I en värld där tjänstefieringsprocessen blivit alltmer vanlig och där konsumenterna börjar övergå i en förändring från att äga produkter till att i stället äga rätten att använda dem, har flera typer affärsmodeller uppstått som gör detta möjligt. En av dessa är produkt som en tjänst (Product as a Service - PaaS), som är ett relativt nytt koncept där kunden inte äger produkten, utan snarare betalar för tillgången till den. I och med att PaaS är ett relativt nytt fenomen och få studier har gjorts gällande implementationen av PaaS, syftar det här examensarbetet till att undersöka hur företag kan utföra en lyckad implementation av PaaS. Närmare bestämt ämnas följande frågeställningar besvaras: vilka är drivkrafterna och utmaningar för övergången till en PaaS-modell, samt vilka åtgärder måste vidtas och vilka förmågor krävs för att utföra en lyckad PaaS-implementation.  Referensramen är uppbyggd av relevanta artiklar inom områdena tjänstefiering, funktions-försäljning och PaaS. Utöver att förklara och koppla ihop relevanta begrepp beskrivs även de drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som presenterats i tidigare litteratur. Det empiriska arbetet består av en kvalitativ studie där 14 respondenter med relevant kunskap inom ämnet, och som är verksamma inom företag som på något sätt stött på PaaS, intervjuas. Utifrån intervjuerna sammanställs empiriska data för att sedan i analysen jämförs mot den data som beskrivs i referensramen. I analysen resoneras det även om vilka drivkrafter, utmaningar, åtgärder och förmågor som anses vara mest relevanta. Analysen mynnar sedan ut i fyra slutsatser som svarar på frågeställningarna och besvarar syftet kring hur företag kan gå till väga för att lyckas med en PaaS-implementation. Den första slutsatsen är att de främsta drivkrafterna är att komma närmare sina kunder, bredda sitt erbjudande och ökad lönsamhet. Den andra är att de främsta utmaningarna är finansieringen och att det är svårare att sälja tjänster än produkter. Den tredje slutsatsen mynnar ut i att de främsta åtgärderna är att påvisa fördelarna med erbjudandet och att utbilda säljarna i en PaaS-försäljning. Den fjärde och sista slutsatsen kommer fram till att för en PaaS-lösning är det viktigt att inneha förmågor som gör det möjligt att transformera organisationen och paketera PaaS-lösningen, förslagsvis genom att använda insamlade data. / In a world where the servitization process has become increasingly common and where consumers are beginning to transition from owning products to instead owning the right to use them, several types of business models have emerged that make this possible. One of these is Product as a Service – PaaS, which is a relatively new concept where the customer does not own the product, but rather pays for the access to use it. As PaaS is a relatively new phenomenon and few studies have been done on the implementation of PaaS, this thesis aims to investigate how companies can conduct a successful implementation of PaaS. More precisely, the following research questions aims to be answered: what are the driving forces and challenges for a transition to a PaaS-model, and what actions and capabilities are required to perform a successful PaaS-implementation.  The frame of reference is made up of relevant articles in the areas of servitization, function sales, and PaaS. In addition to explaining and connecting relevant concepts, the driving forces, challenges, actions, and abilities presented in previous literature are also described. The empirical work consists of a qualitative study where 14 respondents, with relevant knowledge of the subject, who also are active in companies that have encountered PaaS in some way, were interviewed. The empirical data from the interviews are compiled and later in the analysis compared against data described in the frame of reference. The analysis also discusses which driving forces, challenges, actions, and capabilities are considered most relevant. The analysis is later synthesised into four conclusions that answer the research questions and fulfils the purpose of this thesis. The first conclusion is that the most important driving forces are: getting closer to their customers, broadening their offer, and increasing profitability. The second conclusion is that the main challenges are: financing, and that it is more difficult to sell services than products. The third conclusion is that the main actions are: highlight the benefits of the PaaS-offer and educate the salesforce in PaaS-selling. The Fourth and final conclusion is that the main capabilities are: transforming the organization and packaging the PaaS solution.

