Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

A telecom industry is constantly looking for new ways to generate revenues by offering new and innovative services. Segmentation of customers by offering premium services to premium customers is a one way which has immense potential of revenue generation. Also, network and service providers are keen to provide specialized services with high quality and faster speed, with more emphasis on Quality of Experience (QoE), in order to enhance business revenue. The QoE concept offers several benefits to telecom operators as well as end-users, as it constantly monitors customer feedback and modifies services in order to delight customers. However, Net Neutrality is a current issue all over world and defined/re-defined in many ways, but many definitions overlooks practical difficulties and market realities. This demands in-depth analysis of Net Neutrality concept from regulatory and business point of view. Current business models for specialized services like Machine to Machine (M2M) communication and video streaming are not adequately designed to tackle regulatory issues such as Net Neutrality. Also the QoE concept needs to be tested on the level of Net Neutrality principles. This thesis discusses the business models incorporating QoE concept, along with analysing implications of Net Neutrality principles. The rules and regulations regarding Net Neutrality in Sweden are studied thoroughly in comparison with same principles in other countries like USA, India and countries from EU. The business models of M2M communication and video streaming services are presented and discussed considering effect of Net Neutrality regulations. Implications of Net Neutrality rules on specialize services, customized services, and zero-rating is presented. In order to have practical knowledge of telecom market and business strategies, several activities including brainstorming sessions with industrial experts and market surveys are carried out to generate meaningful conclusions. According to EU Net Neutrality rules specialized services, customized services and zero-rating services are allowed in Sweden with incorporating QoE. / Telekomindustrin letar ständigt efter nya sätt att generera intäkter genom att erbjuda nya och innovativa tjänster. Segmentering av kunder genom att erbjuda tilläggstjänster till premiumkunder är ett sätt som har enorm potential för intäktsgenerering. Även nätverk och tjänsteleverantörer är angelägna om att ge specialiserade tjänster med hög kvalitet och snabbare hastighet, med mer betoning på kvalitet på erfarenhet (QoE) begreppet, i syfte att öka företagens intäkter. Konceptet med QoE erbjuder flera fördelar för teleoperatörer samt slutanvändare, eftersom det ständigt övervakar kunder och modifierar tjänster för att glädja kunderna. Dock är nätneutralitet en aktuell fråga över hela världen och definierade/åter definieras på många sätt, men många definitioner saknar praktiska svårigheter och realiteter. Detta kräver en djupgående analys av nätneutralitet koncept från reglerings- och kommersiell synvinkel. Nuvarande affärsmodeller för specialiserade tjänster som maskin till maskin (M2M) kommunikation och video är inte lämpligt utformade för att hantera regleringsfrågor som nätneutralitet. Även QoE konceptet behöver testas på graden av nätneutralitet principer. Denna avhandling diskuterar affärsmodeller som innehåller QoE koncept, tillsammans med analys av konsekvenserna av nätneutralitet principer. De regler och föreskrifter om nätneutralitet som finns i Sverige studeras noggrant i jämförelse med samma principer i andra länder som USA, Indien och länder från EU. Affärsmodellerna för maskin till maskin (M2M) kommunikation och videostreamingtjänster presenteras och diskuteras. Inblandning av nätneutralitet regler på specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och noll presenteras. För att få praktisk kunskap om telekommarknaden och affärsstrategier, utfördes flera aktiviteter inklusive brainstorming med industri experter och marknadsundersökningar genomförs för att generera meningsfulla slutsatser. Enligt Eus regler gällande nätneutralitet är specialiserade tjänster, kundanpassade tjänster och zero-rating tjänster är tillåtna i Sverige med integration av QoE.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.

