Syftet med denna studie är att sammanställa fysiska testresultat från Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns något samband till tabellplaceringen. Data har insamlats från svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats är antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka där 158 spelare fördelat på sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan längd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt beräknades genom coopertest och beeptest där skillnaden mellan bästa och sämsta lagets testvärde 60,4 - 52,9 ml∙min-1∙kg-1 (P<0,01). Korrelationen mellan det beräknat tesvärde och tabellplacering var signifikant (r=-0,535)(P<0,001). Anaerob effekt mättes genom anaerob uthållighet, snabbhet och explosivitet. Skillnaden mellan lagen i anaerob uthållighet var (69,1-71,9sek) (P<0,05) och korrelationen till tabellplaceringen var signifikant (r=0,316)(P<0,001). Sambandet mellan snabbhet, explosivitet och tabellplacering var också signifikant (r=0,453)(P<0,001), (r=-0,228)(P<0,01). Styrka mättes med sex olika övningar där det fanns skillnader mellan lagen (P<0,05) men inget samband med tabellplacering. Dessa resultat tyder på att de fysiska parametrar som har störst betydelse för en ishockeymatch är aerob effekt, men att även anaerob effekt har stor betydelse. I denna studie saknar spelarens styrka och storlek samband till tabellplacering.

Sammanfattning Syfte, frågeställningar och hypotes Syftet med denna studie var att undersöka om ett aerobt medelintensivt träningspass har någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan.   Finns det någon akut effekt på uppmärksamhetsförmågan, mätt med Trail Marking Test, 5 minuter efter ett avslutat aerobt medelintensivt cykelträningspass?   Hypotesen var att aerob medelintensiv cykelträning förbättrar testpersonernas uppmärksamhetsförmåga.   Metod Studien var av kvantitativ ansats och studiedesignen var crossover. Urvalet bestod utav 14 unga vuxna med en medelålder på 24,4(SD: 2,28). Könsfördelningen var fyra kvinnor och tio män.  En grupp blev först testad efter vila sedan efter fysisk aktivitet. Den andra gruppen blev testad först efter fysisk aktivitet och därefter efter vila. Två deltest användes för att bedöma testpersonernas uppmärksamhetsförmåga med och utan interventionen medelintensiv aerob träning. En ANOVA jämförde uppmärksamhetsförmågan efter aktivitet med uppmärksamhetsförmågan efter vila.   Resultat Resultatet i denna studie visade ingen signifikant förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter ett medelintensivt aerobt cykelträningspass. En tendens (p = 0,07) till förbättring hittades i en av de två grupperna i det mer krävande deltestet av uppmärksamhetsförmåga. Denna tendens visar på en förbättring i uppmärksamhetsförmåga efter medelintensivt aerobt arbete   Slutsats Uppmärksamhetsförmågan förbättras inte signifikant efter medelintensiv aerob cykelträning i denna grupp av fysiskt högaktiva och kognitivt högpresterande studenter. Den tendens som framkom i en delgrupp stödjer tidigare forskning och hypotesen i denna studie. Tendensen kan vara en indikation på att en förbättring av uppmärksamhetsförmågan är möjlig vid mer kognitivt krävande uppgifter. Framtida studier borde använda fler olika kognitiva tester och undersöka om akuta effekter av fysisk aktivitet på uppmärksamhetsförmågan beror på individers fysiska aktivitetsnivå. / Abstract Aim The purpose of this study was to investigate the acute effects on attentional ability after moderate aerobic exercise.   Does moderate aerobic exercise on bicycle effect the attentional ability, measured with Trail Marking Test after a 5 minute rest?   The hypothesis was that moderate aerobic exercise on a test bicycle would acutely improve the attentional ability of the subjects.    Method This quantitative study was designed as a crossover. Fourteen young adults with average age 24, 4 (SD 2, 28) participated in the study. Distribution in terms of gender was 4 women and 10 men. One group was first tested after rest and then after exercise, whereas the other group started with exercise and finished with rest. Two subtests were used to discern the attentional ability on the participants with or without the intervention, moderate aerobic exercise. An ANOVA was used to compare attentional ability after activity with attentional ability after rest.   Results The results of this study showed no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise workout. There was a tendency (p = 0, 07) towards a improvement after exercise found in one of the two groups in the more subtest of attentional ability. This tendency suggests an improvement in attentional ability after moderate aerobic exercise.   Conclusions There was no significant improvement in attentional ability after a moderate aerobic exercise on test bicycle in this group of physically active students with high cognitive function. The tendency for improvement in one subgroup support earlier studies and the hypothesis of this study. This tendency could indicate that physical activity might have some positive effect on attentional ability in more demanding cognitive exercises. Future studies may use multiple cognitive tests to investigate the acute effect on attentional ability after physical activity and depending on activity level.

Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest.  Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling.  Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= <0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179).  Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra.

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur stor akut effekt aerob träning har på gymnasielevers kognitiva förmåga med inriktning mot koncentrationsförmåga. Frågeställningen som behandlas specifikt i denna studie lyder; finns det en signifikant akut effekt på gymnasieelevers koncentrations-förmåga mätt genom ett standardiserat kognitivt test trial making test (TMT A och B), fem minuter efter avslutat aerobt träningspass bestående av hinderbana/hopprepsprogram? Metod En experimentell kvantitativ studie utfördes genom användande av ett standardiserat kognitivt test i anslutning till genomförande av ett aerobt träningspass. Vidare användes en hälsoenkät för insamling av bakgrundsinformation. Urvalet bestod av sammanlagt 306 elever från 14 gymnasieklasser vid ett gymnasium i Stockholm. Eleverna var i åldersintervallet 16-18 år. Resultaten från 297 elever som genomförde alla tester korrekt inkluderades för statistisk analys. Könsfördelningen var 164 män och 133 kvinnor. Ett standardiserat kognitivt test som kallas ”Trial Making Test” (TMT) – både TMT A respektive TMT B, med något olika svårighetsgrad, användes. Hälften av de deltagande eleverna genomförde TMT A och resterande genomförde TMT B. Det aeroba träningspasset bestod av en hinderbana eller ett hopprepsprogram som pågick under sammanlagt 20 minuter där deltagarna skulle anstränga sig till 70-80% av sin maxpuls. För att mäta effekten av aerob träning utfördes testerna även på en kontrollgrupp som inte utförde någon fysisk träning för att kunna kompensera för eventuell inlärningseffekt vid upprepat test. Testerna utfördes innan och fem minuter efter det aeroba träningspasset. Två varianter av TMT A respektive TMT B användes före respektive efter träningspasset för att undvika eventuell inlärningseffekt. Kontrollgruppen utförde tester med samma tidsintervall som de försökspersoner som genomförde träningspasset. Resultat Studiens resultat visade 7 % genomsnittlig snabbare testtid på TMT A och 15 % genomsnittlig snabbare testtid på det något svårare TMT B testet för försöksgruppen jämfört med kontrollgruppen. Båda resultaten var statistiskt signifikanta.  Slutsats Slutsatsen av denna studie är att aerob träning leder till akuta förbättringseffekter på gymnasielevers koncentrationsförmåga. / <p>Fristående kurs: Idrott III</p>

Vid framställning av papper och pappersmassa krävs en stor mängd energi och även stora mängder vatten som med fördel tas från en närliggande sjö eller vattendrag. Avloppsvattnet passerar flera olika reningssteg såsom mekanisk, kemisk och biologisk rening innan det återinförs till recipienten. Vid aerob biologisk rening sker en nedbrytning och oxidation av det organiska materialet som utförs av mikroorganismer. Aeroba mikroorganismer kräver närvaro av syre varvid luft tillsätts till dammen. Luftningen utgör drygt hälften av det externa reningsverkets totala energibehov och försvåras av extraktivämnen som finns i träden. Vid Stora Enso Skoghalls bruk används en luftad damm som biologisk rening. Det finns problem med att få syret att räcka till i hela dammen. Om ett försteg placeras innan dammen skulle detta kunna bryta ned en del av de syreförbrukande ämnena. Förstegets utformning skulle vara en MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) innehållande bärare där termofila bakterier bildar biofilm. Två olika försöksuppställningar byggdes upp i ett laboratorium på Karlstads Universitet innehållande MBBR och luftade dammar. De luftade dammarna skulle likna Skoghalls bruks luftade damm med samma uppehållstid och innehålla samma sorts mikroorganismer. Processvattnet hämtades från Skoghalls bruk och pumpades kontinuerligt in till försöksuppställningarna. Vattnet togs från