This research is embedded in the Chomskyan linguistic theory, specifically in the Principles and Parameters framework (Chomsky, 1981 and following) and its more recent reformulations, namely, the Minimalist Program (Chomsky, 1995 and following) and it has as main objectives to analyze and to explain the acquisition process of grammatical number agreement between the elements of the DP in Brazilian Portuguese and to explain the diversity found in the speech data of children with regard to the realization of grammatical number. The acquisition data presented in this investigation are the spontaneous production of two children in the acquisition phase of the city of Maceió-AL, one male and one female, with 2, 11 and 3, 5 respectively. Data from other languages are derived from other studies have made. We hypothesize that the information corresponding to the number on the items that form the functional category Determinant (D) is of fundamental importance for the identification number of the grammatical system of the Portuguese, being the decisive factor responsible for the core agreement between the nominal number of elements of DP in PB. Put another way, the core where the number would be interpretable trace is a parameter to be fixed and the core in determining the number that would be interpretable in BP. This would explain the fact that where agreement is non-redundant, BW brand morphological number appears in the determinant, the other way, ie, one in which the morpheme is adjoined only to the name, an ungrammatical form, at least in PB. This would explain the fact that where agreement is non-redundant, BW brand morphological number appears in the determinant, the other way, i. e, one in which the morpheme is adjoined only to the name, an ungrammatical form, at least in PB. Regarding the agreement between the DP flexionáveis elements, we assume as in Chomsky (1988, 1989) that this is due to a syntactic operation, Agree, but recast in Frampton & Gutmann (2000a). With this reformulation, it is assumed as a sharing agreement between core syntactic features. The results of the analysis of language production of children acquiring the CP, we can conclude that the appearance of determinants can be defined as a trigger for the parameter of agreement nominal internal elements of the DP, the trace of definiteness is crucial for setting the parameter agreement, and the co-occurrence in the speech patterns of children from non-redundant and redundant grammatical and even ungrammatical pattern. We conclude that this fact can be explained due to the variation of the input to which the child is exposed, ie, input variable has also resulted in an output variable. Thinking of PB in the data, we conclude that D is, being the head of the chain-б responsible for definiteness and semantic interpretation at LF, bearing the mark of plural. Where have varieties of brand PB morphology on all elements of the phrase, we can consider that the brand is spreading because of the sharing features. / Fundação de Amparo a Pesquisa do Estado de Alagoas / Esta pesquisa está inserida na Teoria Linguística Chomskyana, mais especificamente no modelo de Princípios e Parâmetros (Chomsky, 1981 e seguintes) e em suas reformulações mais recentes, a saber, o Programa Minimalista (Chomsky, 1995 e seguintes) e apresenta como principais objetivos analisar e explicar o processo de aquisição da concordância de número gramatical entre os elementos do DP no Português Brasileiro e explicar a diversidade encontrada nos dados de fala de crianças no que diz respeito à realização gramatical de número. Os dados de aquisição apresentados nesse trabalho são de produção espontânea de duas crianças em fase de aquisição da cidade de Maceió- AL, uma do sexo masculino e outra do sexo feminino, com 2;11 e 3;5 respectivamente. Os dados de outras línguas são retirados de outros trabalhos já constituídos. Hipotetizamos que a informação correspondente a número constante nos itens que formam a categoria funcional Determinante (D) é de fundamental importância para a identificação do sistema gramatical de número no português, sendo o Determinante o núcleo responsável pela concordância nominal de número entre os elementos do DP no PB. Dizendo de outro modo, o núcleo em que o traço de número seria interpretável é um parâmetro a ser fixado e o determinante o núcleo em que o número seria interpretável no PB. Isso explicaria o fato de que nos casos em que ocorre concordância não-redundante em PB, a marca morfológica de número aparecer no determinante, sendo a outra forma, ou seja, aquela em que o morfema é adjungido apenas ao nome, uma forma agramatical, pelo menos em PB. No que tange à concordância entre os elementos flexionáveis do DP, assumimos assim como em Chomsky (1988, 1989) que essa acontece devido a uma operação sintática, Agree, mas reformulada por Frampton & Gutmann (2000a). Com essa reformulação, assume-se concordância como compartilhamento de traços entre núcleos sintáticos. Com os resultados das análises das produções linguísticas das crianças adquirindo o PB, podemos concluir que o aparecimento de determinantes definidos possa ser um dado acionador para o parâmetro da concordância nominal interna aos elementos do DP, sendo o traço de definitude crucial para a fixação do parâmetro de concordância, além da co-ocorrência na fala das crianças dos padrões gramaticais redundantes e não redundantes e ainda do padrão agramatical. Concluímos que esse fato é explicável devido à variação do input ao qual a criança está exposta, ou seja, input variável tem como conseqüência um output também variável. Pensando ainda nos dados do PB, concluímos que é D, por ser a cabeça da cadeia- б o responsável pela definitude e pela interpretação semântica em LF, carregando a marca de plural. Nos casos em que as variedades do PB apresentam marca morfológica em todos os elementos do sintagma, podemos considerar que a marca se alastra por conta do compartilhamento de traços.

