No description available.

Denna studie handlar om ‘affordances’ (erbjudanden) genom högläsning där syftet är att få en inblick i hur pedagoger beskriver de erbjudanden som högläsningssituationer kan ge barnen. Förskolan har som uppdrag att ge barnen förutsättningar att genom högläsning få utveckla sitt språk. Tidigare forskning har i stor utsträckning haft fokus på språkliga erbjudanden samtidigt som det också finns viss forskning inom konst och estetik, förståelse för omvärlden samt genus. En studie som däremot ger en övergripande bild och sammanfattar de erbjudanden som barnen kan ges genom högläsningen har varit svårt att finna.  Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger beskriver de erbjudanden som högläsningssituationerna kan ge barnen. Följande frågeställningar används: ● Vilka erbjudanden ser pedagoger i vår studie med högläsning i förskolan?  ● Vilka erbjudanden tar pedagoger i vår studie tillvara på i högläsningen?  Den metod som tillämpades var kvalitativ enkät med öppna frågor i form av en webbsurvey som tilldelades 15 pedagoger. Detta gjordes efter att en pilotstudie genomförts med tre pedagoger som inte deltog i den faktiska studien. Svaren analyserades genom att, med utgångspunkt i det teoretiska begreppet ‘affordances’ undersöka erbjudanden gällande högläsning, vilka senare kom att kategoriseras och sammanställas.  Resultatet visade att högläsningen kan erbjuda barnen språkutvecklande aktiviteter och kunskap om värdegrund, vilka var de mest framträdande erbjudandena som flest pedagoger lyfte via sina svar. Även andra erbjudanden så som fantasi och föreställningsförmåga, genus, estetik och matematik lyftes. Vad som också framkom var att det som barnen erbjuds beror på vilket syfte som ligger till grund för aktiviteten.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares erfarenheter kring att använda digitala verktyg i sin språkutvecklande undervisning. I studien tydliggörs vilka digitala verktyg som används av förskollärare, hur de används samt vilka möjligheter och utmaningar som tillkommer. I den senaste revideringen av förskolans läroplan har digitalisering fått en växande betydelse i förskolan, vilket även speglar samhällets digitala utveckling. Genom kvalitativa intervjuer har vi interagerat med respondenterna på ett djupare plan för att kunna undersöka deras erfarenheter av ämnet. Den insamlade empirin har sedan satts i kontext till ett designteoretiskt perspektiv och relevanta begrepp. Kortfattat visade resultatet av vår studie att förskollärarna främst använder lärplattan och projektorn som ett supplement i sin språkutvecklande undervisning. Genom appar och kompletterande material i undervisningen får barnen utveckla sitt språk på olika sätt. Slutsatsen visar att förskollärarna beskriver olika möjligheter med att använda digitala verktyg i den språkutvecklande undervisningen. Dessa är att teckenläror kombineras och att undervisningen blir mer varierad. Det framgår också att barn idag har förkunskaper om digitala verktyg hemifrån vilket förskollärarna ser som en möjlighet. Utmaningar som kompetens, tidsbrist och kostnadsfrågor visar sig vara ett hinder för att utbildningen i förskolan ska bli likvärdig.

Utevistelsen är högt värderad i Sverige och den svenska förskolan. I förskolans uppdrag ingår att det ska erbjudas miljöer som främjar utveckling och lärande. I studien beskrivs miljöer som, med pedagogers inblandning, syftar till att främja lek och lärande med begreppet lärmiljöer. Studiens intresse grundas i hur utevistelsen goda fördelar möter förutsättningarna i utformandet av utemiljön som lärmiljö. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna arbetar i, och med, sina utemiljöer. -                           Hur beskriver förskollärarna en bra utemiljö? -                           Hur beskriver förskollärarna utemiljöernas förutsättningar? -                           Hur beskriver förskollärarna nyttjandet av utemiljöerna?   Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat förskollärare för att få bredare kunskap om deras upplevelse av arbetet med utemiljön som lärmiljö och dess erbjudande till barnen. Resultatet visar på vikten av utemiljöns erbjudanden till barnen och hur dessa erbjudanden kan påverkas av årstider och planeringstid. Respondenterna ger uppslag för olika strategier och arbetssätt att använda i utemiljön för att skapa ett brett utbud och förändring i både lärmiljö och vidare undervisningsmiljö. Resultatet går även in på pedagogernas förhållningssätt i utemiljön, där betydande aspekter som tillåtande, närvarande och utmanande pedagoger berörs.

