• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 63
  • 38
  • Tagged with
  • 101
  • 87
  • 65
  • 39
  • 37
  • 36
  • 33
  • 29
  • 27
  • 26
  • 25
  • 25
  • 23
  • 22
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Vilka realiserade konkurrensfördelar kan företag få med hjälp av digitala affärsmodeller? / What real competitive advantages can companies have with the help of digital business models?

Jernberg, Oscar, Lejon, Robert January 2021 (has links)
Traditionella affärsmodeller ligger till grund för hur företag gör vinst och levererar kunskap. När samhället blir mer och mer digitaliserat ökar risken för misslyckande när en traditionell affärsmodell används. Ett sätt att minska risken är att transformera affärsmodellen till digital affärsmodell.  Denna studie tar upp förklaringar till vad digitala affärsmodeller, konkurrensfördelar, digitalisering, digitisering och affärsmodeller är. Syftet med studien är att ta reda på vilka realiserade konkurrensfördelar har skapats av digitala affärsmodeller samt hur företagen fick fördelarna. Syftet uppfylldes med hjälp av en systematisk litteraturgenomgång och intervjuer för att kunna påvisa eventuella likheter och skillnader mellan företagen jämfört med tidigare forskning.  För att skapa konkurrensfördelar med digitala affärsmodeller krävs en översyn av prioriteringar. Det gäller för företag med digitala affärsmodeller att leverera kundnytta med digitaliserade lösningar. Företags engagemang i till exempel miljö och dess påverkan på arbetssätt skapar konkurrensfördelar, när det samtidigt kopplas till digitala affärsmodeller. / Traditional business models form the basis for how companies make profit, delivery, and knowledge. This means that the risk of failure increases with traditional business models when society becomes digital. One way to reduce the risk is to transform the business model into a digital business model.  This study addresses explanations of what digital business models, competitive advantages, digitization, digitization, and business models are. The purpose of the study is to find out what realized competitive advantages have been created by digital business models and how the company received the benefits. This was done with interviews and a systematic literature review to be able to demonstrate any similarities and differences between the companies compared with previous research.  Creating competitive advantages with digital business models requires a review of priorities. It applies to companies with digital business models to deliver customer value with digitized solutions. Companies' involvement in, for example, the environment and its impact on working methods creates competitive advantages, when at the same time it is linked to digital business models.
22

Det textila företagets arbete med affärsmodeller -­ En studie kring alternativa affärsmodeller, entreprenörskap, framgångsfaktorer samt hållbar utveckling

KARLSSON, JUNA, ENGDAHL, ALEXANDRA January 2014 (has links)
Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar. Visst kan alla företags affärsmodeller anses alternativa, eller unika, dock menar författarna använda begreppet alternativ åt de affärsmodeller vilka från start haft syfte att vara anpassade helt utefter verksamhetens unika förutsättningar. I dessa alternativa affärsmodeller har alltså olika perspektiv ur andra standardiserade affärsmodeller kombinerats utifrån egna mål och visioner. Anledningen till att kalla affärsmodellen alternativ ger förhoppningsvis ett avdramatiserat förhållningssätt till affärsmodeller, speciellt i nystartade företag. För att styrka uppsatsens diskussion har en empirisk undersökning i form av tre kvalitativa intervjuer utförts. Två av dessa är utförda på mindre textila företag vilka inte, enligt deras egen mening, följer någon affärsmodell i verksamheten. Den tredje intervjun är med en universitetslektor på Textilhögskolan i Borås med uppfattningen att affärsmodeller bör användas på ett eller annat sätt inom en entreprenöriell verksamhet. Dessa intervjuer har vidare använts för en utveckling av det nystartade företaget Omkring affärsmodell. Under den teoretiska referensramen har information valts ut med hänsyn till berörda ämnen för att få svar på syfte och frågeställningar. En resultatdiskussion sammankopplar sedan dessa ämnen utifrån empirin och teorin. Här syftar författarna ge förslag på användning av affärsmodeller för nystartade företag och ge definitioner av entreprenörskap, framgång samt hållbar utveckling. I uppsatsens slutsats presenteras hur en affärsmodell kan anpassas efter entreprenörens visioner. En koppling mellan framgång och hållbar utveckling dras även, och perspektivet av framgång definieras i form av entreprenörens självförverkligande. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap
23

Hållbara affärsmodeller : Hur affärsmodeller som tillämpningsverktyg kan informera organisationer om egennyttan i hållbarhet

