Syftet med denna uppsats var att studera mediebilden som stora svenska dags- och kvällstidningar förmedlar av den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen ADHD. Under ett år publicerades de 132 texter i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter som ingått i min undersökning. En hypotes är att medierna, medvetet eller omedvetet, bidrar till att förstärka myterna om ADHD. För att se hur ADHD framställs i dessa medier har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys och kompletterat den med en mindre kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen har dels använts till att undersöka i vilken utsträckning och omfattning ADHD förekommer i de aktuella medierna samt i vilka sammanhang funktionsnedsättningen figurerar. I och med detta har jag kunnat urskilja vilka teman som är vanliga i rapporteringen samt om det förekommer någon över respektive underrepresentation kopplat till  kön eller åldersgrupp. Till den kvalitativa undersökningen genomfördes ett strategiskt urval utifrån de teman som visade sig vara vanligast förekommande i den kvalitativa studien. Artiklarna valdes ut för att exemplifiera typiska texter i det aktuella temat. I den kvalitativa undersökningen tittade jag på framställningen av ADHD i artiklarna med utgångspunkt i gestaltningsteorin. Med resultaten från de båda undersökningarna har jag sedan dragit generaliserande slutsatser om mediebilden av ADHD. ADHD figurerar främst i artiklar som handlar om ADHD-medicinering, brott eller en kändis som på något sätt talar om sin diagnos. Sammanhangen i dessa teman är övervägande negativa. Temat kändisar med ADHD-diagnos är dock ett positivt tema. Om man ser till det totala antalet artiklar så var nära hälften i ett negativt sammanhang medan de positiva motsvarade en fjärdedel.  I medierna är det oftast en man som porträtteras med ADHD. Denna man har i 1/3 av fallen någon form av brottslig bakgrund i form av kriminalitet eller missbruk. Att den med ADHD är en kvinna förekommer mycket sällan.  Flest artiklar publicerades det i Aftonbladet. Kvällspressen var inriktad på teman som kändisar, ADHD-medicinering och diagnosen generellt. I dagstidningarna förekom ADHD i nyheter om forskning och nya rön samt reportage och personporträtt.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder. Slutsatsen av undersökningen var att kunskapen hos pedagoger om ADHD hade stor betydelse för bemötandet av elever med ADHD. Stora elevgrupper, dåligt anpassad miljö, och brist på smårum var faktorer som pedagogerna inte kunde påverka men som hade stor påverkan på elever med ADHD. Frågan är om det är pedagogernas brist på kunskap eller miljön som gör att många av eleverna med ADHD lämnar skolan utan att ha nått målen i LGR 11?

I detta arbete undersöks vad som händer med innehållet, berättelsen, i en dokumentärfilm om man använder sig av musik som inte är kongruent i förhållande till innehållet. Kan en glad scen ändras till sorgsen genom att använda sig av en mer dyster och sorgsen musik?

No description available.

Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel. SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.

Studiens syfte är att undersöka hur stor del av de män och kvinnor som döms till fängelse som har uppmärksamhetsstörning (Attention Deficit Hyperactivity Disorder, ADHD). Den skall även besvara frågan om huruvida det finns skillnader mellan könen i prevalens, samt om det finns korrelation mellan ADHD och Antisocial personlighetsstörning (ASPD). Metoden som används är självskattningsformulär som är välbeprövade inom detta område, Wender-Utah rating Scale (WURS) och Mini Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.). Formulären besvarades av 49 fängelsedömda män och kvinnor, vilka var inskrivna på kriminalvårdsanstalter i mellansverige. Resultatet av studien visar att en hög andel av den aktuella populationen har både ADHD och ASPD. Skillnaderna mellan könen är statistiskt inte signifikanta, men rent procentuellt ligger kvinnor högre i prevalens av ADHD än männen. Resultatet är dock svårtolkat då det var för få manliga deltagare, och bör därmed tolkas försiktigt. / The aim of this study is to investigate how many of the men and women sentenced to prison that suffer from Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). It also aims to answer the question of however there is a difference between sexes according to prevalence, and the correlation between ADHD and antisocial personality disorder (ASPD). The method used is self-report questionnaires which are well tested for this purpose, Wender-Utah Rating Scale (WURS) and Mini Neuropsychiatric Interview (M.I.N.I). The questionnaires were answered by 49 male and female prison inmates, who were residing in prisons in mid-Sweden. The results of the study show that a high number of the population suffers from both ADHD and ASPD. The differences in sexes were not statistically significant, but based on numbers the females are higher in prevalence than the males in ADHD. Since there were few males in this study, the results, however, need to be interpreted with caution.