Uppsatsen undersöker hur vardagligt musiklyssnande kan fungera som verktyg för motivationför fyra studenter i Sverige. Arbetet utgår från tidigare forskning om hur vi lyssnar på musik,affektreglering och vilken påverkan ny musikteknologi haft på vårt vardagligamusiklyssnande. Arbetet lägger även stor vikt på Tia DeNoras förståelse av ”affordance”(2000, 2003). Detta begrepp används för att förstå hur musikens klingande egenskaper, isamband med lyssnaren, kan möjliggöra för känslor av motivation. Uppsatsen utgår från dessa frågeställningar: När och hur lyssnar människor på musik ivardagslivet? Vilken musik lyssnar de på? Hur använder människor musik i olika kontextersom verktyg för motivation? Arbetet baseras på fyra semistrukturerade intervjuer då jag meddetta sätt får ta del av individernas personliga erfarenheter, tolkningar och upplevelser. Dettahar sedan analyserats och tolkats för att se likheter och/eller skillnader jämfört med tidigareforskning. Undersökningen visar på tydliga mönster i informanternas svar och dessa stämmeröverens med tidigare forskning. Deltagarna lyssnade ofta på musik, under olika sammanhangoch för olika anledningar. Musik användes flitigt av dem som reglering av känslor för attuppnå motivation. De var medvetna om vilken musik som fungerade bäst för att uppnåmotivation och beroende på kontext så varierade musiksmak samt lyssnarutrustning.Affordance begreppet belyste även hur det klingande gav möjlighet till motivation, på så viskunde jag ta hänsyn till lyssnaren men även musiken för att bilda mig kunskap kring minafrågeställningar.

Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter förskolans miljö erbjuder yngre barn att intra-agera självständigt med böcker och hur denna intra-aktion tar sig uttryck. Vår önskan var att genom detta få en fördjupad förståelse för yngre barns förutsättningar att grundlägga en identitet som bokläsare i förskolan. Vi har genomfört två delstudier, varav den ena har undersökt miljön på sex förskolor med observation som metod och med stöd av observationsprotokoll. Den andra delstudien har undersökt barns och böckers intra-aktion på en av dessa förskolor. Denna delstudie genomfördes som en etnografiskt inspirerad mini-studie och med observation med stöd av ostrukturerade fältanteckningar som metod. Vi valde att använda ett posthumanistiskt perspektiv där materialitet ses som aktörer med agens att påverka sin omgivning. Vi använde oss av begreppen agens, aktör, affordance, materiellt-diskursiv och nätverk (hämtat från Actor-Network Theory). Våra huvudsakliga resultat visade att de förskoleavdelningar som ingick i studien erbjöd yngre barn tillgång till böcker, men att denna tillgång varierade mellan förskolorna. Böckernas placering, exempelvis högt eller lågt, i hylla eller låda, inverkade på vilken agens de fick. Vidare hade den omgivande miljöns affordance också påverkan, exempelvis en närplacerad soffa att sitta i för att kunna bläddra i böckerna. Observationerna av barns och böckers intra-aktion visade att barnböckerna hade stark agens och blev aktörer i många olika sorters nätverk med barnen. Andra aktörer i förskolans miljö både hindrade och underlättade barns självständiga intra-aktion med böcker, exempelvis gåvagnar, ljudleksaker, pedagoger och diskurser.

När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar &amp; Kandir, 2022; Moser &amp; Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärtillfällen, vilket de kan anses ha rätt till enligt styrdokument. Det vi också kunnat urskilja i denna studie är att utomhuspedagogiken kan ses som barnens arena för egeninitierade aktiviteter där spontanitet och lyhörda pedagoger ses som något värdefullt. / <p>Betyg i Ladok 240110.</p>

No description available.

This thesis aims to investigate digital accessibility in the making through the theoretical lens of the assemblage theory. Digital accessibility is a characteristic of digital products and services like websites that allows people with disabilities to access and use them. Although its relevance, digital accessibility is not present in many technological objects. This work intends to describe the adoption of accessibility practices in developing projects and products, focusing mainly on design activities. My leading field site was a tech company located in Stockholm, Sweden, where I observed the “accessibility project” for almost three months, from October to December 2021. During this period, I followed how the company, particularly one of its teams, reacted to new environmental factors, the challenges they faced, and how the process of incorporating these new elements was, from not having accessibility presented in the produced artefacts to incorporating accessibility as a routine. In addition, the study also counted on the participation of Brazilian design practitioners through interviews. The methods were observant participation, semi-structured interviews, and oral accounts.  The main theoretical frameworks were the assemblage theory developed by Manuel DeLanda (2016) and the theory of affordances by Jenny L. Davis (2020). I attempt to analyse the organisation and its nested structures as assemblages, and the processes of changes in their parameters, creating new territory and new code through the adoption of accessibility repertoire. I furthermore analysed the relations between the affordances of technological objects produced by the company’s assemblage, as well as the affordance of accessibility frameworks.