<p>Det är idag vanligt att företag löser sina tvister genom skiljeförfarande. De har här större möjlighet att kontrollera förfarandet och få ett snabbare avgörande än i en domstolsprocess. Förfarandet är dessutom konfidentiellt. Skiljeförfaranden sker ofta mellan parter från olika länder och det är vanligt att parter väljer forum i Sverige i internationella skiljeförfaranden.</p><p>I vissa situationer kan en part befara att den framtida skiljedomen blir verkningslös på grund av att en motpart kommer att agera på ett sätt som tillfogar parten skada eller försvårar verkställigheten av domen. En part kan därför vara i behov av en säkerhetsåtgärd både före, under eller efter förfarandet. Enligt LSF, den svenska lagen om skiljeförfarande, kan en part antingen vända sig till skiljenämnd eller till domstol med en ansökan om en säkerhetsåtgärd. Dock är det enbart domstols beslut som kan verkställas exekutivt. Skiljemännens beslut om en säkerhetsåtgärd blir däremot en ”osanktionerad uppmaning” till en part att företa åtgärden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda om LSF bör tillåta att skiljenämnds beslut om säkerhetsåtgärder ska kunna verkställas. I uppsatsen presenteras därför hur en part kan ansöka om en säkerhetsåtgärd enligt svensk rätt, om Sveriges position överensstämmer med den internationella synen och utvecklingen på skiljemannarättens område och om Sverige bör anta kapitel IV A i UNCITRAL:s modellag. Uppsatsen diskuterar också olika överväganden som bör göras i lagstiftningsarbetet och om LSF bör ändras.</p><p>För att besvara syftet har den svenska inställningen till säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden utretts. Olika alternativ att reglera förhållandet mellan domstol och skiljenämnd gällande beslutsrätt om verkställbara säkerhetsåtgärder diskuteras också. Eftersom internationella förhållanden påverkar även den svenska lagstiftningen presenteras och kommenteras relevanta bestämmelser i modellagen. Även lagstiftning från England, Hong Kong, Schweiz och Tyskland har använts för att belysa hur vissa utländska rättsordningar behandlar säkerhetsåtgärder i skiljeförfaranden.</p><p>Resultatet av utredningen visar att en part i ett skiljeförfarande i Sverige inte kan begära verkställbara säkerhetsåtgärder från en skiljenämnd. Den internationella synen och utvecklingen pekar dock i riktning mot att skiljenämnden bör ha denna möjlighet. LSF bör därför enligt denna författares åsikt ändras och tillåta verkställighet av skiljenämndens beslut om säkerhetsåtgärder. Alla modellagens bestämmelser gällande säkerhetsåtgärder bör dock inte införas i svensk lagstiftning. Att Sverige tar intryck av både modellagen och utländska rättsordningar har ansetts vara mest gynnsamt för LSF.</p>

<p>This master’s thesis has analyzed the issues multinational enterprises (MNE) have when determining the arm’s length price from intra group services rendered from a group service center (GSC). The thesis is based on the recommendations from the Organization for Economic Co-operation and Development (OECD), and the legislations in Sweden, Germany, USA, and Denmark. There are several factors that could cause issues for services rendered from a GSC.</p><p>GSCs render services to the members of a MNE. These types of services are often managerial, supervisory, marketing, or other kinds of services, which are preformed more efficiently if centralized in the MNE rather than if each member of the MNE would perform the services themselves. The research has shown three specific issues that have caused problems for MNEs: When is a service chargeable? Is the applied method for charging appropriate? And, how should the remuneration be determined? The concerned countries have different rules and regulations towards dealing with these issues, which have caused problems for MNE operating in these countries.</p><p>There is no other category of transaction that has caused as much disagreement between taxpayers and tax authorities as intra group services. Countries seem to have different approaches towards when services are chargeable, which in situations create disputes between taxpayers and the countries’ tax authorities.</p><p>The appropriate method for charging is dependent of the concerned countries. Three of the countries have a negative attitude towards indirect charging, while one has no preference. Consequently, this has caused problems for MNE to price services.