Clothing apparel industry contributes to approximately 10% of the total carbon emissions globally which has raised increasing attention to this industry in order to make it more sustainable. To achieve this transition, the fashion industry needs to change its linear model towards circularity and for that matter, business model innovation is an important tool. Circular business models have emerged covering the different aspects of circularity: reuse, repair, refurbish and recycle and are being currently explored by startups and incumbents. This research’s purpose is to analyze and discuss these emerging circular business models from the perspectives and activities of business model innovation of a startup and an incumbent. To support the analysis, an analytical framework was defined, covering the different aspects of circularity and the business models related to them. Interviews with sustainability experts and Swedish fashion companies were carried on understanding their views regarding sustainability and approach when it comes to innovating their business models and to understand their strengths, disadvantages and challenges that they face in adopting these business models. A qualitative analysis based on the analytical framework and the interviews was done, comparing startups and incumbents with regards to the adoption of these emerging circular business models and the increasing complexity when moving outwards through the circularity loops, concluding that startups have strengths which facilitate the adoption of business models inner loops while incumbents can leverage their optimized supply chains and abundant resources for business models in the outer loops which involve more complex processes, like production and recycling. / Klädindustrin bidrar till cirka 10 % av de totala koldioxidutsläppen globalt, vilket har väckt allt större uppmärksamhet för denna industri för att göra den mer hållbar. För att uppnå denna övergång behöver modeindustrin ändra sin linjära modell mot cirkuläritet och för den delen är affärsmodellinnovation ett viktigt verktyg. Cirkulära affärsmodeller har dykt upp som täcker de olika aspekterna av cirkularitet: återanvändning, reparation, renovering och återvinning och utforskas för närvarande av nystartade företag och etablerade företag. Syftet med denna forskning är att analysera och diskutera dessa framväxande cirkulära affärsmodeller utifrån perspektiven och aktiviteterna för affärsmodellinnovation av en nystartad och en dominerande operatör. För att stödja analysen definierades ett analytiskt ramverk som täcker de olika aspekterna av cirkularitet och de affärsmodeller som är relaterade till dem. Intervjuer med hållbarhetsexperter och svenska modeföretag genomfördes för att förstå deras syn på hållbarhet och deras förhållningssätt när det gäller att förnya sina affärsmodeller och för att förstå deras styrkor, nackdelar och utmaningar som de står inför när de anammar dessa affärsmodeller. En kvalitativ analys baserad på det analytiska ramverket och intervjuerna gjordes, där startups och etablerade företag jämfördes med avseende på antagandet av dessa framväxande cirkulära affärsmodeller och den ökande komplexiteten när man rör sig utåt genom cirkularitetsslingorna, och drog slutsatsen att startups har styrkor som underlättar adoptionen av affärsmodeller inre loopar medan etablerade operatörer kan utnyttja sina optimerade leveranskedjor och rikliga resurser för affärsmodeller i de yttre looparna som involverar mer komplexa processer, som produktion och återvinning.

The electricity sector has traditionally been constructed for large scale generation and distribution from the high-voltage to the low-voltage network. Transition is however underway; intermittent power generation has become less expensive and nuclear power plants are set to close down. A key issue is that intermittent power generation is by definition weather dependent, hence it cannot be planned. Smart grid solutions have the possibility to meet variations in electricity supply and demand and make use of output from intermittent renewable energy through a broad range of products and services, e.g. energy storage and adjustment of electricity production and consumption in strategic times for residential, commercial or industrial end users. Even if the technological solutions exist, these demand side resources have still not been integrated to the market to the extent that is needed. Since they are of such key importance, there is an urgent need to understand the barriers in current market structures as well as to identify opportunities and innovative business models that can bring these resources to the market. An interview study was conducted in order to provide an understanding of the challenges individual companies encounter as they develop business models to integrate their product and service offering into the electricity markets. Additional