One of the largest challenges’ mankind is currently facing has been recognized to be climate change. Moving towards climate neutrality, decoupling economic growth from resource use, and at the same time ensuring long-term competitiveness becomes highly important. A possible path to decrease our impact on the environment is to switch from linear to circular material flows, which is today referred to as a circular economy. In a circular economy, assets that are being reused will induce a demand for transportation. Understanding how the transportation demand could be affected is important, since the sector is widely known through its environmental impact causing impaired life expectancy in many parts of the world. This study examines therefore variables in circular businesses that could affect transportation demand both directly and indirectly. These variables have been identified by interviewing eight businesses that employ repair & reuse configurations in a circular context. The study concludes that transportation could be affected in numerous ways, depending on the system's future development. If the current linear paradigm still governs the original equipment manufacturers (OEMs), it will be hard to increase the amount of viable products circulating in the system. The current paradigm has been recognized to be a large barrier due to the high uncertainty of OEMs continuance in a transition to a circular economy. If OEM collaboration could be increased extensively, the system could increase its growth. Further, customer behaviour has also been identified to be a driver for both increasing and decreasing transportation in the system. Increasing the amount of viable products circulating in a circular system comes naturally, as the trade-off in Co2-emissions between increased transportation and newly produced products is prominent. Having such a holistic view argues for the implementation, but the system still has implications regarding sustainability. As the trade-off is continuously made, demand for transportation will be increasing as the system grows. Looking at this from the perspective of the transportation industry, such implementation could make it harder to decrease its Co2-emissions with 70% by 2030, which is the goal set by the Swedish government. / De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Att minska resursanvändningen och samtidigt bibehålla samhällets ekonomiska tillväxt ses därför som väsentligt för att nå ökad klimatneutralitet. Till följd av detta har den cirkulära ekonomin utvecklats där linjära produktflöden ersätts av cirkulära. Skiftet till cirkulära flöden kommer troligen bidra till ett nytt transportbehov då produkter i större utsträckning byter användare. Att förstå och kunna redogöra hur det uppkomna transportbehovet ser ut är av betydelse då transportsektorn i sig utgör en stor utmaning i arbetet med att minska den totala klimatpåverkan. Denna studie ämnar därför att studera åtta cirkulära företag och dess verksamheter för att identifiera centrala variabler som har en direkt eller indirekt påverkan på behovet av transporter. Studien visar på att transportbehovet kan tänkas påverkas på olika sätt beroende hur det cirkulära systemet utvecklas framöver. Om det linjära paradigmet fortsätter att gynna originaltillverkare, tillika produkttillverkare, kommer det bli svårt för det cirkulära systemet att uppnå några betydande volymer. Det linjära systemet har identifierats vara en barriär då det förblir osäkert till vilken grad produkttillverkare är redo att bidra till de nya cirkulära flödena. Om tillverkare blir mer öppna och möjliggör för externa aktörer att reparera och hantera deras produkter så spås de cirkulära flödena öka. Vidare så har kundbeteende identifierats som en drivande faktor som både kan leda till en ökad och minskad mängd transporter inom det cirkulära systemet. Att öka mängden cirkulerande produkter kommer naturligt eftersom utsläppsnyttan är betydande vid jämförelse av ökade transporter och nytillverkning av produkter. Helhetsperspektivet argumenterar således för att öka cirkulära produktflöden. En ökad mängd cirkulära produkter kan dock innebära stora utmaningar för transportsektorn och dess förmåga att nå de uppsatta klimatmålen.