</p><p>Three of the countries apply the OECD’s recommendations, when determine the appropriate pricing method. OECD has a hierarchy of the methods, whereas USA applies the best method rule, which means that they have no preference over a certain pricing method. The most common methods for pricing services are the cost plus method and the transactional net margin method. However, there are situations where some of the countries do not approve a profit element in the charge. In these situations, the OECD‘s recommendations do not provide a clear and straight answer, whereas the US Regulations have very strict and clear regulations when a service should be charged without a profit element.</p><p>There could be many factors to why countries have different interpretations: ambiguous recommendations from the OECD; subjective opinions from governments, tax authorities and courts; protectionism; language barriers; accounting standards; the differences in the legal value of the OECD recommendations; and probably other factors which has not been considered. Inferentially, the OECD should be more open to a “US approach”, by giving more clear, precise and direct recommendations. A “US approach” gives more predictability to practitioners. Direct, clear and precise recommendations will give less room for interpretation, thus, less confusion in practice. Even if this has to be accepted by countries it should lead to less confusion and hopefully decrease double taxation for MNEs.</p>

<p>The purpose of this master’s thesis is to explain and analyze whether today’s existing regulations provide sufficient guidance on how to apply the Profit Split Method (PSM) in practice. Since the enterprises’ profits arising from intra-group transactions increases, the tax base for any government also becomes larger and more important. This issue will likely become even more problematic as the globalization branches out and the majority of the global trade is undertaken between associated enterprises.</p><p>In order to satisfy all parts and serve the dual objective of securing an appropriate tax base in each jurisdiction and avoiding double taxation, one ambition of the OECD is to harmonize the transfer pricing rules and make them become more uniform. An area in which this goal can be accomplish is at an international level such as the OECD; an important developer in the field of transfer pricing. Different transfer pricing methods has been developed which can be applied by both taxpayers and tax authorities to determine a correct transfer price. Six of these methods has gained international acceptance, although to a more or less extent among various countries, and one of these methods is the PSM. In the years between 1979 and 1995, the OECD had a reluctant standpoint of accepting the application of any transfer pricing method based on profits, such as the PSM. This hesitant viewpoint changed in the existing TPG which explicitly stipulates that the PSM could provide a transfer pricing estimation in accordance with the ALP, which should be accepted in exceptional cases.</p><p>There are certain situations where a PSM possibly will provide the most appropriate arm’s length result. Since the principle of economics can create complex business environments of both vertical and horizontal integration, contributions of valuable intangibles on both sides of the cross-border transaction, the PSM might be the only method which can be employed. A relevant issue which need to be enlightened is whether the existing guidance provided by the OECD and USA is sufficient from a practitioners and tax administration point of view, or is more guidance needed to better understand the issues surrounding the concept of the PSM. The fact that OECD insist of using comparables to the highest extent as possible when employing the PSM entails practical problems, since it is rather a rule than an exception that reliable comparables cannot be found when valuable intangibles are involved.</p><p>The Arthur of this master’s thesis has identified three key conclusions which might facilitate how PSM issues can be handled in the future and improve the existing PSM guidance. These conclusions are the need for a uniform PSM interpretation, the need for additional flexibility and acceptance, and the need for additional TPG guidance.</p>