Bergström, Hugo, Normansson Mylonas, Oskar January 2018 (has links)
Problematisering: Frustration hos ledare växer till följd av ökade krav på hållbarhet och en upplevd oförmåga att leverera värdeskapande som är i enlighet med förväntningar på ekonomisk prestation och ökade krav på hållbarhet. Innovation av affärsmodeller har identifierats som väsentligt för att möjliggöra hållbarhet som en plattform för framgång. Affärsmodeller som ledningsverktyg har kritiserats kring det faktum att dessa teorier och ramverk till stor del utesluter aspekter av ekologiskt och socialt ansvarstagande och således ifrågasätts tillämpandet av affärsmodeller för att bemöta utmaningar relaterade till hållbarhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mer utvecklade ramverk affärsmodeller, som inkluderar aspekter av hållbarhet, kan underlätta för ledare och organisationer att möjliggöra hållbarhet som en plattform för framgång. Metod: Genom en systematisk litteraturgenomgång identifierades fyra operationaliserade ramverk, i form av en affärsmodell-kanvas, som inkluderade aspekter av social och ekologisk hållbarhet. Ett ramverket kallat Ekokritisk Affärsmodell-kanvas bedömdes och valdes ut för tillämpning i fallstudie. Genom en fallstudie på ett produkt- respektive tjänsteföretag kunde ramverkets praktiska egenskaper. Resultat: Undersökningen påvisar att en ekokritisk affärsmodell-kanvas visar tecken på fördelaktig användning då den utgör ett underlag för att diskutera och förmedla organisationers unika möjligheter att erhålla egennytta genom hållbara aktiviteter.
24

Hållbara affärsmodeller – en väg till investeringskapital? : En studie av faktorer som påverkar externa investerares investeringsbeslut

Ansved, Linn, Mattsson, Moa January 2018 (has links)
Finansieringsbehovet för företag i tidiga skeden är kritiskt för deras fortsatta utveckling. Ett sätt för dessa företag att erhålla kapital är från externa investerare. Hur dessa investerare genomför utvärdering av företag i tidiga skeden är något som inte studerats tillräckligt. Med detta som grund avser uppsatsen undersöka om den rådande trend av hållbart företagande även nått de externa investeringstyperna affärsänglar och venturekapitalister. Studien undersöker externa investerares utvärderingskriterier och hur hållbara affärsmodeller påverkar investeringsbeslutet. Genom att intervjua åtta investerare påvisar studien att hållbara affärsmodeller påverkar samtliga investerare, om än i olika utsträckning och på olika sätt. I resultaten identifieras fyra huvudsakliga sätt investerare tar hållbara affärsmodeller i beaktning. Vissa använder hållbarhetsfaktorer som utvärderingskriterier, andra betraktar dem som grundförutsättningar för att investering ska övervägas. För några investerare är hållbara affärsmodeller endast en positiv bonus som inte påverkar investeringsbeslutet nämnvärt. Slutligen anser ett fåtal investerare att hållbarhetsfaktorer tas i beaktning indirekt eftersom detta påverkar deras framtidsutsikter för marknaden.
25

Att utvärdera en digital affärsidé

Johansson, Annie January 2017 (has links)
Detta arbete belyser tre olika organisationsteorier, PESTLE, Porter´s five forces och SWOT. En genomgång görs kring vad de olika teorierna innebär, hur de kan bidra till att förstå en organisations omvärld och dess styrkor och svagheter vilket i sin tur ger indikationer på vad man bör ha med i beräkningen när man tar strategiska beslut i en befintlig eller nystartad organisation. Teorierna används i detta fall som ett sätt att utvärdera en digital affärsidé, vad man bör ha i åtanke samt att lyfta fram dess styrkor och svagheter. På så vis har en tydlig bild skapats kring hur man kan använda sig utav de valda teorierna.
26

Betala för att vinna – en explorativ studie om gamers inställning till mikrotransaktioner i digitala spel