data was gathered through a literature review of academic papers, market reports and law propositions. The results of the study showed that the business models are currently undergoing stages of 'trial-and-error' to accommodate the specific needs of the electric power system. Actors are trying to prove to the electricity sector that distributed energy resources have a purpose to serve in the electric power system. The actors of these technologies seek to explore various types of value propositions, and sources of income, which to some extent are centered around the sharing of costs and resources with end customers. Furthermore, it would be desirable to align the incentives with the particular distribution network's needs and context to form the basis for the choice of capacity reinforcement. There are clear operational advantages of smart grid technologies, which also reduce profitability related to network capacity. This has to be taken into account and evaluated to encourage cooperation between the parties in the electricity sector. / Elsektorn har traditionellt konstruerats för storskalig produktion och distribution från högspännings- till lågspänningsnätet. En förändring är dock på gång; intermittent kraftproduktion har blivit billigare och kärnkraftverk stängs ner. Ett problem är att intermittent kraftproduktion per definition är väderberoende, så det kan inte planeras. Smarta elnätslösningar gör det möjligt att möta variationer i elförsörjning och efterfrågan, och ta tillvara på produktionen från intermittent förnybar energi genom ett brett utbud av produkter och tjänster, t.ex. energilagring och justering av elproduktion och konsumtion vid strategiska tidpunkter för bostads-, kommersiella eller industriella slutanvändare. Även om de tekniska lösningarna finns, har dessa resurser för efterfrågeflexibilitet ännu inte integrerats i marknaden i den utsträckning som behövs. Eftersom de fyller en viktig funktion är det angeläget att förstå hindren i nuvarande marknadsstrukturer, samt att identifiera möjligheter och innovativa affärsmodeller som kan föra dessa resurser till marknaden. En intervjustudie genomfördes för att förstå de utmaningar som enskilda företag möter när de utvecklar affärsmodeller och integrerar sina produkt- och serviceerbjudanden i elmarknaden. Ytterligare uppgifter samlades in genom en litteraturöversikt av akademiska handlingar, marknadsrapporter och lagförslag. Resultatet av studien visade att affärsmodellerna för närvarande genomgår en fas av 'trial-and-error' för att tillgodose elkraftsystemets specifika behov. Aktörerna försöker bevisa för elsektorn att distribuerade energiresurser har ett syfte att tjäna i elkraftsystemet. De aktörer med dessa teknologier försöker utforska olika typer av värdeerbjudanden och inkomstkällor, som till viss del är inriktade på att dela kostnader och resurser tillsammans med slutanvändarna. Vidare bör incitamenten för det specifika distributionsnätets behov och sammanhang ligga till grund för valet av kapacitetsförstärkning. Det finns tydliga operativa fördelar med smart elnätsteknologi, vilket också minskar lönsamheten relaterat till nätkapacitet. Detta måste beaktas och utvärderas för att uppmuntra samarbeten mellan parterna inom elsektorn.

The technological changes and digitalization are on the rise within the real estate market as new innovations are being developed and is within the real estate market known as proptech. However, the real estate sector is known to be slow in adapting to new innovative changes and therefore, been slow in developing the real estate market which has led to lagging behind in creating new solutions. The purpose of this research is to examine the current proptech sector in regards of existing business models and business model innovations. The proptech sector is in parts divided into real estate fintech and smart buildings, where this study will explore how these innovative business models can be established within the Swedish property sector and what is needed in order for this to be achieved. The research is of the qualitative method and is conducted through semi-structured interviews with four participants in each of the proptech sectors. This research also evaluates the theory of disruptive innovation and how the business models relates to the theory. The findings of the research are the business models of the companies identified and interviewed. The concepts and the business models presented, are following structures from previous research on business model, where each defined aspect of their business model is presented. The findings represent the answer and a small portion of what business models that exist within the Swedish proptech-sector today. The findings are thematically analyzed, enabling answering and drawing conclusion on the research question. The conclusion is that the key factors of the establishment of a business model is based on