Sustainability challenges is a growing concern that receives more and more attention on a global level. The aviation sector accounts for roughly 3% of the global CO2 emissions and has experienced increasing growth in demand. To address the sustainability challenges, the Swedish government has established a timeline within which it is hoped to have achieved a zero-net emission transportation sector by the year of 2045. This study aims to determine the conditions needed for hydrogen technology to take off as a measure to accelerate the decarbonisation within aviation. To identify the conditions needed for fostering hydrogen technology in the Swedish aviation industry, the frameworks multi-level perspective and business models were used to create an analytical framework upon which the analysis was based. It pertains to answering what the current perceptions regarding hydrogen technology are, and the implications of the perceptions. Also, it helps identify the conditions needed for the emergence of potential business models. The analysis was performed on data acquired through 11 semistructured interviews, as well as literature concerning hydrogen, kerosene, and sustainability. The findings showcase a consensus of hydrogen’s potential as future fuel in the aviation sector. Four main themes were used to identify the potential of hydrogen, (i) The readiness of the technology and availability of hydrogen as a scalable fuel; (ii) The perceived visibility of hydrogen over time; (iii) The sustainability aspect coupled to the use of hydrogen; (iv) The strategic actions to promote hydrogen. These build on the fact that correct knowledge is generated. However, the commitment to the hydrogen pathway is inhibited by a distinct disparity of opinion regarding the readiness of the pathway in aviation which highlights a difficulty of transferring the generated knowledge. Overall, the noted conditions that hinder the common vision of the pathway’s development regards to the cultural discourse and framing of hydrogen as well as the availability and associated cost of sustainable hydrogen. Through the establishment of networks and business models unique to the capabilities of the Swedish aviation industry an opportunity is presented for the Swedish aviation industry to position themselves as pioneers in the introduction of hydrogen to the industry. With the help from governmental actions and cross-industry applicability, functioning ecosystems can be created that will foster hydrogen technology and help achieve the set climate goals. / Hållbarhetsutmaningar är ett växande problem som får mer och mer uppmärksamhet globalt. Luftfartssektorn står för ungefär 3% av de globala koldioxidutsläppen och har upplevt en stadigt ökande efterfrågan. För att handskas med hållbarhetsutmaningarna har den svenska regeringen upprättat en tidslinje inom vilken man hoppas ha uppnått en klimatneutral transportsektor år 2045. Denna studie syftar till att bestämma de förutsättningar som krävs för att vätteknik ska starta som ett medel för att påskynda koldioxidminskningen inom flygindustrin. För att identifiera de förutsättningar som krävs för att främja vätteknologi i den svenska flygindustrin används teoretiska ramverken multinivåperspektiv och affärsmodeller för att konstruera ett analytiskt ramverk som analysen baserades på. Det analytiska ramverket svarar på vad de nuvarande uppfattningarna om vätteknologi är, och konsekvenserna av dessa uppfattningar. Dessutom hjälper ramverket att identifiera de förutsättningar som krävs för framväxten av potentiella affärsmodeller. Analysen utfördes på data som erhölls genom 11 semistrukturerade intervjuer, samt litteratur om väte, fotogen och hållbarhet. Resultaten visar enighet angående vätets potential som framtida bränsle inom flygsektorn. Fyra teman användesför att identifiera potentialen av väte (i) Teknologins beredskap och tillgängligheten av väte; (ii) Det uppfattade intresset av väte över tid; (iii) Hållbarhetsaspekter kring vätets användning; (iv) Strategiska handlingar för främjandet av väte. Dessa bygger på det faktum att korrekt kunskap om vätets potential genereras. Ändock hämmas engagemanget för väte av en tydlig åsiktsskillnad beträffande teknologins beredskap inom flygindustrin, som härstammar från svårigheter av att överföra den genererade kunskapen. Sammantaget påvisas att förhållandena som hindrar den gemensamma visionen om vätets utveckling handlar om den kulturella diskursen och inramningen av väte, samt tillgängligheten och tillhörande kostnader för hållbart väte. Genom etablering av nätverk och affärsmodeller som är unika för den svenska flygindustrins förmågor, ges den svenska flygindustrin möjligheten att positionera sig som pionjärer i införandet av väte till industrin. Med hjälp av statliga åtgärder och tillämpning över flera branscher kan fungerande ekosystem skapas som främjar vätteknik och hjälper till att uppnå de uppsatta klimatmålen.

