, ge eleven en roll i undervisningen och inkludera eleven i planeringen av aktiviteten. Det som skiljer kommunerna åt är att den ena skolan arbetade med laminerat schema med hjälp av bildstöd samt stöd av fritidshemslärarens kroppsspråk. Resultatet av studien visar även på att de intervjuade fritidshemslärarna använder liknande strategier när de stöter på utmaningar med elever med ADHD. De förklarade vikten av att bemöta eleverna lågaffektivt och att låta eleven återhämta sig innan man kan prata om en konflikt som uppstått. / This study focuses on students with ADHD in leisure centers. The purpose of the study is to investigate how leisure educators work to include students with ADHD in leisure centers and the challenges that leisure educators experience in their daily work. To collect data and analyze our research, we chose to use qualitative interviews. We conducted interviews at two schools in the Stockholm area from different municipalities, where we interviewed three leisure educators from each school. We chose two different municipalities to investigate similarities and differences in including students with ADHD in their leisure center teaching. In analyzing the data we collected, we relied on Vygotsky's theory, as well as the relational and categorical perspectives. The results of the study show that the two municipalities use similar strategies to include students with ADHD in leisure centers. The difference between the municipalities was that one school worked with a laminated schedule using picture support, as well as support from the leisure educators body language. The results of the study also show that the interviewed leisure educators use similar strategies when they face challenges with students with ADHD. They explained the importance of meeting the students in a low affective manner and allowing the student to recover before discussing any conflicts that may have arisen.

Individuals who have Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) experience adverse effects relating to driving; in addition, they experience deficits in scanning ability (Barkely et.al, 1996; Fischer et al., 2007; Munoz et al., 2003; Naja-Raja et al., 2007). The present study examined the effects of ADHD on eye tracking while driving. Ten participants consisting of both ADHD and individuals who do not have ADHD were included in this study. It was hypothesized that individuals who have ADHD will make more saccadic eye movements and thus shorter fixations than individuals who do not have ADHD. Furthermore, it was hypothesized that despite the fact that individuals who have ADHD will make more saccadic eye movements than individuals without ADHD, those individuals with ADHD will commit more traffic violations including collisions compared to individuals who do not have such a diagnosis. Findings indicated that hypothesis one was not supported by the data, whereas hypothesis two was supported in that ADHD individuals had more collisions and committed more traffic violations than the Control group. Additionally, upon conducting a Chi Square test for independence, a significant difference was found in the spatial distributions of the fixations between the ADHD and Control groups. The findings of this study could help better understand the factors involved in ADHD driving and could be used to train individuals with ADHD to become more aware of their surroundings and driving habits and thus become safer drivers.

Inattentive behavior is considered a core and pervasive feature of ADHD; however, an alternative model challenges this premise and hypothesizes a functional relationship between working memory and inattentive behavior. The current study investigated whether inattentive behavior in children with ADHD is functionally related to domain-general central executive and/or subsidiary storage/rehearsal components of working memory. Objective observations of children's attentive behavior by independent observers were conducted while children with ADHD (n=15) and typically developing children (n=14) completed 10 counterbalanced tasks that differentially manipulated central executive, phonological storage/rehearsal, and visuospatial storage/rehearsal demands. Results of latent variable and effect size confidence interval analyses revealed two conditions that completely accounted for the attentive behavior deficits in children with ADHD: (a) placing demands on central executive processing, the effe

While Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) remains one of the most common psychological disorders diagnosed, current understanding of the disorders expression and factors contributing to impairment in early adulthood remains limited. In an effort to better understand current issues with ADHD assessment and treatment in emerging adults, this study aimed to examine relationships between symptoms, executive function (EF), sleep, and impairment. Overall results of this study indicate that together, ADHD symptoms, EF, and sleep account for a significant proportion of variance in impairment. Additionally, results indicate that EF moderates the relationship between ADHD symptoms and impairment, and that sleep may be a protective factor for adults. Specifically, this study found that when compared to individuals reporting more sleep problems, the effect of ADHD symptoms and EF on impairment was much weaker among individuals reporting fewer sleep problems. Understanding the relationship between ADHD symptoms, EF, and sleep is critically important in better understanding adult ADHD and in informing assessment and treatment strategies to more effectively reduce impairment.

No description available.