having a product that provides a solution to an existing problem and creating a demand. There also has to be a receptive market for the possibility of establishment. Future research suggests that a research on the process of business model innovation within incumbents of the property sector is a highly relevant research field, lacking previous research. / En ständig utveckling i teknologin och en ökade möjligheter för digitalisering, har lett till en ökning av digitala verktyg och lösningar inom fastighetsbranschen, känt som proptech. Fastighetsbranschen däremot, är känd för att vara en traditionell bransch där en långsam anpassning till innovativa och digitala lösningar såsom proptech har gjort att fastighetsbranschen idag hamnat efter i digitaliseringsprocessen. Syftet med denna rapport är att undersöka nuvarande proptech-sektorn och deras affärsmodeller och affärsmodellsinnovation. Rapporten har utefter tidigare studier delat upp proptech i två segment; real estate fintech och smarta byggnader, där denna studie kommer att undersöka etableringsprocessen för innovativa affärsmodeller inom proptech, samt vad som krävs för att lyckas med att etablera sig. Undersökningen är en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för resultaten. Undersökningen bygger även på teorin kring disruptive innovation och hur affärsmodellerna som undersöks förhåller sig till denna. Resultaten i rapporten består dels av de identifierade affärsmodellerna som representerar en del av den befintliga proptech-sektorn i Sverige idag. Företagens affärsmodeller är presenterade utefter tidigare forskning på affärsmodeller och affärsmodellsinnovation, där en klar fördelning av samtliga aspekter av en affärsmodell presenteras. För att möjliggöra ett svar på etableringsprocessen har en tematisk analys genomförts på resultaten. Detta har även möjliggjort en slutsats. Slutsatsen är att nyckelfaktorerna i en etableringsprocess består av en värdeskapande produkt, som skapar ett behov och tillfredsställer en lösning till nuvarande problem inom dess specifika marknad. Ytterligare en nyckelfaktor är en marknad som är mottaglig för att möjliggöra en etableringsprocess. Slutligen föreslås framtida studier inom affärsmodellsinnovations-processen hos etablerade företag inom fastighetsbranschen, det saknas studier inom detta område och det anses vara relevant.

Credit institutions constitute a central part of life as it is today and has been doing so for a long time. A fault within the banking system can cause a tremendous amount of damage to individuals as well as countries. A recent and memorable fault is the global financial crisis 2007-2009. It has affected millions of people in different ways ever since it struck. What caused it is a complex issue which cannot be answered easily. But what has been done to prevent something similar to occur once again? How has the business models of the credit institutions changed since the crisis? Cluster analysis is used in this thesis to address these questions. Banking-data were processed with Calinski-Harabasz Criterion and Ward's method and this resulted in two clusters being found. A cluster is a collection of observations that have similar characteristics or business model in this case. The business models that the clusters represents are universal banking with a retail focus and universal banking with a wholesale focus. These business models have been analyzed over time (2007-2016), which revealed that the credit institutions have developed in a healthy direction. Thus, credit institutions were more financially reliable in 2016 compared to 2007. According to trends in the data this development is likely to continue. / Kreditinstituten utgör en central del av livet som det ser ut idag och har gjort det under en lång tid. Ett fel inom banksystemet kan orsaka enorma skador för individer likväl som länder. Ett nutida och minnesvärt fel är den globala finanskrisen 2007-2009. Den har påverkat millioner människor på olika vis ända sedan den slog till. Vad som orsakade den är en komplex fråga som inte kan besvaras med lätthet. Men vad har gjorts för att förebygga att något liknande händer igen? Hur har affärsmodellerna för kreditinstituten ändrats sedan krisen? Klusteranalys används i denna rapport för att adressera dessa frågor. Bankdata processerades med Calinski-Harabasz Kriteriet and Wards metod och detta resulterade i att två kluster hittades. Ett kluster är en samling observationer med liknande karakteristik eller affärsmodell i detta fall. De affärsmodeller som klustrena representerar är universella banker med retail fokus samt universella banker med wholessale fokus. Dessa affärsmodeller har analyserats över tid, vilket har avslöjat att kreditinstituten har utvecklats i en hälsosam riktning. Kreditinstituten var mer finansiellt pålitliga 2016 jämfört med 2007. Enligt trender i datan så är det troligt att denna utveckling forsätter.