två olika ställen på bruket och innehöll dels CTMP och dels CTMP blandat med vatten från blekeriet och indunstningen. För utvärderingar av försöken utfördes analyser av COD, TOC, SÄ, SVI, ytspänning, extraktivämnen samt mikroskopering. Resultatet uppvisade en relativt jämn COD-och TOC-reduktion för de luftade dammarna på runt 70 %, vilket är jämförbara värden med Skoghalls bruks luftade damm. För det termofila MBBR-försteget med temperaturen 45 °C uppvisades en reduktionskapacitet på 30 – 40 %. Resultatet vid körning med vatten innehållande endast CTMP påvisades en reduktion på 30 %. Mätning av ytspänning och extraktivämnen ger en indikation på om syresättningen av avloppsvattnet kan bli effektivare. Det visade sig att biofilmen i de termofila stegen är mycket känslig och relativt enkel att slå ut om förhållandena för de termofila bakterierna inte är optimala eller om inkommande vatten innehåller någon giftig substans. Bioslammet i samtliga luftade dammar bestod av både bakterier, protozoer och metazoer. I referensdammen uppvisades stora och kompakta flockar medan det för dammarna som föregicks av termofila MBBR påvisade mindre slam och mindre kompakta flockar. För dammen innehållande endast CTMP påvisades förutom att flockarna var små även flytslam och skumproblem. / The production of pulp and paper requires a large amount of energy and also large amounts of water which, by advantage, can be taken from a nearby lake or river. The wastewater passes through several different purification steps, such as mechanical, chemical and biological treatment before being reintroduced to the recipient. During aerobic biological treatment, a degradation and oxidation of the organic material occurs and is performed by microorganisms which require oxygen. Aeration consumes about half of the external plant's total energy and is aggravated by extractives present in the trees. At Stora Enso Skoghall mill an aerated pond is used as biological treatment, but there are troubles to get the oxygen to last for the entire pond. If a pre-treatment is placed before the pond this would be able to reduce the substances which demands oxygen. The implementation of the pre-treatment would be a MBBR (Moving Bed Biofilm Reactor) containing carriers and where thermophilic bacteria form biofilms. The experimental setups were built up in a laboratory at the University of Karlstad. The aerated ponds would resemble the aerated pond at Skoghall mill, with an identical retention time and contain equivalent microorganisms. The wastewater was continuously pumped into the experimental setups and was received from Skoghall mill and contained only CTMP water and CTMP mixed with water from the bleach plant and evaporation plant. As evaluation of the experiments analyzes of COD, TOC, SS, SVI, surface tension, extractives and microscopy were done. The results showed a relatively uniform COD and TOC reduction for the aerated ponds at around 70 %, which is comparable with the real pond at Skoghall mill. For the thermophilic MBBR with a temperature of 45° C and with probe 10-water, a capacity of reduction at 30 - 40% was noticed. The result with water containing only CTMP showed a reduction of 30%. Measurements of surface tension and extractives show if the concentration of extractives is decreasing in the thermophilic pre-treatments and also in the aerated ponds, which indicates a more effective oxygenation of the water. It was also found that the biofilm in the thermophilic stages are very sensitive and relatively easy to decimate if the conditions for the thermophilic bacteria are not optimal or if the incoming water contains any toxic substance. The sludge in all aerated ponds consisted of bacteria, protozoa and metazoa. The reference pond showed large and dense flocks while for the ponds that were preceded by thermophilic MBBR indicated less sludge and less dense flocks. For pond containing CTMP-water the flocks were small, but in addition, floating sludge was detected and foam problems arose.