This study is according to Scientific Program of Generative Grammar, more specifically on minimalist assumptions of the Principle and Parameters Theory (CHOMSKY, 1993, 1995, 1998, 2001) and try to describe and analyse the subject-verb agreement into partitive constructions in Brazilian Portuguese (BP) and European Portuguese (EP) grammars. The main aim is provid an explanation for the type of overt morphologically agreement verified in sentences like: (i). The most of students do-past. 3pl. the homework. The most of students did the homework . For that, this research proposes as central hypothesis the idea that operation Agree according to Béjar (2003, 2008) can satisfactorily explain the partial agreement in question, taking the pressupost idea on specification/underspecification of phi-features ÉJAR, 2003, 2008; CARVALHO, 2008), as well the approach in which agreement is understood as feature sharing, according to idea elaborated by Frampton & Gutmann (2000a). In this thesis, it were applied some tasks to BP and EP speakers, aiming to verify the acceptability of these speakers with relation to the partial agreement in partitive constructions. The tasks results point out that in some contexts, Brazilian speakers accept more easily partial agreement than Portuguese ones. / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / O presente estudo insere-se no Programa de Investigação da Gramática Gerativa, mais especificamente nas assunções minimalistas da Teoria de Princípios e Parâmetros (CHOMSKY, 1993, 1995, 1998, 2001) e busca descrever e analisar a concordância sujeito-verbo nas construções partitivas no Português Brasileiro (PB) e no Português Europeu (PE). O objetivo central consiste em prover uma explicação para o tipo de concordância morfologicamente visível verificada em frases do tipo: (i) A maioria dos estudantes fizeram o trabalho. Para isso, toma como hipótese central de trabalho a ideia de que a Operação Agree conforme reformulada por Béjar (2003, 2008) dá conta de explicar satisfatoriamente a concordância parcial em questão, tomando como pressuposta a ideia de especificação/subespecificação de traços-Ф (BÉJAR, 2003, 2008; CARVALHO, 2008), bem como a visão de concordância como compartilhamento de traços, conforme proposta elaborada por Frampton & Gutmann (2000a). Para tanto, procedeu à aplicação de alguns testes de preferência a falantes do PB e do PE, a fim de averiguar a aceitabilidade desses falantes em relação à concordância mencionada. Os resultados dos testes apontam uma maior aceitação, em alguns contextos, por parte dos falantes do PB do que por parte dos falantes do PE.