Additive manufacturing (AM) is an immature manufacturing technology which is often considered to have the potential of disrupting the manufacturing industry and many industrial companies are currently investigating how they can position themselves within the AM market. Technological innovations alone are often insufficient to fully exploit the benefits of new technology and requires to be accompanied with business model innovation. Consequently, companies face challenges to find guidance related to the application of AM; what to offer and to whom (value proposition), how to deliver such offering (value creation) and how to capture the profit (value capture) – that is, how to structure an AM business model. Therefore, this research investigates how large incumbent manufacturing companies tackle the emerging AM market from a business model perspective. The research unpacks the common themes within three business model components (value proposition, value creation and value capture) in the context of an AM business model, where theme 5 is contradicted by theory and by several other themes: 1. Immature demand 2. Internal cases as a starting point 3. Knowledge offerings 4. End-to-end solutions 5. Broad customer focus 6. Start in a technology niche, then expand 7. Invest in machines to learn AM 8. Change in designer mindset required 9. Partnerships to drive the AM market forward 10. A shift in power 11. Close customer relations 12. It is a race to the market The research is based on a multiple-case study consisting of 16 interviews at six different companies and two universities. / Additiv tillverkning (AM) är en omogen tillverkningsteknik som anses ha potential att kraftigt påverka den tillverkande industrin och många företag närmar sig nu AM för att undersöka hur de kan ta en stark position på marknaden. Teknologiska innovationer i sig är ofta otillräckliga för att till fullo utnyttja fördelar med ny teknik och därför krävs även innovation av affärsmodeller. Det kan vara svårt för företag att hitta argument och stöd för hur en affärsmodell inom AM ska struktureras, det vill säga avgöra vad som ska erbjudas och till vem (value proposition), hur erbjudandet ska levereras (value creation) och hur vinsten ska tillvaratas (value capture). Därför undersöker den här studien hur stora tillverkande företag möter den växande AM-marknaden utifrån ett affärsmodellsperspektiv. Forskningen påvisar gemensamma teman inom tre affärsmodellskomponenter (value proposition, value creation, value capture) i en AM-kontext, där tema 5 motsägs både av teorin och av flera andra teman: 1. Omogen efterfrågan 2. Starta med interna uppdrag 3. Kunskapserbjudanden 4. Helhetslösningar 5. Brett kundfokus 6. Börja i en tekniknisch, expandera sedan 7. Investera i maskiner för att bygga kunskap 8. Behov av förändring i designers tankesätt 9. Partnerskap för att driva AM-marknaden framåt 10. Maktpositionen skiftar 11. Nära kundrelationer 12. Det pågår ett race till marknaden Forskningen är baserad på en multipel fallstudie som inkluderar 16 intervjuer på sex olika företag och två universitet.

Secondhand är en växande marknad i dagens samhälle och utmanar de traditionella företagen i detaljhandeln gällande hur kläder tillverkas och säljs. Med hållbarhet i åtanke väljer allt fler att konsumera begagnade kläder för att reducera sin klimatpåverkan. Detta till trots är överkonsumtion fortsatt ett problem. Vilket ställer frågan om det räcker att köpa secondhand, om konsumtionen fortsatt är högre än nödvändigt. Studiens syfte är att undersöka hur secondhand-aktörer kan växa på ett mer hållbart sätt genom sina affärsmodeller samt vilka hinder och möjligheter som uppstår. Studien ska bidra med bättre förståelse gällande secondhand-aktörers möjligheter i att främja hållbar konsumtion och samtidigt bibehålla en finansiell tillväxt. Det empiriska materialet är samlat genom kvalitativa intervjuer med tre respondenter som verkar inom den svenska secondhand-marknaden. Materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och etablerade affärsmodeller som del av det teoretiska ramverket. Studien har identifierat utmaningar vad gäller att främja hållbar konsumtion med en affärsmodell byggd på att omsätta höga volymer. Däremot har affärsmodeller, med ett kvalitetsfokus, höga vinstmarginaler och högre grad segmentering en bättre chans att lyckas uppnå balans. / Secondhand is a growing market in society and challenges the regular retail companies in how they make and sell clothes. With sustainability in mind, more people choose to buy used clothing to reduce their impact on the climate. However, overconsumption is still a big problem leaving questions if just buying clothes secondhand is enough if you buy more than you need. This study aims to investigate how secondhand companies can be profitable in a more sustainable way through their business models and what challenges and possibilities it may bring by achieving this. The main purpose of this study is to provide a deeper understanding about how secondhand businesses can increase their sustainability without compromising financial growth. The empirical material is collected by doing qualitative interviews with three respondents in the business of secondhand and have been analyzed by using previous research and different business models as a part of our theoretical framework. The study has found challenges as it pertains to achieving sustainable consumption while increasing revenue through higher volumes. However, business models focused on quality and profiting on higher margins with higher segmentation are more likely to achieve balance.