A dilemma that has plagued the rental housing market (RHM) in Sweden is the lack of innovation and companies’ ability to disrupt the market. For start-ups with scarce resources, this becomes further problematic as they become limited in how they can approach disruption. In this study, the possibilities of reaching disruption, or further improving innovation within the Business Model (BM), is studied through the BM Canvas framework. Furthermore, action research was utilized, together with a case study, to create a realistic BM. A qualitative research approach was used with 17 interviews conducted amongst users of already existing platforms in the Rental Housing Swap Market (RHSM), namely the, landlords, politicians and academics within the field. This resulted in two subsequent themes being identified: building incentives for key partners to scale quicker and that a low resource approach requires a highly creative solution. These two themes indicate that if resources are available, innovating the BM through all the BM blocks creates better opportunities for an improved platform. Additionally, while both start-ups and incumbent firms can turn to BM innovation for disruption, the success rate is vastly different for the two. The stage of where a start-up is will determine the difficulty of BM innovation. However, if resources are unavailable, which is the case for some start-ups, it is seemingly better to turn to radical innovation through the use of key infrastructure partnerships – allowing new paradigms to emerge as a result. The results from this study implicate that there are possible gaps within BM innovation that should be studied further. More specifically, how the BM blocks should be prioritized and the differences between the prioritization among different industries. / Ett dilemma som har besvärat den svenska hyresmarknaden är bristen på innovation och förmågan för företag att inträda den redan etablerade marknaden, vilket blir en förhöjd svårighet för nystartade bolag vid ett tidigt skede där det finns väldigt sköra resurser. Denna studie undersöker möjligheterna för en lansering som kan störa marknaden med hjälp av innovation av affärsmodellen där ramverket BM Canvas har använts. Forskningen har bedrivits med hjälp av aktionsforskning och ett tillvägagångssätt av en kvalitativ studie där 17 intervjuer utförts med användare på existerande plattformar i bytesmarknaden, hyresvärdar, politiker och akademiker. Resultatet indikerade framställningen av två teman: att bygga incitament för partnerskap med nyckelaktörer för att skala upp snabbt samt att ett kreativt tillvägagångssätt är nödvändigt om det finns låga resurser i bolaget. Studien illustrerar att en ömsesidig anpassning av alla bropelare i affärsmodellen är nödvändiga för att uppnå bästa möjligheter för en förbättrad plattform. Trots att både nystartade bolag och etablerade företag kan vända sig till BM innovation för disruption så varierar deras framgång mellan de två olika typerna av företag. Om det däremot inte finns tillräckligt med resurser, vilket är en sannolik position för ett nystartat bolag, skapar man bättre möjligheter för radikala innovationer genom användningen av innovation inom infrastrukturen av affärsmodellen som skapar nya paradigm att uppstå som resultat. Resultaten av denna studie visar på att det finns potentiella förbättringsområden inom ämnet av BM innovation som bör studeras vidare i framtiden. Mer specifikt, om hur de olika BM blocken bör prioriteras och hur denna prioritering varierar mellan olika industrier.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of useful revenue models for B2B oriented providers of on-premises software. To fulfill the purpose, two research questions are answered. RQ1: What revenue models are commonly used by B2B providers of on-premises software?  