Kejsarsnitt utförs numera dagligen på våra större svenska sjukhus. Upplevelsen av ett kejsarsnitt kan vara negativt för både modern och fadern och det finns ett behov av omvårdnad. Under kejsarsnittet har anestesipersonalen ett stort ansvar i att säkerställa familjens hälsa och välbefinnande. Utvecklingen kring det medicinska omhändertagandet vid kejsarsnitt går framåt. Det är angeläget att sjukhusen har riktlinjer som håller en god kvalité och som är uppdaterade efter den senaste evidensen. Syftet med studien var att undersöka de riktlinjer som finns för oplanerade kejsarsnitt i spinalbedövning i Sverige. Sjukhusens riktlinjer efterfrågades och 24 stycken sjukhus skickade in sina riktlinjer till studien. Den senaste evidensen för ett par betydelsefulla medicin- och omvårdnadsområden söktes fram genom en systematisk litteratundersökning i databaser och jämfördes med rekommendationerna i riktlinjerna. Riktlinjernas kvalité bedömdes med instrumentet AGREE II, där 6 avsnitt betygsattes mellan 0 och 100 %. Resultatet visar att det är en bred spridning på de rekommendationer som finns på sjukhusen och att många inte är förankrade i evidensbaserad medicin och omvårdnad. Det finns inte mycket beskrivet om omvårdnad i riktlinjerna men det förekommer i viss form i en del. Då anestesipersonalen oftast står vid moderns huvud behöver riktlinjerna för anestesipersonalen innefatta mer omvårdnad än vad de idag gör. Kvaliteten hos riktlinjerna var överlag låg. Riktlinjerna behöver vara mer omfattande och de behöver vara baserade på den senaste evidensen som finns. Utformandet av riktlinjerna behöver i framtiden göras mer utförligt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Ingrepp som thoracotomi och skopi är kända för att orsaka patienterna svår smärta och stort lidande. Inom anestesisjuksköterskans område ligger att ansvara för dessa patienter perioperativt. Perioperativ vård syftar till att ge patienten trygghet, kontinuitet, ge en helhetssyn, förbättra kommunikationen och minska patientens lidande samt kvalitessäkra vården. Till hjälp har anestesisjuksköterskan behandlingsriktlinjer till grund för den perioperativa vården. Kliniska evidensbaserade riktlinjer är grundläggande instrument för att säkerställa vårdkvalitet för den enskilda patienten så att vården utförs efter bästa tillgängliga kunskap och beprövad erfarenhet. Studiens syfte var att granska och bedöma de kliniska behandlingsriktlinjerna med avseende på patienter som genomgår thoracotomi och skopi som idag används på svenska och norska thoraxkirurgiska kliniker.Studien utfördes enligt kvantitativ metod och presenterades deskriptivt där resultatet redovisades i siffror och tabeller med förklarande text. Ett brev skickades ut till samtliga Sveriges och Norges thoraxkirurgiska kliniker varav svarsfrekvensen uppgick till 50%. Författarna erhöll sex av totalt tolv tänkbara riktlinjer. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Samtliga thoraxkirurgiska kliniker hade riktlinjer och dessa som kom till författarnas kännedom var relativt lika med avseende på behandling och interventioner. Resultatet visar att samtliga thoraxkirurgiska kliniker saknade behandlingsriktlinjer som kan rekommenderas eftersom de inte bygger på dokumenterad evidens. Endast två av områdena hade riktlinjer som författarna kan rekommendera efter viss modifikation. Samtliga riktlinjer hade metodologiska brister i rapporteringen om hur riktlinjen togs fram och detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Evidensen som ligger till grund för riktlinjen bör synliggöras och det är viktigt att patientgruppens åsikter och preferenser i framtagandet tas i beaktande. Den perioperativa vården som riktlinjerna beskriver finns väl dokumenterad i litteratur och riktlinjerna hade fått ett högre värde om kopplingen mellan åtgärder och evidens dokumenterats. Med tanke på att tusentals lungpatienter opereras årligen anser författarna att de riktlinjer som vården grundar sig på självklart skall bygga på aktuell forskning och evidens. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Ambulanssjukvården har gått från att ha varit en ren transportenhet till att vara en i det närmaste rullande akutmottagning. Till sin hjälp har ambulansbesättningen behandlingsriktlinjer som de bör följa. Behandlingsriktlinjer är sammanställningar av praktisk information som bistår vårdare och patienter i att ta sjukvårdsgrundande beslut under vissa specifika kliniska omständigheter, som även gäller som generella läkemedelsordinationer. Syftet med denna undersökning är att granska och jämföra variationer i Västra Götalands behandlingsriktlinjer inom ambulanssjukvården med avseende på patienter som drabbats av höftfraktur samt hur de överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet.De fem ambulansområdenas behandlingsriktlinjer i Västra Götalandsregionen avseende omhändertagandet av patienter med misstänkt höftfraktur undersöktes. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjälp av granskningsinstrumentet AGREE II. Dessutom jämfördes behandlingsriktlinjerna avseende likheter och skillnader i rekommenderad behandling.Resultat visade att de som arbetar med framtagandet av behandlingsriktlinjer bör vara tydligare med att synliggöra evidensen som ligger till grund för de olika rekommendationerna. Dessutom bör det framgå vilka som varit delaktiga i framtagandet av behandlingsriktlinjen samt vilken funktion de hade i processen. Behandlingsriktlinjerna för höftfraktur i regionen har i stort sett lika rekommendationer men lokala skillnader förekommer.Det är viktigt att få med patientgruppens åsikter och preferenser i framtagande av behandlingsriktlinjer för att ge dem möjlighet att vara delaktiga i vården redan i framtagandet av behandlingsriktlinjen. Att inte ange evidens gör att man bortser från ambulanssjuksköterskan som forskningskonsument. Detta ger ambulanssjuksköterskan sämre möjlighet att kritiskt granska den ordinerade behandlingen utifrån den forskning som finns tillgänglig och som det antas att behandlingsriktlinjerna bygger på. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Svår sepsis och septisk chock är sjukdomstillstånd som kan orsaka ett stort lidande för patienten genom att de är förknippade med hög mortalitet och morbiditet. Tidig identifiering och adekvat antibiotikabehandling är avgörande för prognosen. Detta ställer höga krav på ambulanssjukvårdens kvalitet. Ambulanssjukvården har behandlingsriktlinjer som ska utgöra beslutsunderlag och kvalitetssäkring för den givna vården. De potentiella vinsterna med en behandlingsriktlinje blir dock aldrig bättre än kvaliteten på behandlingsriktlinjen i sig. Studiens syfte var att granska och värdera kvaliteten på den svenska ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer rörande patienter med misstänkt svår sepsis och septisk chock. En kvantitativ metod nyttjades och en totalundersökning av behandlingsriktlinjer i svensk ambulanssjukvård genomfördes, där respektive ambulansorganisation i Sveriges tjugoen landsting kontaktades. Svarsfrekvensen var 76%. Utav dessa kunde nio inkluderades i studien (N = 9). De erhållna prehospitala behandlingsriktlinjerna granskades därefter med hjälp av AGREE II-instrumentet. Resultatet belyser dels att flera organisationer helt saknar behandlingsriktlinjer rörande patienter med misstänkt svår sepsis och septisk chock (33% av alla tjugoen kontaktade landsting. 44% av de sexton som svarade) samt att de övriga behandlingsriktlinjerna har metodologiska brister i rapporteringen kring hur behandlingsriktlinjerna togs fram. Detta utgör ett hinder för att behandlingsriktlinjerna ska kunna utgöra den kvalitetssäkring de är avsedda att vara. Bristerna kan härledas till ambulanssjukvårdens organisation och skulle eventuellt kunna avhjälpas genom centralt utvecklade nationella behandlingsriktlinjer finansierade av vårdgivaren. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Flertalet av de besökande på akutmottagningarna i Sverige är 65 år och äldre. Patientgruppen äldre som vårdas på akutmottagningarna har ett komplext vårdbehov vilket förutsätter ett kunskapsbaserat och professionellt omhändertagande. Behovet av evidensbaserade riktlinjer för att säkerställa vårdkvalitet till denna patientgrupp är därför påtaglig. Syftet med denna studie var att granska de riktlinjer Sveriges akutmottagningar har gällande omvårdnad av äldre patienter. Studien utfördes som en totalstudie med en deskriptiv design. Ett frågeformulär med tio frågor skickades till första linjens chefer, det vill säga vårdenhetschefer eller motsvarande, på Sveriges 77 akutmottagningar. Svarsfrekvensen uppgick till 59,7 %. Förekommande riktlinjer evidensgranskades utifrån AGREE, ett instrument för granskning av riktlinjers evidens. Resultatet visade att tio av 46 akutmottagningar hade riktlinjer för omvårdnad av äldre. Evidensgranskningen med AGREE av dessa riktlinjer visade på likartade låga resultatpoäng. Merparten av riktlinjerna fick det högsta poängresultatet avseende mål och syfte, det vill säga de var tydliga med varför och för vilka riktlinjerna fanns. Resultatet av den slutgiltiga sammanställningen av riktlinjerna tydliggjorde bristen på riktlinjer för Sveriges akutmottagningar samt i de fall riktlinjer fanns så var de ofullständiga gällande evidensbaseringen. / Program: Magisterprogram i vårdvetenskap med inriktning mot akutsjukvård

A new interfacial code was developed to couple the reactor physics code PARCS/AGREE to the systems level code MELCOR, with a goal of enabling state- of-art transient event analysis for high temperature gas reactor designs. Following the completion of this new code, it was then demonstrated by running two different coupled simulations, one of which was a transient event. The resultant code is capable of coupling spatial power profiles, point kinetics information and transient reactivity values from PARCS/AGREE to MELCOR by means of input/output file manipulation. The coupling demonstrations were between PBMR400 models that were designed to have an equivalent core region nodalization to that which was used in the OECD/NEA PBMR400 benchmark, thus allowing for comparisons. The accessible coupled simulation output results as extracted from MELCOR appeared to be overly generalized. Even so, the axial profiles from the coupled steady-state demonstration were in good agreement with the axial profiles of other OECD/NEA participants. Conversely, the coupled transient simulations showed a suspect, maximum average nodal component temperature rise of approximately 0.4K from a 3+$ reactivity insertion.

