Maximal oxygen uptake (VO2max) is regarded as the gold standard for assessing aerobic fitness. In 1923, Hill et al. proposed that VO2max represents the maximal ability of the body to take in and consume O2 during strenuous exercise. Recently, however, controversy has arisen over the issue of whether a leveling off, or "plateau" in VO2 is necessary to verify attainment of VO2max. Purpose: To compare two different VO2max protocols and determine if both protocols show direct evidence of an upper limit on VO2. Methods: Nine runners (18-35 years old) completed a continuous graded exercise test (CGXT), followed by a discontinuous graded exercise test (DGXT). The CGXT consisted of gradually increasing treadmill running speed to the point of volitional exhaustion; the highest speed attained was labeled the peak treadmill speed. Over the next several days, participants ran at 80%, 90%, 100%, 105%, and 110% of peak treadmill speed for 10 minutes, or until volitional exhaustion was reached. Results: All participants (n=9) achieved a "VO2 ceiling" (or upper limit) on the DGXT, while only 44% (n=4) achieved a "VO2 plateau" on the CGXT. There was no significant difference between the VO2max obtained from a CGXT (57.4 ± 2.6 mL*kg-1min-1) and DGXT (60.0 ± 3.1 mL*kg-1min-1). There was no difference between oxygen uptake measured at 90%, 100%, 105%, and 110% of PTV (p>0.05). However, the highest VO2 recorded at 80% PTV was significantly lower than that recorded at all other velocities (p<0.05). Conclusion: The VO2 ceiling effect on a DGXT is inherently different than the VO2 plateau effect on a CGXT. In this study, a ceiling was always seen on the DGXT, but a plateau was not always seen on the CGXT.

No description available.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien är att, hos äldre personer, över 65 år, samt hos yngre vuxna, mellan 20-30 år, jämföra syreupptagningsförmågan med två olika metoder, fem-minuterspyramidtest (5MPT) samt VO2max-test på löpband. Vid båda mätmetoderna används direkt syrgasmätning. Metod. Totalt deltog 36 personer i studien, varav 17 äldre personer 65 till 85 år (9 kvinnor och 8 män) samt 19 yngre med en ålder mellan 20 till 35 år (10 kvinnor och 9 män). Deltagarnas syreupptagningsförmåga mättes under 5MPT vid två tillfällen som sedan jämfördes med VO2max mätt via ett maximalt test på löpband vid ett tillfälle. Således utfördes sammanlagt tre mätningar med direkt syrgasmätning, via andningsmask, under ett maximalt löpbandstest samt under två separata tester av 5MPT med minst 48 timmar mellan varje testtillfälle. Utandningsluften analyserades sedan, vid 5MPT för alla, via det trådlösa portabla systemet Jaeger Oxycon Mobile och vid test på löpband för testgruppen med yngre deltagare. För den testgrupp med äldre deltagare användes, vid testet på löpband, den fasta on-line-utrustningen Jaeger Oxycon Pro som är en liknande mätmetod för syreupptag. 5MPT är ett fem minuter långt test där individen från golvnivå, med högsta möjliga tempo, förflyttar sig fram och tillbaka på en 5,50 meter lång sträcka med en centralt placerad trappramp som är pyramidformad och med en högsta central höjd på 0,62 meter. Resultat. Det primära fyndet i studien var att en stark signifikant korrelation (r = 0,99) visade sig mellan direkt uppmätt VO2max under maximalt test på löpband gentemot syreupptagningsförmågan vid 5MPT då båda åldersgrupperna var sammanslagna, uppmätt i l·min–1. Slutsats. Då det i undersökningen visades en stark signifikant korrelation mellan direkt uppmätt VO2max vid 5MPT och ett maximalt test på löpband i l·min–1 för äldre och yngre vuxna ger det indikationer på att 5MPT kan används som en tillförlitlig metod vid undersökning och uppföljning av en persons aeroba förmåga. Fyndet kan vara av värde då det genom mindre kostsamma och enklare metoder går att få ett mått på en persons hälsa i form av aerob kapacitet, vilket är betydelsefullt ur flera hälsoaspekter på individ- och samhällsnivå. / Aim. The purpose of the study was to investigate the results and correlation between oxygen uptake levels (VO2max) at five-minute pyramid test (5MPT) against maximal oxygen uptake test (VO2max) on a treadmill test, both measured by direct oxygen measurement, in elderly people over 65 years and younger adults aged 20-30 years. Method. A total of 36 people participated in the study, 17 elderly people aged between 65 to 85 years (9 women and 8 men) and 19 younger adults aged between 20 to 35 years (10 women and 9 men). The participants' oxygen uptake was measured twice during 5MPT and then compared with VO2max measured by a maximal treadmill test at one occasion. Thus a total of three measurements with direct oxygen measurement, via the breathing mask, during a maximum treadmill test and two separate tests of 5MPT with at least 48 hours between each test. The exhaled air was analyzed at 5MPT for all, through the wireless portable system Jaeger Oxycon Mobile and also during the test on treadmill for the test group with younger participants. The test group of older participants, got their exhaled air analyzed through a stationary on-line equipment Jaeger Oxycon Pro instead of the portable system which is a similar reliable method to measure VO2max. 5MPT is a five minute test where the subjects from floor level, with the highest possible speed, moves back and forth at a measured distance of 5.50 meter with a central staircase ramp, which is pyramid-shaped, with a maximum center height of 0.62 meters. Results. The main finding of the study was that there was a strong significant correlation (r = 0.99) between directly measured VO2max during a maximum treadmill test compared to oxygen uptake at 5MPT when both the elderly people and the younger adults were combined, measured in l·min–1. Conclusion. The study showed a strong significant correlation between directly measured VO2max at 5MPT and a maximal treadmill testing l·min–1 for older and younger adults. This indicates that 5MPT can be used as a reliable method for investigation and monitoring a person’s aerobic capacity. This finding may be of value because it shows that less expensive and easier methods can be used to measure a person's health in terms of aerobic capacity, which is important from several aspects of health at both the individual and society level.