There has been an increased demand on the mobile infrastructure, with enhancement in technology, content delivery and regulatory changes on access and competition rules. According to Ericsson the mobile data traffic is expected to grow with 45% from 2013 until 2019. These changes have to do with the fact that the service provider’s traditional pricing schemes are distinguishing. These changes enables new business models. The main two drivers behind the growth of mobile data traffic are (1) increased number of mobile data subscribers and (2) the average volume per subscriber has increased. At the same time the revenues are growing extremely slow in comparison with data usage, the revenues from the mobile broadband are limited to just a few cents off ARPU. One of the operator looking at different solutions in order to reduce the revenue gap is Telenor. Telenor wants to incorporate in its business model is videoconference with QoE taken into account. They have therefore developed a new service called Appear.in. Appear.in is challenging the existing video conferencing market. The main goal of the thesis is to investigate how business model for videoconference services changes when quality of experience is taken into account. Furthermore what will the effect be of having QoE in the BM? The primary steps that needs to be considered in order to achieve the goal is to identify the ecosystem of videoconference solutions and analyzing the business models that can be considered to deploy videoconference systems. Several workshops and survey was conducted. Moreover two different Business Model Canvas was created with and without QoE. A comparison was made and based on these comparisons one can conclude that there is not must that differs. When QoE is considered, three out of nine building blocks in the Business Model Canvas gets affected by the addition of QoE, value proposition, customer relationship and customer segment. These building blocks gets involved with customers in one way or the other. By including QoE in the Business Model Canvas showed a way to keep the customers satisfied. Furthermore companies would have the advantage of monitoring and tracking every movement allowing for quick decisions, guaranteeing video quality by preventing the development of videos problems. A number of investigations have been done in the area of Videoconferencing from a technology point of view, but one can find very little research related to Business model. General studies in the field of business model over QoE are being carried out. This thesis is a first step towards a wider and deeper investigation in the area of Videoconferencing with QoE from a Business model point of view. / Nya paradigm i både grossist- och detaljhandel håller på att bildas och accelereras av tekniska framsteg, content delivery, och regeländringar om tillgång och konkurrensregler. Dessutom så har efterfrågan på den mobila infrastrukturen ökat drastiskt. Enligt Ericsson förväntas mobildatatrafiken öka sin årliga tillväxttakt på cirka 45 % mellan 2013 och 2019. Det finns en ökad användning av det mobila bredbandet datatrafik samt antalet abonnenter. Samtidigt växer intäkterna extremt långsam i jämförelse med dataanvändning, intäkterna från mobilt bredband är begränsade till bara några cent av ARPU. Telenor överväger att i sin affärsmodell även lägga till videokonferens med QoE i åtanke. Telenor Digital har utvecklat en ny tjänst Appear.in. Genom att använda en ny standard för realtidskommunikation är Appear.in med och utmanar den befintliga videokonferensmarknaden. Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka hur affärsmodellen för videokonferens tjänster förändras när man tar hänsyn till QoE. Vidare vad kommer effekterna att bli med QoE i affärsmodellen? De primära steg som måste övervägas för att uppnå målet är att identifiera ekosystemet videokonferenslösningar och analysera affärsmodeller som kan anses implementera videokonferenssystem. Ett flertal workshops, kartläggningar och enkätundersökningar genomfördes. Två olika Business Model Canvas skapades en med och en utan QoE. En jämförelse gjordes och baserat på dessa jämförelser kan man dra slutsatsen att det inte finns någon stor skillnad mellan dessa båda modeller. När man tar hänsyn till QoE, så påverkas tre av de nio byggstenarna i Business Model Canvas, värde proposition, kundrelationer och kundsegment. Dessa byggstenar blir involverad med kunder på ett eller annat sätt.Genom att inkludera QoE i sin Business Model Canvas kan man hålla sina kunder nöjda. Dessutom kan företagen ha fördelen att övervaka och spåra varje rörelse, vilket möjliggör snabba beslut, vilket garanterar bildkvalitet genom att förhindra utvecklingen av video problem. En hel del forskning har gjorts på området videokonferens från en teknik synvinkel, men man hittar mycket lite forskning relaterad till affärsmodell. Allmänna studier inom affärsmodeller över QoE har genomförs. Denna avhandling är ett första steg mot en bredare och djupare forskning inom området videokonferens med QoE från en affärsmodell synvinkel.