Bakgrund: En betydande andel patienter inom ambulanssjukvården är inte i behov av att transporteras till en akutmottagning. Dessa patienter kan istället hänvisas till en lägre vårdnivå som exempelvis primärvård eller erhålla vårdinsats på plats i sitt hem. Inom ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen finns behandlingsriktlinjer för patienter som kan hänvisas till lägre vårdnivå eller vårdinsats på plats. Ambulanssjuksköterskan bär ett stort ansvar när det gäller bedömning av dessa patienter. Det råder en otydlighet gällande kvaliteten av innehållet i behandlingsriktlinjerna avseende evidens och beprövad erfarenhet. Behovet är stort av att kvalitetsgranska dessa behandlingsriktlinjer för att bedöma om ambulanssjuksköterskan har stödjande riktlinjer vid bedömning, åtgärd och hänvisning av lågprioriterade patienter. Syfte: Att granska, utvärdera och jämföra kvalitén på ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå. Metod: Studien är en kvalitetsgranskning med kvantitativ och deskriptivt jämförande ansats av ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer inom Västra Götalandsregionen med hjälp av bedömningsinstrumentet AGREE II. Resultat: Granskningen visar på varierande kvalitet och delvis stora skillnader mellan förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen. Behandlingsriktlinjerna brister i sin presentation gällande hur riktlinjerna har tagits fram och saknar koppling till vetenskaplig evidens. Vidare saknas det information om medverkan från ambulanssjuksköterskor och patienter har tagits i beaktning vid framställningen av riktlinjerna. Diskussion: Ambulanssjukvårdens behandlingsriktlinjer för patienter som bedöms till vårdinsats på plats eller hänvisas till lägre vårdnivå har ett stort behov av utveckling. Genom granskning med validerade instrument kan behandlingsriktlinjerna utvecklas och förbättras vilket i sin tur kan ge ett bättre omhändertagande av dessapatienter. Ofullständiga och otydliga behandlingsriktlinjer kan innebära svårigheter att tillgodose vård på lika villkor och påverka patientsäkerheten.

The goal of this paper is to provide novel theoretical and empirical evidence that the null subjects traditionally labelled as pro and PRO, rather than being inherently distinct, are manifestations, differentiated in the course of the derivation, of what is underlyingly a single underspecified nominal pro-form, which we will call UPro. Included under this UPro are pro, OC PRO and also the various types of ‘non-obligatory control’ (NOC) PRO, including arbitrary PRO (PROarb). The interpretive and distributional distinctions lurking behind these labels result from how UPro interacts with its structural environment and language-specific rules of morpho-phonological realization. Specifically, OC PRO labels a rather specific interpretation that arises in embedding contexts where a syntactic OC relationship with an antecedent can be established. Different types of pro and NOC PRO, on the other hand, involve ‘control’ by (typically) silent representations of discourse contextual elements in the clausal left periphery. Finally, PROarb arguably involves the failure to establish a referential dependence, which we will formalize in terms of a failure to Agree in the sense of Preminger (2014). Crucial evidence motivating the approach proposed here will be adduced from Sundaresan’s (2014) “Finiteness pro-drop Generalisation”, which reveals an otherwise unexpected complementarity of OC PRO and pro.