<p>Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst. Man kan dock fråga sig i om en god allmän hälsa indirekt är en förutsättning för att piloten skall kunna utföra sin tjänst på bästa sätt. Ökad styrka och anaerob förmåga, framförallt ökad styrka i benmusklerna, bål och även armar har förts fram som faktorer som ökar G-toleransen. Flera studier visar på sådana resultat med koppling till ökad G-toleransoch tiden innan en person blir utmattad av AGSM. Det finns dock några studier vars resultat kontradikterar mot detta och som istället menar att muskelutmattning vid utförandet av AGSM sannolikt inte påverkar G-toleransen. Samtidigt som ingen studie har lyckats visa att aerob förmåga ökar G-toleransen. Det är väldigt svårt att mäta G-toleransen och framförallt att mäta den på rätt sätt. Många har försökt men tyvärr finns det vissa tveksamheter och många möjliga felkällor i alla studier jag undersökt. Det återstår således att utföra mer forskning på området för att säkerställa dessa resultat. Då det idag inte råder några tvivel om att aerob förmåga inte ökar G-toleransen och eftersom anaerob förmåga, främst styrkan i ben och bål men också i armar och övriga kroppen, i flertalet studier antytts kunna öka G-toleransenanser jag att man borde fokuseras på att testa styrkan i de muskler som används vid AGSM i de årliga fysiska testerna och att styrketräning överlag borde premieras för stridspiloter. Jag har inte kommit fram till särskilt många förslag på nya tester men det var heller inte mitt syfte med uppsatsen. Däremot vill jag bestämt föreslå att de årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter snarast borde ges en grundlig översyn, framför allt bentestet. Cykeltestet borde omarbetas för att bli likvärdigt med löptesterna. Ett nacktest vore också högst önskvärt i dessa framtida tester. Men först måste det noggrant utredas vad det egentliga syftet med testerna skall vara.</p> / <p>Fighter pilots have a very unique working environment in Swedens Armed Foces, stress from high G-forces and fast pressures changes to name a few. Up to days date Swedish fighter pilots conduct almost exactly the same physical tests each year as the rest of Swedens Armed Forces. Each years physical testing is divided into two seperate tests; one fitness test and one multi test of strength. But the validity of both these test can be questioned. These test only gives a rough estimation of a persons overall physical standard and has little to do with whether the pilot manage to cope with his serving or not. However, you could argue that a fighter pilot indirect requires a good general physical state to stay on acitve duty. Anaerobic fitness and most of all increased strength in muscles groups such as legs, abdominal and arms has been brought up as evidence to support the conclusion that strength training increases G-tolerance. Multiple studies all share these same results. The results connected to G-tolerance and the time before a person losses consiousness because of the repeated execution of the AGSM. There are however a few studies made that contradict the very conclusion of the studies above. They found out that musclefatigue as a result of repeated execution of tha AGSM is unlikely to affect G-tolerance. At the same time, no present studie that I have been able to find has found any evidence that support that fact that aerobic fitness would have any effect on G-tolerance. To meassure G-tolerance and most of all to get it right is difficult work. Many have tried and few or perhaps none has completly succeeded. There are some doubts and alot of possible sources of errors in all studies I have found. Hence alot of work are still to be done in this particular region of science before we can know for sure that these facts are correct. I suggest that since there are no doubts about the fact that aerobic fitness does not contribute to G-tolerance and since anaerobic fitness and strenght in first of all legs and abdominal mucles but also arms and the upper body has been found to somehow affect G-tolerance positivly focus should be on meassuring the strength in first of all the muscles that are involved in the AGSM in the every year physical tests and that fighter pilots should be encouraged to exercise strength training. I have not come up with many suggestions regarding new tests but that was not the aim of this paper. But I strongly suggest that someone is to overlook these tests soon, especially the leg test. I also think that the bicycle test should be made more equivalent to the running tests. A neck test would also be most appropriate to include in these future tests to come. But first of all it needs to be determined what the main purpose of these tests should be.</p>