Persson, Andreas January 2019 (has links)
Under de senaste tio åren har spelföretag hittat nya sätt att tjäna pengar på spel, såsom att stycka upp dem och sälja innehållet genom flera mindre transaktioner, så kallade mikrotransaktioner, via olika affärsmodeller. Tidigare var det vanligast med fullprisspel, eller premiumspel som de också kallas. Det har också blivit vanligt med motsatsen till sådana spel. Dessa kallas freemium-spel och är gratis att spela eller åtminstone att börja spela. Freemium-spel har blivit den typ av produkt som genererar mest i intäkter av alla affärsmodeller globalt. År 2012 var sådana affärsmodeller bland de minst inkomstbringande. Syftet med denna studie är att undersöka gamers upplevelser av mikrotransaktioner i spel, och därtill att undersöka vad som får dem att göra eller undvika sådana transaktioner. Studien är baserad på fem kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som har gjorts både genom fysiska samtal, röstchatt och vanlig chatt. Studien visar att den enskilt viktigaste faktorn i respondenternas beslut att köpa nedladdningsbart innehåll, däribland genom mikrotransaktioner, avgörs av rent sociala aspekter. Finns inte möjligheten att dela en spelupplevelse med andra människor blir alla former av nedladdningsbart innehåll betydligt mindre intressant för respondenterna. De flesta av respondenterna i denna studie berördes inte nämnvärt av kontakten med mikrotransaktioner såtillvida att de inte tvingades att betala för innehåll genom dem. Om majoriteten av respondenterna fick välja hade de helst sluppit alla former av mikrotransaktioner och i stället köpt spel där allt innehåll ingår från start. Denna rapports angreppssätt är dock explorativt och dess konklusion är således inte en slutgiltig sådan, utan resultatet från undersökningen i rapporten är menat att lägga en grund för vidare forskning inom problemområdet. / Over the past ten years, gaming companies have found new ways of making money from games, such as by cutting them up and selling the content through several smaller transactions, known as microtransactions, through various business models. Previously, it was most common with full-price games, or premium games as they are also called. It has also become common with the opposite form of such games. These are called freemium games and are free to play or at least start playing. Freemium games have become the type of product that generates the most in revenue of all business models globally. In 2012, such business models were among the least income-generating. The purpose of this study is to investigate respondents' experiences of microtransactions in games, and also to investigate what causes them to buy or avoid such transactions. The study is based on five qualitative, semi-structured interviews that have been done both through physical conversations, voice chat and regular chat. The study shows that the single most important factor for the respondents when deciding to buy downloadable content, including through microtransactions, is determined by social aspects. If the possibility of sharing a gaming experience with other people is not available, all forms of downloadable content will be considerably less interesting for the respondents. Most of the respondents in this study were not significantly affected by the contact with microtransactions as long as they were not forced to pay for content through them. If the majority of the respondents had to choose, they would have preferred to avoid all forms of microtransactions and instead buy games where all content is included from the start. However, the approach of this report is explorative and its conclusion is therefore not a definitive one. Instead, the result of the study in this report is intended to lay the groundwork for further research within the problem area.
27

Utvecklingen av Omnichannel inom detaljhandeln : En kvalitativ fallstudie av hur två större aktörer inom svensk detaljhandel ser på sina utvecklingsresor mot ett fullt utvecklat ekosystem för Omnihandel