RQ2: What are the advantages and disadvantages with the different models? Method: An interview study was conducted, with a total of nine respondents. eight respondents representing B2B software providers, and one respondent experienced with software procurement who provided a customer point of view. The interviews were transcribed and analysed through a thematical analysis, where codes were generated and sorted depending on which revenue model the respondent was talking about. Findings: The findings contain five revenue models that is viable to use in order to monetize on-premises software for B2B providers. Subscription and perpetual licensing, which seem very popular and where there is a trend to move towards subscription. Usage-based revenue models, which carry good potential if the provider can measure customers’ usage in a reliable and secure way. Open source offers multiple ways to generate revenue from the software, mainly by creating additional services. Lastly, the study found a respondent with experience of using a gain-sharing model. Strengths and weaknesses have been identified for all of the models, which enables better evaluation to which situations they are suitable selections for software providers. The findings are also compared towards existing theory related to the revenue models. Implications: The results contribute towards extending the knowledge of revenue models for provision of on-premises software, how the industry operates today and what pros and cons that are associated to various models. The results may be used by managers to improve their business models by making better decisions about revenue model design, and it provides a more updated picture of current state of business which allows future research to continue exploring how software providers may optimize their revenue models. Limitations and future research: The study contain information from nine industry experts, but it would still be beneficial to continue studying the industry and generating more views of various ways to monetize software. Focus could be put on interviewing people outside of Sweden or how software providers’ competitive situations affect revenue model suitability. / Syfte: Den här studiens syfte är att öka förståelsen för intäktsmodeller användbara för B2B-leverantörer av lokalt installerad mjukvara. Syftet ska uppnås genom att besvara följande två forskningsfrågor. RQ1: Vilka intäktsmodeller är vanligt förekommande bland B2B leverantörer av lokalt installerad mjukvara? RQ2: Vad är för- och nackdelarna med de olika modellerna? Metod: En intervjustudie med totalt nio respondenter genomfördes där åtta respondenter representerade B2B-leverantörer av mjukvara, och där den nionde bidrog med ett kundperspektiv på mjukvaruinköp. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studiens resultat består av fem intäktsmodeller som bedöms vara användbara för att tjäna pengar på lokalt installerad mjukvara som B2B leverantör. Prenumerationslösningar och evighetslicensiering, som verkar väldigt populära och med en trend som pekar på ökad användning av prenumerationer. Användningsbaserade intäktsmodeller, vilka bedöms ha stor potential om leverantören har möjlighet att mäta kundernas användning pålitligt och säkert sätt. Öppen källkod(open source) erbjuder flertalet sätt att generera intäkter från mjukvaran, främst genom skapandet av servicetjänster. Slutligen så identifierades studien en respondent med erfarenhet av att använda vinstdelning som intäktsmodell för lokalt installerad mjukvara. För- och nackdelar identifierades för alla fem modeller, vilket möjliggör bättre grundade beslut gällande när intäktsmodeller är lämpliga att användas av mjukvaruleverantörer. Resultaten jämförs även med befintlig teori kopplad till de olika intäktsmodellerna. Implikationer: Resultaten bidrar till att utöka kunskapen of intäktsmodeller för tillhandahållande av lokalt installerad mjukvara, hur branschen arbetar i dagsläget samt vilka för- och nackdelar som medförs av de olika modellerna. Resultaten kan nyttjas för att förbättra affärsmodeller genom att möjliggöra bättre beslut angående utformning av intäktsmodell, och bidrar även genom att tillhandahålla en uppdaterad beskrivning av det befintliga affärsläget vilket underlättar för framtida forskning på hur mjukvaruleverantörer kan optimera sina intäktsmodeller. Begränsningar och framtida forskning: Studien innehåller information från nio branschexperter, men det vore ändå vara fördelaktigt att fortsatt studera branschen och generera ytterliga synpunkter kring möjliga sätt att skapa intäkter från mjukvara. Fokus skulle kunna läggas på att intervjua personer utanför Sverige eller på att studera hur mjukvaruleverantörers konkurrenssituation påverkar intäktsmodellers lämplighet.