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka material/ hjälpmedel som används för att hjälpa barnen med koncentrationssvårigheter i förskolorna och att undersöka vilka för- och nackdelar pedagogerna ser med materialet/ hjälpmedel. Metod För att undersöka vilka material/verktyg som finns i verksamheterna gjordes en webbenkät. Webbenkäten korsanalyserades med en intervju som gjordes i en särskoleverksamhet. Resultat Resultatet av enkäten visade att pedagogerna använde olika färdiga material samt egenutvecklat material. Det positiva som framkom var att alla barn oavsett behov gynnades av att arbeta med materialet. Det negativa var att pedagogerna ansåg att de hade för lite schemalagd tid att leta efter passande material. Betydelse för läraryrket Min förhoppning är att denna undersökning ska hjälpa pedagoger i förskoleverksamheter med att lättare kunna söka passande material till barngrupperna. Min förhoppning är också att ge pedagoger en liten fingervisning om var de kan finna information gällande hjälpmedel för barn med behov.

<p>Studiens syfte var att belysa kunskapsläget om ADHD hos behandlare inom SiS samt hur de arbetar med elever/klienter som har ADHD eller ADHD-liknande symtom. Ett ytterligare syfte med studien var att undersöka prevalensen av ADHD inom SiS. För att mäta kunskapsläget har upplevd och uppskattad kunskap undersökts. En kvantitativ metod med strukturerade telefonintervjuer användes. De mest framträdande resultaten var att behandlarna har god kunskap om ADHD men att de ej upplever att kunskapen är tillräcklig. Resultatet visade även att behandlarna i relativt liten utsträckning använder specifika behandlingsmetoder för personer med ADHD samt att personer med ADHD är överrepresenterade inom SiS:s klientel.</p><p>SiS skriver att de strävar efter att ge elever/klienter kunskapsbaserad vård och behandling som utgår från individens behov och slutsatsen blir därför att SiS med fördel kan satsa på utbildning/vidareutbildning av behandlingspersonal för att ge dem fördjupad kunskap om ADHD och de behandlingsmetoder som har visat god effekt.</p>

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common childhood psychological disorders with prevalence estimates ranging from 3%-7% (APA, 2000) and one of the most thoroughly studied child neurocognitive disorders. Children with ADHD have consistently shown executive functioning and processing speed deficits on a variety of measures (Berlin, Bohlin, Nyberg, & Janols, 2004; Geurts, Verté, Oosterlaan, Roeyers & Sergeant, 2004; Nigg, 1999; Nigg, Blaskey, Huang-Pollock & Rappley, 2002). The research on executive functioning deficits in other childhood disorders has been comparatively lacking. There is some research that suggests that internalizing disorders, such as anxiety and depression, can also have a detrimental effect on certain executive functioning domains (Airaksinen, Larsson, & Forsell, 2005; Christopher, & MacDonald, 2005; Emerson, Mollet, & Harrison, 2005). It is unclear how these internalizing symptoms will impact executive functioning, processing speed and fine motor control in children with ADHD. The purpose of this study is to determine whether the presence of internalizing symptoms impacts the ability of children with ADHD to perform executive functioning, processing speed, and fine motor control tasks. In order to assess this, the predictive ability of gender, ADHD subtype, parent ratings of anxiety, and parent ratings of depression were examined for processing speed, working memory, response inhibition, vigilance and fine motor control tasks. Gender was found to predict differences in working memory, response inhibition and fine motor control. ADHD subtype was found to predict differences in response inhibition. Parent ratings of anxiety were found to interact with ADHD subtype to predict some aspects of vigilance. Parent ratings of anxiety and of depression were found to predict differences in other aspects of vigilance looking across gender and subtype. Finally, teacher ratings of anxiety were found to predict differences in working memory. / text

The purpose of this report is to explore whether listening comprehension difficulties are due to receptive language impairment or attention deficits in school-age children. This evidence-based practice brief analyzes research within this population and gives suggestions on clinical implications for practicing speech-language pathologists related to intervention. Results show that listening comprehension is impaired in children whether or not they have co-occurring language impairment. However, ADHD does not further impair a child with a language disorder. Intervention for this population should focus on increasing the child’s understanding of causal connections, making inferences, and effective ways to study. / text