Sülau, Andreas January 2023 (has links)
Detaljhandeln har under de senaste åren genomgått en genomgripande förändring och shopping har idag fått en helt annan innebörd än tidigare. Kundresan är inte längre en linjär process, utan är snarare ett ekosystem av olika försäljningsställen och kontaktvägar genom vilka kunden rör sig fritt mellan olika kanaler. Det har mindre betydelse om en vara säljs i en fysisk butik eller om den finns tillgänglig online för upphämtning där det passar bäst just för tillfället. Omnichannel innebär att ett företag använder och kopplar samman alla kundkanaler i syfte att skapa ett sammanhängande system med kunden som utgångspunkt. Centralt är att förstå kundens behov och hur denne vill interagera med varumärket. Det handlar om att finnas närvarande där kunden befinner sig och utifrån detta ha förmåga att kunna erbjuda rätt produkt, till rätt pris, på rätt sätt eller plats och i rätt tid. En god kännedom om kundernas nutida och framtida behov skapar också bättre förutsättningar att prognostisera framtida försäljning. Ny teknik driver i hög grad utvecklingen inom detaljhandeln framåt och insamling av kunddata är avgörande för att nå framgång. Många digitala tekniker som till exempel Internet of Things, Artificiell intelligens, Virtual- och Augmented reality, används i olika utsträckning redan idag. Nyttjandet av denna typ av teknologier ökar snabbt och kommer med stor sannolikhet att i framtiden att ha en central roll i detaljhandelns utveckling.  Denna studie undersöker två svenska detaljhandelskedjors utvecklingsresor inom Omnichannel i syfte att skapa bättre förståelse för hur företag kan utvecklas inom området i praktiken. Tidigare forskning visar att Omnichannel omfattar ett flertal olika områden, såsom strategier, integrering av kanaler och supply chain, kundkännedom, teknik och it, artificiell intelligens, men även på olika typer av barriärer som behöver övervinnas. Studien har en kvalitativ ansats, med tematisk analys som analysmetod. Resultatet utgår ifrån empirin, vilken visar på fem framträdande teman för de två företagens utvecklingsresor. Dessa visar tydligt på komplexiteten i ett kundcentrerat ekosystem för en sömlös shoppingresa och hur stor förändring detta innebär för ett företag. De fem temana handlar om kundkännedom, strategisk affärsutveckling, att hantera omvärldsfaktorer och organisationens förmåga att möta dessa samt om att ta till sig och nyttiggöra ny teknik på ett relevant sätt. Studiens slutsatser och rekommendationer pekar på att ett företags utveckling inom Omnichannel måste utvecklas med kundens behov och köpbeteende i centrum. Det handlar också om att bryta upp organisatoriska stuprör och bygga utifrån ett helhetsperspektiv. Insamling och analys av kunddata är en förutsättning för att lyckas, vilket i sin tur kräver strategier för användning av olika digitala tekniker.  Tidigare forskning visar på stora möjligheter till säkrare prognoser utifrån kunddata och omvärldsbevakning. Inte minst med stöd av Artificiell intelligens. Detaljhandeln är inte unik i detta hänseende och det finns stor potential i kunskapsutbyte med exempelvis industrin, som genomgår en liknande förändring i form av Industri 4.0.
28

Hur cirkulär kan en värdekedja bli? : En fallstudie om hur ett tillverkningsföretag kan förutse cirkulära strategiers materialbesparande effekter

Granzell, Caroline, Karlsson, Tom January 2022 (has links)
Cirkulär ekonomi anses ha möjlighet att omforma dagens linjära flöden genom att låta befintliga resurser cirkulera i samhället, något som EU-kommissionen och forskare menar kan främja en hållbar utveckling. Ambitioner för att nå antagna hållbarhetsmål i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället har därmed intensifierats, både på EU-nivå och nationell nivå. Europas och således även Sveriges företag förväntas inom en snar framtid att behöva ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Fokus har riktats mot tillverkningssektorn som beskrivs vara särskilt resurskrävande, där styrmedel ämnade att effektivisera sektorns materialanvändning presenterats i EU:s och Sveriges handlingsplaner för en cirkulär omställning. Styrmedlen förväntas frambringa incitament för tillverkningsföretag att ställa om till mer hållbara och cirkulära strategier. Studier visar dock att företag som saknar kunskap om hur strategierna kan påverka värdekedjans materialflöden riskerar att genomgå en omfattande och kostsam omställning utan att uppnå förväntade material- och/eller miljöbesparingar. Samtidigt belyser forskare inom den cirkulära ekonomin vikten av att behålla befintliga produkter, komponenter och material i värdekedjan under så lång tid som möjligt, något som dagens linjära ekonomi anses hindra då företags ekonomiska vinst ofta är kopplat till mängden sålda produkter. Denna koppling har bland annat lett till att många produkter med lång livslängd designats för ett planerat åldrande, vilket den cirkulära ekonomin beskrivs kunna bryta genom att bland annat flytta värdeskapandet från mängden sålda produkter till användarfasen. Med hänsyn till ovan nämnda problem var målet med studien att sammanställa tidigare forskning och sedan applicera dessa teorier i en fallstudie för att visa hur dessa risker kan förekommas. Utifrån denna studies teoretiska ramverk och empiri har cirkulära strategier lämpade för ett svenskt tillverkningsföretag som distribuerar långlivade produkter presenterats i ett ramverk. För att verifiera och värdera strategiernas potentiella effekter mättes värdekedjans materialeffektivitet med C-måtten MEM och CEIP. Studiens resultat visade att om företagets affärsmodell kan ställas om till ett huvudsakligt tjänsteerbjudande kan detta ge incitament till en ökad produktlivslängd och strategier som inkluderar återvinning och återbruk. Med en sådan affärsmodell kan företagets huvudsakliga värdeskapande dessutom förflyttas, från försäljningen av produkten till ett värdeskapande som har möjlighet att generera värden under hela dess livscykel. Vidare visar resultatet av C-måtten att anammandet av dessa strategier potentiellt kan öka värdekedjans materialeffektivitet med 53 - 55 %.
29