<p>Magister uppsats inom skatterätt</p><p>Titel: Omvandling och återbetalning av aktieägartillskott</p><p>Författare: Christian Eklund</p><p>Handledare: Björn Westberg</p><p>Datum: 2009-12-14</p><p>Ämnesord</p><p><strong>Aktieägartillskott, ovillkorade, villkorade, omvandling, återbetalning<p>Sammanfattning</p><p>Aktieägartillskott är en förmögenhetsöverföring utan formkrav från aktieägare till eget aktiebolag utan rätt till nya aktier. Det finns idag inga lagstöd kring aktie-ägartillskotten men de har alltsedan 1800-talet varit en accepterad form för att främst täcka kapitalbrist i aktiebolag. Tillskotten kan vara såväl villkorade som ovillkorade och är varken avdragsgilla för givaren eller skattepliktiga för mottaga-ren. Mottagaren redovisar tillskotten som fritt eget kapital, såvida täckning finns för det bundna kapitalet i bolaget. Skillnaden mellan ovillkorade tillskott och vill-korade tillskott är rätten till återbetalning där ovillkorade tillskott till skillnad från villkorade tillskott inte ger en återbetalningsrätt. Ovillkorade tillskott har skatte-rättsligt ansetts likna rena kapitalinsatser medan villkorade tillskott mer anses ut-göra ett lån utan säkerhet. Vid ovillkorade tillskott får tillskottsgivaren lägga till värdet av tillskottet på anskaffningsutgiften för aktierna vilket ger givaren av-dragsrätt vid exempelvis en konkurs eller överlåtelse av aktierna. Då villkorade tillskott inte redovisas som en skuld för bolaget kan återbetalning enbart ske inom ramen för utdelningsreglerna i aktiebolagslagen, härefter ABL. För att återbetal-ning sedan skall ske får avtal tecknas mellan tillskottsgivaren och eventuella övri-ga aktieägare.</p><p>I praxis har återbetalning av villkorade tillskott skatterättsligt behandlats som återbetalning av lån, om inte vissa särskilda förutsättningar förelegat. Vilka sär-skilda förutsättningar som föranleder att återbetalningen skall behandlas annor-lunda, såsom utdelning, har inte helt klargjorts. I två rättsfall från år 2009 har Re-geringsrätten, härefter RR, behandlat två likvärdiga fall olika. I båda fallen ansågs inkomstskattelagen, härefter IL, inte kunna ge stöd för att återbetalningen skulle behandlas på annat sätt än återbetalning av lån. RR ansåg dock i det ena fallet att förfarandet som möjliggjorde återbetalningen stred mot lagstiftningens syfte och att skatteflyktslagen därmed var tillämplig. I domskälen var RR otydlig i sin for-mulering vad som i det ena fallet stred mot lagstiftningens syfte och i det andra fallet inte. Enligt min bedömning borde båda fallen ha behandlats lika då lagstifta-ren i båda fallen torde ha känt till möjligheten till kringåendet. RR har genom do-marna gjort sin tidigare relativt konsekventa och tydliga praxis otydligare, vilket försämrar förutsebarheten för beskattningskonsekvenserna.</p><p>Det villkorade aktieägartillskottet är ett avtal mellan tillskottsgivaren, övriga ak-tieägare och bolaget. Då bolaget i praxis har ansetts ha en underordnad roll är vill-korade tillskott inte ett utav bolaget utgivet värdepapper, vilket medför att av-dragsrätt saknas vid konkurs. För att få möjlighet att dra av en förlust då bolaget</p><p>närmar sig konkurs, har innehavaren av det villkorade tillskottet försökt omvandla till ett ovillkorat tillskott. Omvandlingen innebär att återbetalningsrätten enligt det villkorade tillskottet efterges och att värdet på det villkorade tillskottet därmed ut-gör ett ovillkorat tillskott som får tilläggas på omkostnadsbeloppet för aktierna. I praxis har RR i flera fall fastslagit att omvandlingar av villkorade tillskott till ovillkorade, då bolaget befunnit sig på obestånd, inte ansetts innebära något ovill-korat tillskott som kunnat öka omkostnadsbeloppet för aktierna. RR har dock kon-staterat att värdet på det ovillkorade tillskottet vid en omvandling är det villkorade tillskottets värde vid omvandlingen. En fråga RR inte har besvarat är huruvida omvandlingen, trots att bolaget befunnit sig på obestånd och det villkorade till-skottet varit värdelöst, innebär en avyttring. Skatteverket, härefter SKV, har därför tidigare nekat förlustavdrag då bolag försatts i konkurs, då de ansett att varken nå-gon avyttring skett eller ovillkorat tillskott lämnats.</p><p>Under år 2009 har RR i två avgöranden fastslagit att omvandling av fordringar till ovillkorade tillskott, då bolaget befunnit sig på obestånd och fordringen ansetts värdelös, innebär att avyttring har skett trots att något ovillkorat tillskott inte an-setts ha ökat omkostnadsbeloppet. I domarna påtalar RR att omvandlingarna inne-burit att bolagets egna kapital ökat i samband med omvandlingarna då bolagets skuld minskat med fordringens belopp. Då SKV med samma grund som gällande omvandlingar av villkorade till ovillkorade tillskott, tidigare nekat förlustavdrag, har SKV:s ställningstagande nu ändrats. SKV anser att domarna gällande om-vandlingar av fordringar från år 2009 även omfattar omvandlingar av villkorade tillskott. I dag medger således SKV förlustavdrag vid omvandlingar av värdelösa villkorade tillskott då de anser att en avyttring skett. Detta trots att frågan inte har besvarats av RR. Med hänsyn till SKV:s fiskala intressen får deras tolkning av gällande rätt anses anmärkningsvärd då rättsläget fortfarande får anses oklart.</p></strong></p>

