No description available.

No description available.

<p>Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska.</p>

abstract: The original mediums were not texts or technologies; they were ritual actors performing acts of mediumship. Mediating between determined norms (the status quo) and emergent trends (change), they invoked divine authority to conjure meanings that proved adaptive, nonadaptive and/or maladaptive. With the advent of the written word, ritual became formalized and codified. The medium became a communication device, something abstract and external to the human condition. It then became possible to speak of "media effects" imposing influence in a logical deterministic manner. Yet with the advent of new media, we are witnessing a return to modes of cultural discourse that are spontaneous, interactive, communal and unscripted, all hallmarks of ritual action. This "ritual return" centers on the emergence of the "prosumer" (producer/consumer), a figure actively engaged in mediating practices. While resembling the original archaic "medium" in some respects, the prosumer is a "literate ritualist" allied with a multiplicity of cultural tribes. Thus the "new media" has given rise to "the new medium." The pages that follow focus on acts of contemporary mediumship, examining related concepts such as "ecology," "niche," "role," "affordance," and "trope." Each section considers how specific mediating practices afford and constrain modes of ritualized behavior. I call this practice-oriented approach to media studies "praxism." / Dissertation/Thesis / Ph.D. English 2011

I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.

Tese (doutorado)—Universidade de Brasília, Instituto de Psicologia, 2008. / Submitted by Jaqueline Oliveira (jaqueoliveiram@gmail.com) on 2008-12-16T16:32:17Z No. of bitstreams: 1 TESE_2008_LarissaMedeirosMDosSantos.pdf: 2081870 bytes, checksum: 7dfda95b6d0157128868791a4209f0a3 (MD5) / Approved for entry into archive by Georgia Fernandes(georgia@bce.unb.br) on 2009-02-20T14:13:05Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TESE_2008_LarissaMedeirosMDosSantos.pdf: 2081870 bytes, checksum: 7dfda95b6d0157128868791a4209f0a3 (MD5) / Made available in DSpace on 2009-02-20T14:13:05Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TESE_2008_LarissaMedeirosMDosSantos.pdf: 2081870 bytes, checksum: 7dfda95b6d0157128868791a4209f0a3 (MD5) / A discussão sobre as inter-relações entre o ser humano e o seu ambiente físico tem sido ressaltada nas duas últimas décadas. Essa inter-relação é investigada por diversos ângulos, compreendendo as questões ecológicas e a relação com o ambiente como um todo. Baseado em referenciais da Psicologia do Desenvolvimento e da Psicologia Ambiental investigou-se a relação de adolescentes com o seu ambiente. A Psicologia do Desenvolvimento forneceu subsídios para a conceituação e contextualização da adolescência. A Psicologia Ambiental contribuiu com os conceitos de affordance, behavior setting e cultivação. Os objetivos específicos foram: descrever o comportamento observável de adolescentes em interação com o ambiente, caracterizar os conceitos que os jovens apresentam quanto a esta interação, verificar se a relação do jovem com o ambiente está centrada no momento atual de suas vidas ou se está ligada ao seu passado e/ou ao futuro. Participaram 180 jovens, sendo metade do Movimento Escoteiro do Distrito Federal e metade do Programa Segundo Tempo nos Esportes, com idades variando entre 11 e 18 anos. A pesquisa foi realizada em três fases: método de observação do comportamento; instrumento de conceitos ambientais e entrevistas semi-estruturadas. Os resultados indicam que as inter-relações desses jovens com o ambiente são caracterizadas por justificativas de interesse pessoal e que as affordances identificadas são relacionadas às necessidades dos participantes. Para os jovens, o passado se apresenta como belo e o futuro como destruído. Nos dois grupos, observaram-se semelhanças nas relações com o ambiente, nas justificativas ambientais, nas atribuições de responsabilidade, nas preocupações com o presente e o futuro. Os jovens do Segundo Tempo presentaram mais verbalizações quanto à sujeira e a violência. O discurso cultivado, congruente com essa fase do desenvolvimento, é o mesmo que se faz presente na mídia e nas manifestações públicas, entretanto, seus conteúdos indicam uma expectativa em relação ao comportamento do outro. ___________________________________________________________________________________________ ABSTRACT / The discussion on the interrelations between human beings and their physical environment has been stressed in the past two decades. This inter-relationship is investigated by various angles, including environmental issues and the relationship with the environment as a whole. Based on references of Developmental Psychology and Environmental Psychology this study investigated the relationship amongst adolescents and their environment. Developmental Psychology has provided information for defining and contextualizing adolescence. Environmental Psychology has made a contribution to the concepts of affordance, behavior settings and cultivation. The specific objectives were: describing the observable behavior of adolescents interacting with the environment, characterizing the concepts that the young define regarding this interaction, verifying if the relationship between the young and the environment is centered on the current moment of their lives or if it is related to their past and/ or their future. 180 youngsters, between 11 and 18 years of age participated in this study, half of them belonging to the Scout Movement in Federal Distrito and the other half from the Programa Segundo Tempo nos Esportes, ages varying between 11 and 18 years of age. The research has been done in three stages: observational method; instrument of environmental concepts and semi-structured interviews. The results indicate that the interrelationship between these young people with the environment is characterized by personal interest justifications, and that the affordances identified are related to the needs of the participants. For these young people, the past presents itself as beautiful and the future as destroyed. It was observed in the two groups’ similarities in the relationships between them and the environment, in their environmental justifications, in their responsibility attributions, in their preoccupations with the present and the future. The young from Segundo Tempo have demonstrated more verbalizations towards the dirtiness and violence. The speech cultivated, consistent with this phase of development, is the same presents in media and public demonstrations, however, its contents indicate an expectation from youngers in relation to the conduct of another.