Hur arbetar lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter? Syftet med detta arbete är att skapa en förståelse och få insikt i vilka strategier och metoder som kan tillämpas för att underlätta läs- och skrivinlärningen för elever med ADHD. Rapporten avser att besvara följande frågor.  Vilka strategier och metoder använder lärare för att förbättra förutsättningarna för elever med ADHD som även har läs- och skrivsvårigheter?  När/hur tillämpar lärarna sina strategier eller metoder? I denna rapport har jag valt att använda mig av kvalitativa forskningsintervjuer för att få informa- tion om mitt syfte och mina frågeställningar. Det gör att jag kan ta del av människors upplevelser och erfarenheter, samt deras syn på verkligheten. Resultatet har jag analyserat utifrån en feno- menologisk ansats som beskriver informanternas upplevelser fördomsfritt, neutralt och tillbakasyf- tande i förhållande till mina frågeställningar. I denna rapport har jag även undersökt det valda pro- blemområdet utifrån ett vetenskapligt synsätt och med utvald litteratur inom ämnet. Geng (2011) har gjort en undersökning av lärares verbala och icke verbala strategier för att hantera elever med ADHD i klassrummet. I studien framkom att läraren måste ha en positiv inställning och tro till att eleven kan lyckas. Om läraren har en tilltro till detta kommer eleverna lättare kunna leva upp till förväntningarna. Det är även viktigt med goda relationer som bygger på förtroende, förståel- se och respekt. Om läraren har medvetenhet om elevens styrkor, svagheter och behov, är förutsätt- ningarna bättre för att utveckla undervisning och strategier, detta eftersom alla elever med ADHD är olika individer och olika tillvägagångssätt bör anpassas därefter. Likande resultat framkommer i min studie där samtliga lärare poängterar vikten av att identifiera och kartlägga varje enskild individs utvecklingsbehov. Därefter anpassa lämpliga strategier och metoder utifrån de behov eleven har. Det framgår att lärarna tycker det är viktigt att skapa en god relation med eleven så att man lättare kan få ökad förståelse och empati. En lustfylld och strukture- rad undervisning framhåller flera av lärarna som mycket betydelsefullt. Med fördel ska undervis- ningen bygga på elevens intressen. För att kunna utveckla elevers läs- och skrivförmåga krävs det att läraren har kunskap om olika metoder och strategier som de kan tillämpa. Flertalet lärare betonar vikten av att ta stöd av kollegor, rektor eller speciallärare och tillsammans öka förutsättningarna för elevens utveckling.

Under lång tid har flickor nästintill varit utelämnade när det kommer till forskning om adhd men på slutet av 90-talet tog det fart. Trots detta är kunskapen om flickor med diagnosen adhd låg. Statistik visar dessutom att det skiljer sig i vilken utsträckning pojkar och flickor ges stöd och studier visar ett behov av att flickor med diagnosen adhd får beskriva sina upplevelser av skolan. Syftet med denna studie är att belysa hur flickor med diagnosen adhd och deras vårdnadshavare upplever att flickornas förutsättningar för lärande påverkas av den omgivande lärmiljön. Vi valde att inleda med en pilotstudie och genomförde därefter studien genom en kvalitativ studie med inspiration från en flerfallstudiedesign. Totalt genomfördes fjorton halvstrukturerade intervjuer, sju med flickor som gick i grundskolan, förskoleklass upp till högstadiet och sju vårdnadshavare. Urvalet var både ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval. Intervjufrågor utformades utifrån Specialpedagogiska skolmyndighetens Tillgänglighetsmodell som varit studiens främsta teoretiska ramverk tillsammans med det relationella perspektivet. Tillgänglighetsmodellen består av det övergripande området förutsättningar för lärande, samt de tre hörnstenarna social, pedagogisk, och fysisk miljö. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter för att hitta nyckelbegrepp och teman inom de tre hörnstenarna som utgjorde vår kodningsmall. Resultatet visade på vikten av att flickorna får känna sig sedda, hörda och respekterade av lärare såväl som av klasskamrater vilket de upplevde sig göra i varierande grad. Relationer tillskrevs stor betydelse av både flickorna och deras vårdnadshavare. Det hade stor inverkan på hur flickorna trivdes i skolan. Informanterna vittnade även om att det saknas kunskap och förståelse men även i vissa fall förutsättningar att möta flickornas behov. Detta var faktorer som upplevdes påverka på vilket sätt och i vilken utsträckning flickorna gavs stöd utifrån sina behov. Det kunde röra allt från hur lärare valde att lägga upp sin undervisning, den fysiska miljöns utformning till vilka möjliga anpassningar flickorna erbjöds eller inte. Devisen ”en skola för alla” har länge varit en ledstjärna men tydligt är att den inte alltid är för alla. Det må vara att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag men vi behöver se det uppdraget ur ett relationellt perspektiv där fokus ligger på det som händer i mötet mellan barnet/eleven och den omgivande miljön. Flickornas vårdnadshavare gav oss chansen att blicka bakåt och utifrån deras bild av förskoletiden verkar vi klara uppdraget bättre medan barnen går kvar i förskolan.

The purpose of the current study was to examine levels of treatment acceptability associated with three frequently implemented interventions (medication, token economy with response cost, and time-out) for children with characteristics of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD). An additional purpose was to investigate the influence that the professional affiliation or label (i.e., special education teacher, school psychologist, and pediatrician) of the consultant making a treatment recommendation may have on the acceptability of a proposed treatment for a child displaying characteristics of ADHD. The participants consisted of 63 members of school assistance teams recruited from southwestern school districts. Participants read a case description of a child displaying characteristics of ADHD and a treatment vignette which manipulated the type of treatment recommended and the occupational title of the consultant making the treatment recommendation. Participants then rated the acceptability of the treatments using the Abbreviated Acceptability Rating Profile. Repeated measures ANOVA revealed significant differences in treatment acceptability ratings, with medication receiving less acceptable ratings than the other treatments and that the medication treatment was considered less acceptable when recommend by a special education teacher than when recommended by either a school psychologist or a pediatrician. A statistically significant interaction was identified between the consultant recommending the treatment and the type of treatment. This study investigated whether the consultant making a treatment recommendation impacted the level to which the treatment was accepted. This is unique in that the influence of the consultant making a treatment recommendation has not previously been studied in the literature on treatment acceptability. This finding may be useful when considering the frequency in which consultants from different occupations make recommendations. Recommendations for future research in treatment acceptability are discussed.