Piloter i försvarsmakten har en väldigt unik arbetsmiljö med särskilda påfrestningar från bland annat höga G-krafter och snabba tryckförändringar. I dagsläget utför svenska stridspiloter i princip samma slags fysiska tester som all Försvarsmaktspersonal. De årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter är uppdelade i två olika tester; ett konditionstest och ett multitest i styrka. Validiteten för dessa tester kan dock ifrågasättas. De ger endast en grov bild över en persons allmänna fysiska status och har, enligt min åsikt, egentligen inte direkt någonting att göra med huruvida piloten skall kunna klara av att utföra sin tjänst. Man kan dock fråga sig i om en god allmän hälsa indirekt är en förutsättning för att piloten skall kunna utföra sin tjänst på bästa sätt. Ökad styrka och anaerob förmåga, framförallt ökad styrka i benmusklerna, bål och även armar har förts fram som faktorer som ökar G-toleransen. Flera studier visar på sådana resultat med koppling till ökad G-toleransoch tiden innan en person blir utmattad av AGSM. Det finns dock några studier vars resultat kontradikterar mot detta och som istället menar att muskelutmattning vid utförandet av AGSM sannolikt inte påverkar G-toleransen. Samtidigt som ingen studie har lyckats visa att aerob förmåga ökar G-toleransen. Det är väldigt svårt att mäta G-toleransen och framförallt att mäta den på rätt sätt. Många har försökt men tyvärr finns det vissa tveksamheter och många möjliga felkällor i alla studier jag undersökt. Det återstår således att utföra mer forskning på området för att säkerställa dessa resultat. Då det idag inte råder några tvivel om att aerob förmåga inte ökar G-toleransen och eftersom anaerob förmåga, främst styrkan i ben och bål men också i armar och övriga kroppen, i flertalet studier antytts kunna öka G-toleransenanser jag att man borde fokuseras på att testa styrkan i de muskler som används vid AGSM i de årliga fysiska testerna och att styrketräning överlag borde premieras för stridspiloter. Jag har inte kommit fram till särskilt många förslag på nya tester men det var heller inte mitt syfte med uppsatsen. Däremot vill jag bestämt föreslå att de årliga fysiska testerna för svenska stridspiloter snarast borde ges en grundlig översyn, framför allt bentestet. Cykeltestet borde omarbetas för att bli likvärdigt med löptesterna. Ett nacktest vore också högst önskvärt i dessa framtida tester. Men först måste det noggrant utredas vad det egentliga syftet med testerna skall vara. / Fighter pilots have a very unique working environment in Swedens Armed Foces, stress from high G-forces and fast pressures changes to name a few. Up to days date Swedish fighter pilots conduct almost exactly the same physical tests each year as the rest of Swedens Armed Forces. Each years physical testing is divided into two seperate tests; one fitness test and one multi test of strength. But the validity of both these test can be questioned. These test only gives a rough estimation of a persons overall physical standard and has little to do with whether the pilot manage to cope with his serving or not. However, you could argue that a fighter pilot indirect requires a good general physical state to stay on acitve duty. Anaerobic fitness and most of all increased strength in muscles groups such as legs, abdominal and arms has been brought up as evidence to support the conclusion that strength training increases G-tolerance. Multiple studies all share these same results. The results connected to G-tolerance and the time before a person losses consiousness because of the repeated execution of the AGSM. There are however a few studies made that contradict the very conclusion of the studies above. They found out that musclefatigue as a result of repeated execution of tha AGSM is unlikely to affect G-tolerance. At the same time, no present studie that I have been able to find has found any evidence that support that fact that aerobic fitness would have any effect on G-tolerance. To meassure G-tolerance and most of all to get it right is difficult work. Many have tried and few or perhaps none has completly succeeded. There are some doubts and alot of possible sources of errors in all studies I have found. Hence alot of work are still to be done in this particular region of science before we can know for sure that these facts are correct. I suggest that since there are no doubts about the fact that aerobic fitness does not contribute to G-tolerance and since anaerobic fitness and strenght in first of all legs and abdominal mucles but also arms and the upper body has been found to somehow affect G-tolerance positivly focus should be on meassuring the strength in first of all the muscles that are involved in the AGSM in the every year physical tests and that fighter pilots should be encouraged to exercise strength training. I have not come up with many suggestions regarding new tests but that was not the aim of this paper. But I strongly suggest that someone is to overlook these tests soon, especially the leg test. I also think that the bicycle test should be made more equivalent to the running tests. A neck test would also be most appropriate to include in these future tests to come. But first of all it needs to be determined what the main purpose of these tests should be.