Det digitaliserade boendet : Möjligheter och utmaningar för byggherrar och bostadsutvecklare / The Digitalised Home

Chahrstan, Tony, Kristola Truc, Axel January 2018 (has links)
Digitaliseringens framfart har med eftertryck lämnat tydliga spår vilken bransch den än har dragit fram över. Den effektiviserar befintliga processer som har sett likadana ut sedan mannaminne, lika väl som den har öppnat upp möjligheterna för helt nya företag som med innovativa affärsmodeller lyckas konkurrera med branschdominerande aktörer över en natt. I fastighetsbranschen är e-handelns påverkan på handelsaktörer och coworkingföretagens fotfäste på kontorsmarknaden de mest märkbara effekterna.  På bostadssidan har det hitintills inte hänt lika mycket, och inte heller har det fått samma uppmärksamhet i akademiska- likväl som icke-akademiska skrifter. Uppsatsens syfte är följaktligen att belysa de möjligheter och utmaningar som de berörda aktörerna står inför. Vidare undersöks huruvida bostadsutvecklare och byggherrar har olika förutsättningar och målbilder när de arbetar med att utveckla morgondagens boende.  Arbetet bygger på en kvalitativ studie inbegripandes tio aktörer verksamma på bostadsmarknaden. Bland de intervjuade återfinns fyra kommunala byggherrar, fyra privata byggherrar och två bostadsutvecklare. Den erhållna empirin vittnar om tydliga skillnader när det kommer till hur de kommunala och de privata aktörerna förhåller sig till möjligheten att skapa nya affärer genom att erbjuda sina kunder en tjänstearsenal som komplement till bostaden. De kommunala bolagen väljer där att hålla sig till sin kärnverksamhet medan de privata har tydliga satsningar på att erbjuda totallösningar kopplade till boendet.  Vidare framgår det av intervjuerna att bostadsutvecklarna fokuserar mer på att utveckla produkt- och tjänstelösningar som är attraktiva för kunden medan byggherrarna, utöver liknande satsningar, även har en stark vilja att utveckla lösningar som kan effektivisera fastigheternas drift och förvaltningen.  Avslutningsvis kan det konstateras att den största utmaningen som samtliga aktörer står inför är att få samtliga komponenter i fastigheten att synkronisera med varandra på en gemensam och öppen plattform. Det framgår dessvärre tydligt att den konceptuella smarta fastigheten som så ofta beskrivs i diverse rapporter fortfarande är en hägrande utopi. / The rapid progress of digitalisation has left clear traces on whichever industry it has encountered. It can streamline already existing processes within a company, as well as it has the ability to open up opportunities for new companies with innovative business models to rapidly compete with well-established firms. In the real estate industry the impact of e-commerce on firms within the trade sector and coworking companies’ impressive foothold in the office market are among the most perceptible effects.    However, fewer changes have been noted so far in the residential sector, and nor has the sector received as much attention in academic- as well as non-academic literature. The purpose of this essay is thus to highlight the opportunities and the challenges that affected actors are facing. Furthermore, this paper will investigate whether developers and owners of residential real estate assets are facing different conditions and/or have altered targets when working on developing the housing of tomorrow.  The study is based on qualitative interviews involving ten actors active in the residential market. Among the interviewees are four municipal residential owners, four private residential owners and two developers. The result of this study clearly shows differences when it comes to how the municipal and the private actors consider the opportunity to create new businesses by offering their customers services as complements to the home. The municipal companies choose to stick to their core business while the private ones are clearly determined to offer service solutions that are linked to the home.   Furthermore, the interviews show that developers focus more on developing digitalised service solutions that are attractive to the customers, while the owners, in addition to these solutions, also have a strong desire to develop solutions that can streamline the operations and the management of the properties.   In conclusion, it can be seen that the biggest challenge that all actors within the industry will face is to be able to properly synchronize all components in the property with each other on a common and open platform. Unfortunately, it appears as quite clear that the conceptual smart real estate, which is described in idealistic terms in various reports, is still just a looming utopia.
30

Development of e-commerce within fast moving consumer goods / E-handelns utveckling inom dagligvaruhandeln