Den här uppsatsen handlar om barns inflytande i förskolans inomhusmiljö och fysiska erbjudanden. Det är en fallstudie i hur en förskolas arbete kring barns inflytande i inomhusmiljö och material kan ta sig uttryck. Syftet med uppsatsen är att synliggöra och försöka förstå hur miljö och material kan skapa förutsättningar och/eller begränsningar för barns inflytande i förskolans verksamhet. Jag har studerat en förskola i Norrland som medvetet arbetar med inflytande. Det är en privat förskola med tre åldersanpassade avdelningar. För att få syn på och synliggöra hur förskolan arbetar med inflytande kopplat till miljö och material har jag valt att samla in data genom observationer, iakttagelser, intervjuer och bilder. Jag har observerat miljöer för lek, konstruktion, hall och sanitetsutrymmen. Genom att jämföra mitt resultat med tidigare forskning kan jag förstå att den här förskolan i det stora hela verkar ligga i framkant när det gäller att arbeta med miljö och material för barns inflytande i förskolan, men jag har både sett hinder och möjligheter för barns inflytande. Det här upplever jag gör min studie intressant. Det jag kom fram till som skapar möjligheter i miljö och material för barns inflytande var tillgänglighet till rum, miljö och material. Att få möjlighet att ändra sin miljö genom laborativt svagt kodat material men även genom möjlighet att flytta material och möbler. Att planera för det oplanerade både i tid, och material. Tillgång till sammanhållen tid ger barnen möjlighet att själv planera sin dag. Att erbjuda barnen en miljö och ett material som präglas av ett svagt kodat, laborativt material erbjuder barnen flexibilitet i både lek och konstruktion. Det här skapar möjlighet till handlingserbjudanden som ger barnen möjlighet att påverka sin lek och still skapande efter eget intresse. För att barn ska få samförstånd i leken med ett svagt kodat material krävs förhandlingar mellan barnen. Det här förutsätter förmåga till kommunikation. Därför är det även viktigt att barn erbjuds ett figurativt material. Framförallt för de minsta barnen. De minsta barnen behöver även tidigt få möjlighet att skapa erfarenheter av ett varierat material på samma sätt som de större barnen. Ett varierat material skapar fler möjligheter till utforskande och experimenterande. En barnsyn där barn inte är, utan blir i förhållande till miljö och omgivning skapar också förutsättningar för självständighet och inflytande för alla barn. Det här sammanlagt upplever jag skapar goda förutsättningar för barns inflytande på förskolan och en demokratisk praktik. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02.</p>