Purpose: The primary purpose of this thesis is investigating barriers and mitigation strategies faced by manufacturing firms in when transitioning from a linear value chain. Thus,to bridging the gap on how manufacturing firms successfully can implement Circular Value Chains.   Method: This research employs a detailed case study approach, focusing on a Swedish manufacturing firm. Data were collected over a 20-week periodthrough through 16 interviews in three phases: exploratory-, semi-structured-, and validatory. The study utilized abductive and qualitative and methods to identify and analyse the barriers and strategies for implementing CBM and CVC. The results from the interviews were analyzed through a thematic analysis.  Findings: The findings reveal several critical barriers to CVC implementation, including technological constraints, financial limitations, and cultural resistance within firms. Strategies for overcoming these barriers include enhancing interdisciplinary collaboration, leveraging organizational vision, and adopting value reclamation and retention strategies such as product life extension, maintenance, and refurbishing. Theoretical contribution: This thesis contributes to the literature in three essential ways. First, it identifies and analyses specific barriers faced by manufacturing firms in implementing CVC, addressing a gap in existing research. Second, it provides a comprehensive analysis of value reclamation and retention strategies within CVC from the perspective of these firms. Third, it extends the theoretical understanding of the role of collaboration and partnerships in the successful implementation of CVC. Managerial implications: The transition to CVC is crucial for manufacturing firms to stay competitive. This study offers insights for managers, emphasizing strategies like value reclamation, interdisciplinary collaboration, and innovative business models. Effective reverse logistics, CE training, and governmental support are also vital. By adopting these strategies, firms can navigate towards sustainable practices, ensuring long-term viability in the evolving market. The challenges and strategies that pertain to this study are presented in a framework for guidance.  Limitations and future research: The study's limitations include its focus on a single case study within the Swedish manufacturing industry,  which may limit the generalizability of the findings. The research duration of 20 weeks also restricted the scope of data collection. Future research could expand the geographical and industrial scope, incorporate longer study durations, and explore additional technologies such as AI, blockchain, and IoT to enhance the understanding and practical application of CBM and CVC. / Syfte: Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka barriärer och begränsningsstrategier som tillverkningsföretag står inför när de övergår från en linjär värdekedja. På så sätt överbryggar klyftan om hur tillverkningsföretag framgångsrikt kan implementera cirkulära värdekedjor. Metod: Denna forskning använder sig av en detaljerad fallstudie, med fokus på ett svenskt tillverkningsföretag. Data samlades in genom 16 intervjuer i tre faser: utforskande, semistrukturerad och validerande. Studien använde abduktiva och kvalitativa metoder och metoder för att identifiera och analysera barriärer och strategier för att implementera CVC. Resultaten från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Resultaten avslöjar flera kritiska hinder för implementering av CVC, inklusive tekniska begränsningar, ekonomiska begränsningar och kulturellt motstånd inom företag. Strategier för att övervinna dessa barriärer inkluderar att förbättra tvärvetenskapligt samarbete, dra nytta av organisatoriska visioner och anta strategier för värdeåtervinning och bibehållande som förlängning av produktens livslängd, underhåll och återställning. Teoretiskt bidrag: Denna avhandling bidrar till litteraturen på tre väsentliga sätt. För det första identifierar och analyserar den specifika hinder som tillverkningsföretag står inför när de implementerar CVC, och fyller en lucka i befintlig forskning. För det andra ger den en omfattande analys av värdeåtervinnings- och bevarandestrategier inom CVC ur ett företagsperspektiv. För det tredje utökar det den teoretiska förståelsen av rollen av samarbete och partnerskap i en framgångsrik implementering av CVC. Ledarmässiga konsekvenser: Övergången till CVC är avgörande för att tillverkande företag ska förbli konkurrenskraftiga. Den här studien erbjuder insikter för chefer, med betoning på strategier som värdeåtervinning, tvärvetenskapligt samarbete och innovativa affärsmodeller. Effektiv omvänd logistik, CE-utbildning och statligt stöd är också avgörande. Genom att anta dessa strategier kan företag navigera mot hållbara metoder, vilket säkerställer långsiktig lönsamhet på den växande marknaden. De utmaningar och strategier som hänför sig till denna studie presenteras i ett ramverk för vägledning. Begränsningar och framtida forskning: Studiens begränsningar inkluderar dess fokus på en enskild fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin. Framtida forskning skulle kunna utöka den geografiska och industriella omfattningen, införliva längre studietid och utforska ytterligare teknologier som AI, blockchain och IoT för att öka förståelsen och den praktiska tillämpningen av CVC.

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga. / The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.