Following an increased transport activity, higher rates of intermodal transportation is seen as a possible way to a more sustainable transportation industry. Efficient and digitalized communication flows between actors can lead to improved flexibility and reliability, thus contributing to a more competitive service and higher utilization of intermodal transportation. However, as of today, the industry is experiencing barriers regarding digitalization. The purpose of this study is to investigate communication flows between intermodal transportation actors and explore the potential of digital transformation to increase utilization of intermodal transportation. The study includes a mapping of communication flows at Stockholm Norvik Port as well as an analysis of barriers and development. The mapping is presented as two figures, one for import of goods and one for export of goods. The figures show the container moves and the type of communication between actors. Based on current state and qualitative data collected through interviews, barriers and developments of communication flows are identified. The study shows that communication flows are still characterized by manual processes. Automating communication flows would reduce the number of human errors and inefficiencies, leading to improved reliability and flexibility within the system. The barriers found to hamper digitalization are mainly related to the themes of low willingness, size of investment, system integration, data security, and a lack of cooperation between actors. Implementing new technologies will not be utilized effectively unless all actors adapt. The study identifies an overall low digital maturity among the actors. When discussing technological developments, the actors show reliance on current business models, limiting the way technologies are developed and implemented, leading to risk of missing potential value. / En ökad nyttjandegrad av intermodal transport ses som en potentiell lösning till de hållbarhetsproblem som kommer av en ökad transportaktivitet. Effektiva och digitaliserade kommunikationsflöden mellan aktörer kan leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet och därmed bidra till en mer konkurrenskraftig tjänst och högre nyttjandegrad av intermodal transport. I dagsläget upplever dock branschen barriärer gällande digitalisering. Syftet med den här studien är att undersöka kommunikationsflöden mellan intermodala transportaktörer och utforska vilken potential digital transformation har för att öka nyttjandegraden av intermodal transport. Studien består av en kartläggning av kommunikationsflöden kring Stockholm Norvik Hamn och en analys av barriärer och utvecklingspunkter. Kartläggningen presenteras som två figurer, där den ena visar importflöden och den andra exportflöden. I figurerna visas hur containrarna förflyttas och vilka kommunikationssätt som används mellan aktörerna. Baserat på nuläget och data insamlad genom kvalitativa intervjuer är barriärer och utvecklingspunkter identifierade. Studien visar att kommunikationsflödena fortfarande till stor grad karaktäriseras av manuella processer. Genom att automatisera kommunikationsflödena skulle man kunna minska antalet fel till följd av mänskliga faktorer och ineffektiviteter, vilket skulle leda till förbättrad reliabilitet och flexibilitet i systemet. De barriärer som hindrar digitalisering är i huvudsak relaterade till temana låg vilja, investeringsstorlek, systemintegration, datasäkerhet och brist på samarbete mellan aktörer. Implementering av nya teknologier kommer inte att användas effektivt om inte alla aktörer anpassar sig. Studien identifierar en genomgående låg digital mognad för aktörerna, vilket tydliggörs genom hur de visar tilltro till nuvarande affärsmodeller. Detta begränsar hur teknologierna utvecklas och implementeras, vilket leder till att de riskerar att missa potentiellt värde.

The area of business models for the Internet of Things and how to approach modelling them is relatively unexplored. Therefore this study researches how others have previously approached the area through a literature analysis. The articles showed several different ways of describing business models for IoT, some of these where based around old and well known tools such as Business model canvas. While other approaches where based on creating entirely new models based on modern technology. One of these models is based around blockchain technology, the last main approach is to innovate the tool used to describe business models in order to be able to manage the change in actors. After analysing the different approaches by comparing them to either their standard model or seeing what the key part of the model was, it became obvious that business models for IoT have certain areas that need to be taken into account. These areas are not commonly seen in previous tools used to describe business models. One of these areas is increased collaboration as a consequence of increased number of participants in the creation of an IoT service or product. The other area is increased focus on IT knowledge, partners and therefore also increased cost. This is a consequence of the increased amount of technology needed. These areas in particular the increased collaboration strongly affects the business model and therefore is one of the main reasons for the business model innovation in the IoT market.