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Instituto de Artes, Departamento de Artes Visuais, Programa de Pós-Graduação em Arte, 2015. / Submitted by Camila Duarte (camiladias@bce.unb.br) on 2016-07-20T12:24:43Z No. of bitstreams: 1 2016_LuisFernandoHermidaCadena.pdf: 189216520 bytes, checksum: 7c722228739ad20c766e9b2dee286ac1 (MD5) / Approved for entry into archive by Ruthléa Nascimento(ruthleanascimento@bce.unb.br) on 2017-02-22T18:08:13Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2016_LuisFernandoHermidaCadena.pdf: 189216520 bytes, checksum: 7c722228739ad20c766e9b2dee286ac1 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-02-22T18:08:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2016_LuisFernandoHermidaCadena.pdf: 189216520 bytes, checksum: 7c722228739ad20c766e9b2dee286ac1 (MD5) / O objetivo deste trabalho é desenvolver propostas artísticas que nasçam da reflexão e da problematização das disponibilidades ambientais urbanas acessíveis ao homem. Serão observados os processos de captura de informação, bem como a oferta à contemplação ofertados pelo ambiente. O local escolhido para o estudo foi a Rodoviária Metropolitana de Brasília. O referencial teórico e o campo conceitual envolvem a compreensão do Affordance de James Gibson, o Umwelt de Jacob Von Uexküll, o aberto e o tédio profundo proposto pelo Giorgio Agamben, a atitude blasé do homem urbano de George Simmel, o conceito de cidade de Henry Lefebvre, e o cotidiano de Guy Debord, permitindo-nos levantar algumas questões para o leitor e conceber o que é nomeado de Affordance e o Umwelt urbano. Baseados nessas leituras e relacionando-as com as teorias de paisagens sonoras, de Murray Schafer, e com as categorias da linguagem sonora, proposta por Lúcia Santaella, ampliam-se os conceitos dos Affordance e Umwelt para a linguagem sonora, iniciando o que se pode considerar como uma espécie de affordance e Umwelt sonoro urbano. A experimentação artística e o desenvolvimento das obras começam com a observação e com a leitura da Rodoviária de Brasília a partir de visitas e gravações, procurando detectar o que oferece o cotidiano e o que está embaixo das múltiplas capas sonoras que conformam estas paisagens sonoras. Nesse sentido, apresentam-se três instalações artísticas que trazem algumas das perguntas levantadas ao longo desta dissertação, oferecendo também ao interator a possibilidade de re-descobrir a Rodoviária de Brasília e de mergulhar nas suas capas sonoras a partir da emergência de metáforas sonoras e de capas de informação esquecida, mascarada ou ignorada. / The aim of this work is to reflect and discuss, through the development of an artistic proposal, regarding the offer of the urban environment, the conscious or unconscious choice of information and other attitudes that presents the human in urban environments, being our object of study the Brasilia metropolitan Bus station. The theoretical reflection is made from the approach of Affordance theories of James Gibson, the Umwelt of Jacob Von Uexküll, the open and the profound boredom proposed by Giorgio Agamben, the blasé attitude of the urban man by George Simmel, the concept of the city of Henry Lefebvre and the everyday life of Guy Debord, allowing us to raise some questions for the reader and design what we're naming of Affordance and urban Umwelt. Based on these readings and relating them to the theories of soundscapes of Murray Schafer, beside the categories of sound language proposed by Lucia Santaella, we expanded the concepts of Affordance and Umwelt to the sound language, initiating what can be considered as a kind of affordance and urban sonorous Umwelt. The artistic experimentation and development of the artworks begins with the observation and reading of Brasilia's Bus station from tours and recordings, trying to detect which offers the everyday life and what is beneath the multiple sound layers that make these soundscapes. In this sense, in this document we present three art installations bringing some of the questions raised throughout this dissertation, also offering to the interactor the possibility of re-discovering Brasilia's the Bus station and dive into its sound layers from the emergence of sound metaphors and information layers forgotten, masked or ignored.

Denna studie undersöker hur enkla geometriska former; cirklar, kvadrater och trianglar används för att förmedla känslan av sårbarhet hos en boss till åskådaren. Till undersökningen skapades en artefakt utifrån teorier inom form och karaktärsdesign. Tre versioner skapades som representerade en stark och osårbar boss, där var och en fick sin geometriska form. Respondenterna studerade bilden och besvarade enkätfrågorna om vilken karaktär som uppfattades mest och minst sårbar. Resultatet visade att den runda karaktären uppfattades mest sårbar och karaktären med trianglar minst sårbar. Specifikt axelpartiet ansågs vara både mest och minst sårbart, beroende på vilken geometrisk form karaktären representerade. Fortsatt forskning kan vara att studera om resultat blir annorlunda om olika respondenterna bara får var sin karaktär för att inte jämföra sinsemellan. Uppfattas geometrisk form för sårbarhet annorlunda om den har en mjuk feminin kropp.

No description available.