The aim of the study was to determine whether a modified version of the Six-Minute Walk Test (6MWT) (American Thoracic Society, 2002) could be used to assess aerobic power in adults with intellectual disability. Thirteen adults (7M, 6F), four with Down syndrome; 18-44 years old, with mild or moderate intellectual disability participated in the study. Each participant performed the following: (1) the modified 6MWT twice, with a pacer, along a straight 30-m course in a gymnasium; (2) the graded maximal treadmill test; and (3) a test of leg strength, twice, using a Cybex dynamometer. Cronbach’s reliability coefficient between the two 6MWTs was α = 0.98. Stepwise linear regression analysis showed that the furthest 6MWT distance was predictive of peak oxygen consumption (R² = 0.67). Peak torque during leg extension and BMI were significantly correlated with 6MWT distance. The modified 6MWT can be used with minimal time and space, to assess aerobic power in adults with ID.

The primary objective of this PhD program was to investigate the impact of training at a constant-load moderate-intensity (FATmax) compared to work-matched high-intensity intervals (HIIT) on the metabolic, physiological and psychosocial health profiles of sedentary overweight and obese men. This study was unique in that it was the first time the effect of exercise intensity had been investigated to examine concurrently the components of whole-body energy metabolism and body composition as measured using gold standard techniques. Based upon the positive alterations in blood lipids, body composition, cardiorespiratory fitness and substrate oxidation, it appears that training at FATmax can positively impact health parameters as well as, or if not better than, high-intensity training. Furthermore, there are ramifications for public health messages and obesity management strategies arising from these findings, primarily attributable to the increased exercise adherence and the reduction in health risks stemming from the significant loss of abdominal visceral adipose tissue after FATmax training.

Ce travail de thèse s’est déroulé dans le cadre d’une convention CIFRE entre mon laboratoire de rattachement C3S (EA4660) et le département Recherche et Développement (R&D) de l’équipe cycliste professionnelle FDJ. Les différentes études que nous avons conduites se sont articulées autour de l’amélioration de la performance sportive chez le cycliste à travers une variable centrale qui est la puissance mécanique qu’il développe lors de la locomotion (Pméca) selon deux axes principaux : 1) l’évaluation et le suivi du potentiel physique avec pour but l’amélioration du processus d’entraînement et 2) l’optimisation de l’interface homme – machine à partir de l’analyse du matériel et des équipements utilisés par les cyclistes dans l’équipe FDJ. / This thesis has been completed as part of a CIFRE agreement between the laboratory C3S(EA4660) and the Research and Development (R&D) department of the FDJ professionalcycling team. The various studies that we conducted centred on analysing sport performanceoptimisation in cyclists through a central variable: the mechanical power output (PO)developed during locomotion. There were two main areas of focus: 1) evaluation andmonitoring of physical potential, with the aim of improving the training process, and 2)optimisation of the human–machine interface via analysis of the materials and equipmentused by the FDJ team cyclists

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång? Metod. I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning. Dessa resultat kunde sedan jämföras med deltagarna som fått ledarledd träning och rådgivning mellan testerna. Resultat. Både Testgruppen och Träningsgruppen visade en signifikant, om än liten, minskning i midjemått, höftmått och bukhöjd mellan andra förtestet och eftertest, som dock var något mer utpräglad för Träningsgruppen. Styrketester såsom Axelpress, Ryggtest och Buk/höftböjtest påvisade signifikanta förbättringar för Testgruppen, men inte vid benstyrketestet Uppresningar från stol. Träningsgruppen visade signifikanta förbättringar, vanligtvis i liknande omfattning, i alla dessa tester för uthållighetsstyrka, förutom i Buk/höftböjtestet. Konditionstesterna med cykelergometer och pyramidtestet samt balans- och rörlighetstester förbättrades signifikant enbart för Träningsgruppen, men inte för Testgruppen. Procentuella förändringar för de båda grupperna presenteras i arbetet. Slutsats. Slutligen kan konstateras att vissa förbättringar i fysisk kapacitet kan ske genom enbart fysiologiska tester som följs upp efter en tvåmånadersperiod med förnyade mätningar för motiverade relativt friska äldre deltagare. Flera av testerna för styrka, 6-minuters-gångtest samt buk- och höftmått gav förbättrat resultat vid eftertestet jämfört med förtest hos Testgruppen. Testgruppen visade inga anmärkningsvärda förbättringar vid konditionstesterna. Möjligen kan det vara så att ledarledd träning krävs för att konditionsförbättringar ska ske, medan det måhända kan vara lättare att öka sin styrka på egen hand om regelbundna fysiologiska tester sker.