Olsson, Julia, Samaan, Julia January 2018 (has links)
Today, we can observe a shift in consumer behavior where more products are being consumed online. For food or so called fast moving consumer goods it has taken longer to start this transition than for other industries such as books and electronics but now it is on the rise and it has been an overall increase of 30 to 37 % in the last couple of years. A continuous increase in e-commerce will most likely lead to major changes in the real estate industry as the retail industry will not be in need of physical stores to the same way as they are used today. In line with these structural changes new business models will be created that strikes out old ones.  The aim of this report is to account for the development of e-commerce within fast moving consumer goods (FMCG) and to evaluate the business models of the main traditional retailers. By comparing how retailer’s business models meet the underlying theory of consumers purchasing behavior online, the purpose is to explain what retailers will be successful in the future. To fulfil the aim of the report an examination has been made of relevant theories such as the theory of planned behavior and its key factors essential to run a successful business model for online retailing within FMCG. Apart from the theory of planned behavior, the business model of IKEA that has been proven to be successful, is used as a reference model. The research is restricted to two of our four main retailers in Sweden for food which is ICA and Bergendahls (City Gross). To answer the research questions a qualitative method has been used in the thesis by performing two case studies on ICA respectively Bergendahls with the collection of primary data in form of interviews, which have been complemented with secondary data. By comparing the business models of ICA and Bergendahls with the theoretical models and the reference object IKEA the purpose is to determine if they will be successful online or not. The key to having a successful business model and online platform is to focus mainly on the wired lifestyle and the customers attitude towards it, which is the most important factor affecting the consumers’ intention towards buying food online. Freshness and novelty are the second and third most important factors affecting the consumers’ intention towards buying food online and therefore shall these factors be the retailers next focus area. In order to pin point what is important for their business and to be able to focus on the right factors for being successful and gaining market shares the retailers should have a separate model for e-commerce. / Idag kan vi observera ett förändrat konsumentbeteende där fler produkter konsumeras online. För mat som hör till så kallade snabbrörliga konsumtionsvaror har det tagit längre tid att påbörja denna övergång mot e-handel i jämförelse med andra industrier så som böcker och elektronik, men denna förändring är nu på god väg och det har skett en övergripande ökning med 30 - 37% under de senaste åren. En kontinuerlig ökning av e-handel kommer sannolikt att leda till stora förändringar inom fastighetsbranschen eftersom att detaljhandeln inte kommer att behöva ha fysiska butiker i samma utsträckning. I linje med dessa strukturella förändringar skapas nya affärsmodeller som slår ut gamla. Syftet med denna rapport är att redogöra för utvecklingen av e-handel inom snabbrörliga konsumentvaror (FMCG) och att utvärdera affärsmodellerna hos de största detaljhandlarna. Genom att jämföra hur detaljisternas affärsmodeller uppfyller den underliggande teorin om konsumenters köpbeteende online, är syftet att förklara vilka återförsäljare som kommer att lyckas i framtiden sett till den nämnda teorin. För att uppfylla syftet med rapporten har relevanta teorier granskats så som teorin om planerat beteende och dess centrala faktorer som är nödvändiga för att driva en framgångsrik affärsmodell inom online-detaljhandel för snabbrörliga konsumentvaror. Förutom teorin om planerat beteende används affärsmodellen för referensobjektet IKEA som referensmodell på grund av IKEA:s framgång.  Forskningen är begränsad till två av de fyra största återförsäljarna av mat i Sverige vilka är ICA och Bergendahls (City Gross). För att besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod använts i avhandlingen genom att utföra två fallstudier på ICA respektive Bergendahls med insamling av primära data i form av intervjuer, vilka kompletterats med sekundära data. Genom att jämföra ICA:s och Bergendahls affärsmodeller med de teoretiska modellerna samt med referensobjektet IKEA är syftet att bestämma om återförsäljarnas affärsmodeller kommer att bli framgångsrika online eller ej. Slutsatsen som nåtts är att nyckeln till att ha en framgångsrik affärsmodell och online-plattform är att fokusera främst på den uppkopplade livsstilen och kundernas inställning till den, vilket är den viktigaste faktorn som påverkar konsumenternas intention till att köpa mat online. Färskhet och nymodighet är den andra och tredje viktigaste faktorn som påverkar konsumenternas intention till att köpa mat online och därför bör dessa faktorer vara detaljhandlarens nästa fokusområde. Detaljhandlarna bör ha en separat affärsmodell för e-handel för att kunna precisera det viktigaste för deras affärer, kunna fokusera på rätt faktorer för att nå framgång och ta marknadsandelar.

Page generated in 0.0719 seconds