<p>The purpose of this thesis is to investigate the plaintiffs and the defendant’s prospects to change their claims and pleas in optional civil actions and how the rules for the modifications of a suit are affecting the framework of the process. The plaintiff's general ability to expand and alter the claim is found in the chapter 13, 3 § of the Act of Procedure and the basic principle is that a claim is not to be changed. From this basic principle exceptions are allowed to claim another fulfillment or to expand the process with a claim for interest or other additional obligations. The plaintiff can also limit his or her claim or expand the claim with new legal foundations as long as the issue of the process does not change. The defendant’s prospects to make changes in his or her plea are limited to admission and setting off.</p>

<p>This thesis intends to analyze and clarify the relevant market within air passenger transport. Further the thesis intends to investigate if there is any difference in air passenger transport in accordance to more general business. The definition of the relevant market is an essential step in order to establish a breach under European competition law. The relevant market includes the relevant product market and the relevant geographic market. The fundamental issue in the relevant product market is whether products are considered to be substitutable and can constitute the same market. The Commission has set a notice which includes methods and criterias and serves as guidelines to courts and companies to define the relevant market. The notice is however not binding for courts. The CJ have developed implementation of the criterias which it tends to refer to even if it is a different branch, however a case-by-case based definition is needed. The definition of the relevant market is based on three main criterias: demand substitutability, supply substitutability and potential competition. Even though the supply substitutability seems not be implemented in a further extension in more general branches, it seems to be of greater importance when defining the relevant market within air passenger transport. The air passenger transport has also established a test called base of origin and base of destination which includes an analysis of price, travel frequencies, comfort of the journey, transfer time to terminals and differences in the qualities and quantities in airports.  However according to air passenger transport, travel sequences seems to be the criteria that courts focus most on.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>This bachelor thesis deals with the close company rules in chapter 56-57 within the Swedish income tax law (IL). The purpose of this thesis is to analyse the outsider rule in 57:5 IL. If a shareholder or a family member works or have worked actively within the company within the fiscal year or the last five fiscal years then the partner has qualified shares and is to be taxed according to the special closed company rules.</p><p>If an outsider, directly or indirectly, is a significant shareholder within the company, and directly or indirectly, are entitled to dividends then an active partner only has qualified shares if there is special reasons. When making the assessment regard must be made to conditions under the fiscal year or the last five fiscal years. There is special reason not to apply the rule if there are agreements regarding how the profit should be split or cross-ownerships between companies.</p><p>If a taxpayer can show that an outsider own 30 percent of the closed company and has a right to dividends and there is no special reason to why the rule should not be applied then the outsider rule is applicable. If the rule is applicable it means that all the shareholders within the company will be taxed for dividends and capital gain with a 25 percent tax rate.</p></strong></p>