<p>Bioenergi är en stor industri i Sverige och står för en betydande del av energiomsättningen. Bioenergi i form av flis förvaras runt om i landet på hög i väntan på förbränning. Då högarna läggs upp startar olika processer som värmer upp stacken, ofta till temperaturer på 50°C under det första dygnet. En vanlig ansats i litteraturen är att denna temperaturstegring beror på aerob nedbrytning. Arbetet ämnar undersöka om denna uppvärmning endast beror av mikrobiella aktiviteter. Hypotesen prövas genom kalorimetriska mätningar av effekt från prover av flis och simulering av första dygnets temperaturutveckling i ett program som programmeras under arbetes gång.</p><p>I modellen så betraktas för enkelhets skulle flisstacken som en avlång figur med rektangulärt tvärsnitt. Figuren delas sedan in i lämpligt stora beräkningsceller. Problemet löses genom att iterativt räkna fram ett strömningsfält. Strömningsfältet och effekterna som räknas ut hålls sedan konstanta under ett tidssteg, 5-15min. Den magasinerade värmeenergin används sedan för att räkna fram en ny temperatur som så ger ett nytt strömningsfält och nya effekter. I modellen användes enbart explicita metoder eftersom de är snabbare och mycket enklare att programmera.</p><p>Ett flertal experiment i kalorimeter genomfördes med olika prover av flis och torv. Prover med barkflis gav högst utslag. Den högsta effekten som uppmättes var 2,16W/kg TS. Då effekter av denna storleksordning användes som inre effektgenerering i programmet gav detta inte en temperatur ökning motsvarande sådana som uppmätts i verkligheten. Detta tyder på att mer än aerob nedbrytning krävs för att ge en temperatur på över 50°C.</p> / <p>Bioenergy is a major industry in Sweden and accounts for a significant part of the energy production. Bioenergy in the form of wood chips is stored in piles across the country awaiting combustion. When the piles are acumulated, various processes that heat the stack begin, often to temperatures of 50 °C during the first day. A common approach in the literature is that this temperature rise is due to the aerobic decomposition. This paper will investigate whether the microbial activity is the fundamental cause for warming. The hypothesis is tested by calorimetric measurements of power from the samples of wood chips and simulation of the first day's temperature development in a programme that was desinated.</p><p>For simplicity the model considers an oblong wood chip pile with rectangular cross-section. The pile is then subdivided into appropriately sized calculation cells. The problem is solved by calculating a flow field iteratively. The flow field and the effects that are calculated is then static during one time step for approximately 5-15 minutes. The produced heat energy is then used to calculate a new temperature, which renders a new flow field and new powers. The model uses only explicit methods because they are faster and much easier to programme.</p><p>Several calorimetric experiments were carried out with various samples of wood chips and peat. Samples of bark chips achieved the highest result. The highest power measured was 2.16 W / kg DM. When the effects of this magnitude were used as internal power source in the programme the temperature did not increase corresponding to those measured in reality. This suggests that more than aerobic decomposition is needed to reach a temperature above 50°C.</p>

Bioenergi är en stor industri i Sverige och står för en betydande del av energiomsättningen. Bioenergi i form av flis förvaras runt om i landet på hög i väntan på förbränning. Då högarna läggs upp startar olika processer som värmer upp stacken, ofta till temperaturer på 50°C under det första dygnet. En vanlig ansats i litteraturen är att denna temperaturstegring beror på aerob nedbrytning. Arbetet ämnar undersöka om denna uppvärmning endast beror av mikrobiella aktiviteter. Hypotesen prövas genom kalorimetriska mätningar av effekt från prover av flis och simulering av första dygnets temperaturutveckling i ett program som programmeras under arbetes gång. I modellen så betraktas för enkelhets skulle flisstacken som en avlång figur med rektangulärt tvärsnitt. Figuren delas sedan in i lämpligt stora beräkningsceller. Problemet löses genom att iterativt räkna fram ett strömningsfält. Strömningsfältet och effekterna som räknas ut hålls sedan konstanta under ett tidssteg, 5-15min. Den magasinerade värmeenergin används sedan för att räkna fram en ny temperatur som så ger ett nytt strömningsfält och nya effekter. I modellen användes enbart explicita metoder eftersom de är snabbare och mycket enklare att programmera. Ett flertal experiment i kalorimeter genomfördes med olika prover av flis och torv. Prover med barkflis gav högst utslag. Den högsta effekten som uppmättes var 2,16W/kg TS. Då effekter av denna storleksordning användes som inre effektgenerering i programmet gav detta inte en temperatur ökning motsvarande sådana som uppmätts i verkligheten. Detta tyder på att mer än aerob nedbrytning krävs för att ge en temperatur på över 50°C. / Bioenergy is a major industry in Sweden and accounts for a significant part of the energy production. Bioenergy in the form of wood chips is stored in piles across the country awaiting combustion. When the piles are acumulated, various processes that heat the stack begin, often to temperatures of 50 °C during the first day. A common approach in the literature is that this temperature rise is due to the aerobic decomposition. This paper will investigate whether the microbial activity is the fundamental cause for warming. The hypothesis is tested by calorimetric measurements of power from the samples of wood chips and simulation of the first day's temperature development in a programme that was desinated. For simplicity the model considers an oblong wood chip pile with rectangular cross-section. The pile is then subdivided into appropriately sized calculation cells. The problem is solved by calculating a flow field iteratively. The flow field and the effects that are calculated is then static during one time step for approximately 5-15 minutes. The produced heat energy is then used to calculate a new temperature, which renders a new flow field and new powers. The model uses only explicit methods because they are faster and much easier to programme. Several calorimetric experiments were carried out with various samples of wood chips and peat. Samples of bark chips achieved the highest result. The highest power measured was 2.16 W / kg DM. When the effects of this magnitude were used as internal power source in the programme the temperature did not increase corresponding to those measured in reality. This suggests that more than aerobic decomposition is needed to reach a temperature above 50°C.

Die vorliegende Arbeit befaßt sich mit der anaeroben Entfärbung und aeroben Reinigung von Textilabwasser durch biologische Verfahren. Dazu wurde über mehrere Jahre eine Versuchskläranlage im Pilotmaßstab betrieben und die dabei gewonnenen Erkenntnisse in einer Betriebskläranlage umgesetzt. Die Pilotanlage bestand aus einer anaeroben Vorlage und einem Reaktor, der nach dem SBR-Verfahren (sequentielles biologisches Reinigungsverfahren) betrieben wurde. Das Reaktorvolumen beider Behälter betrug 1 m³. Mit dieser Anlage wurden in der Anaerobstufe farbige Abwässer und gezielt verschiedene Farbmittel entfärbt und in der anschließenden aeroben Belebung die organischen Belastungen und andere Verschmutzungen bis auf die vom Gesetzgeber geforderten Grenzwerte reduziert. Die Versuche ergaben, daß es unter anaeroben Bedingungen möglich ist, auch aerob nicht eliminierbare Färbemittel abzubauen und damit das Gesamtabwasser zu entfärben. Für die Versuche kamen nur „reale“ Abwässer zum Einsatz. Durch die umfangreichen Untersuchungen und Anpassungen an der Versuchskläranlage konnte das Verfahren für die Textilveredlung Erzgebirge technisch so weiterentwickelt werden, daß solide Bemessungsgrundlagen für die großtechnische Realisierung in Form einer Betriebskläranlage vorlagen. Das Reaktorvolumen der beiden parallel geschalteten SBR-Behälter beträgt jeweils 1200 m³. Neben der umfassenden Darstellung und Auswertung der Forschungsergebnisse und Praxiserfahrungen an der Pilotanlage in zahlreichen Abbildungen und Tabellen ist auch die Dokumentation des mehrjährigen Betriebs der Großanlage Gegenstand dieser Arbeit. Am Gesamtabwasserstrom eines Textilveredlungsbetriebes konnte die Eignung einer Kombination aus anaerober biologischer Entfärbung und aerober biologischer Reinigung nachgewiesen werden.