<p>De lagar som i Sverige reglerar avtal är till stor del dispositiva. Detta innebär att parterna själva kan besluta om hur avtalet ska utformas och vad det ska innehålla. För att förenkla processen vid avtalsförfattande använder sig många bolag av standardavtal. Det finns flera olika former av standardavtal och bland dessa former finns den typ av standardkontrakt som närmast kan beskrivas som ett standardförslag. Detta standardförslag används vid avtalsförhandlingar och i majoriteten av dessa avtalsförhandlingar är det den svagare parten som måste förhålla sig till den starkare partens avtal.</p><p>Denna uppsats syftar till att utreda vilka konsekvenserna blir av att utgå från motpartens avtal i jämfört med att utgå från det egna avtalet.</p><p>Uppsatsen har funnit att den påverkan valet av avtal har ger olika stor påverkan beroende på vad som eftersträvas. Om det ses ur ett vinstmaximeringsperspektiv spelar det ingen större roll vilket avtal som används. Under vissa avtalspunkter kan en direkt påverkan på vinstmöjligheterna ursköljas men på det stora hela är skillnaderna ganska små. Om man istället ser det ur ett perspektiv där de mål som eftersträvas inte gäller vinst utan istället behandlar andra skäl, som att ge ett professionellt intryck eller att skapa en trygghet för ägarna, har det en stor betydelse vilket avtal som används.</p>

<p>It has become increasingly simple for companies to offer its employees shares in the form of incentive or option plans to acquire.  Companies motivate incentive plans with employee buy-outs that it will lead to higher involvement of work. The offers are often associated with disposal restrictions to the employee such as not immediately dispose of shares or that the employees will have to remain of employment within a certain timeframe. The problems with disposal restrictions are that it makes it difficult to determine the point of taxation.</p><p>When shares deemed acquired at the time of share subscription the benefit will be taxable as income from service and the increase in value income from capital. When shares are deemed to be acquired only after cessation of disposal restrictions this will result in that the benefit is taxed only once.</p><p>After the Supreme Administrative Court rulings in 3167-09 and 3168-09, it is now obvious that the acquisition is deemed to occur at the time of acquisition. The problem is not yet solved because the constant development of the security market needs to be considered. The area will be a subject to further revisions because of the technological development and internationalization of the area.</p>

<p>According to Swedish tax legislation, investment funds are taxed differently depending on if the are Swedish or foreign. The difference between the investment funds lies within the taxation of received dividends and the opportunity to shift the liability of tax of received dividends on to the funds shareholders. This measure is only available to Swedish funds. The question in this thesis is whether this difference is discriminatory against foreign investors and therefore constitutes a forbidden restriction against the free movement of capital stated in article 63 EUF Treaty.</p><p>The European Court of Justice (ECJ) has given several preliminary rulings on this type of legislation and its compatibility with the principle of free movement of capital. It is not compatible with the free movement according to the court. The reason is that the consequence of the legislation is less attractive for foreign investment funds because the taxation on received dividends, which leads to less dividends to shareholders. This national measure is therefore a forbidden restriction against the free movement of capital. The Swedish legislation has not been under such ruling from the ECJ, but it can be tested based on ECJ other rulings on the matter. The Swedish legislation has been tested in the domestic county administrative court, (Länsrätten i Dalarnas Län), who concluded that the legislation was discriminatory. They based their reasoning on ECJ case law.</p><p>However it has been stated within the treaty and from ECJ case law, that measures which has the result of a restriction can be justified as long the national rule is not discriminatory. The national rule on received dividends is discriminatory as it hinders investment funds to invest capital were they like and prevents Swedish companies from obtaining foreign capital.</p><p>Based on ECJ reasoning on the matter of tax upon received dividends for foreign investment funds and the aim of free movement of capital the Swedish legislation constitute a restriction against the free movement of capital. This restriction is discriminatory. On those grounds the legislation is no longer compatible with EU-law and a change in the legislation of taxation on received dividends is necessary in order to obtain the requirements EU has on the member states.</p>