Med hjälp av aktivitetsteorin och teorin om praktikgemenskaper undersöks i denna uppsats vad som påverkar Scanias teknikinformatörers skrivande. Syftet är att se om det går att välja vad som ska påverka skivandet samt pröva teoriernas tillämplighet och användbarhet för språkkonsulter. Sammanlagt har 35 teknikinformatörer deltagit genom deltagande observation, enkät och intervju. Resultaten visar att det främst är den dagliga förhandlingen och befintliga texter som påverkar nya texters utformning. Praktikgemenskapsteorin och aktivitetsteorin visade sig vara mycket användbara under undersökningen och kan vara ett bra verktyg för språkkonsulter i deras arbete.

Studiens syfte var att utforska elevers möjlighet till samspel i matematikundervisningen, ur ett lärarperspektiv. Tidigare forskning i studien visar att samspel är bra för elevers studieresultat inom matematik,samt vilka kritiska faktorer som kan uppstå vid arbete i par och grupp.Studien utgår från den sociokulturella teorin, som menar att lärande sker i sociala sammanhang.Utifrån studiens syfte formulerades följande frågeställningar:- Vilken betydelse anser lärare, som undervisar i de yngre åldrarna, att arbete i par eller i mindre grupper har för lärandet i matematik? - Vad i undervisningen i form av aktiviteter och uppgifter ger elever möjlighet att samspela i lärandet i matematik, enligt lärarna? - Vilka kritiska faktorer ser lärare gällande samspel som undervisningsmetod i matematik? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, endigital enkätundersökning där 85 undervisande, behöriga lärare i årskurs 1-3 deltog. Studiens analys utgick från Engeströms modell av aktivitetsteorin som grundar sig i det sociokulturella perspektivet och bygger på att det finns ett samspel mellan människa, miljö och den aktivitet som människan deltar i.Resultatet visade att lärare för de yngre åldrarna anser att samspel har betydelse för elevers lärande i matematik och eleverna får enligt lärarna samspela vid främst laborativa och muntliga uppgifter.

<p>The purpose of this study is to investigate the young caregivers thoughts of the elderly caretaker. A qualitative method was chosen when interviewing young caregivers in order to get an insight of how they perceive and speak of the elders. The main questions of the study are: How do the caregivers believe that the elders perceive their day-to-day life and situation? Is it possible to distinguish if the young caregiver’s thoughts about the elders affect their work with the elderly caretaker? Is it possible to notice any common factors that the young caregivers perceive as important in their work with the elderly caretaker? The criteria for inclusion in this study are caregivers aged 18 to 25, who are working with elderly at special accommodation. The theories chosen for this study are the salutogenetic perspective, the activity theory and the theory of gerotranscendence. From the outcome of the study the conclusion is that the interaction between the elder and the caregiver seem to be decisive for how the young caregiver think of the elders and their life situation. The caregivers in this study experience that activities give the elderly a meaningful life.</p>

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.

The purpose of this study is to investigate the young caregivers thoughts of the elderly caretaker. A qualitative method was chosen when interviewing young caregivers in order to get an insight of how they perceive and speak of the elders. The main questions of the study are: How do the caregivers believe that the elders perceive their day-to-day life and situation? Is it possible to distinguish if the young caregiver’s thoughts about the elders affect their work with the elderly caretaker? Is it possible to notice any common factors that the young caregivers perceive as important in their work with the elderly caretaker? The criteria for inclusion in this study are caregivers aged 18 to 25, who are working with elderly at special accommodation. The theories chosen for this study are the salutogenetic perspective, the activity theory and the theory of gerotranscendence. From the outcome of the study the conclusion is that the interaction between the elder and the caregiver seem to be decisive for how the young caregiver think of the elders and their life situation. The caregivers in this study experience that activities give the elderly a meaningful life.

<p>Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.</p>

Aktivitetsteorin har rötterna i psykologin men har på senare år använts inom många andra områden, bland annat inom informationsteknologi. Teorin innehåller sex aktörer som används för att identifiera olika delar av ett system för att sedan se hur de påverkar varandra och systemet. Användning av aktivitetsteorin gör att fokus förflyttas från själva teknologin som används till att se teknologin ur ett socialt och kulturellt perspektiv. Teorin är väl utforskad teoretiskt, men mindre utforskad i praktiken. För att utforska möjligheterna med aktivitetsteorin kombinerades den i detta arbete med ämnet psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som har blivit mer uppmärksammat på senare år, men situationen förbättras inte. Utöver den sjukvård som finns tillgänglig idag för att behandla psykisk ohälsa finns även stödlinjer för att ge stöd åt personer med psykisk ohälsa. I detta kandidatarbete gjordes en fallstudie med den ideella verksamheten Mind som arbetar med att främja psykiskt välbefinnande. De har en stödlinje som heter Självmordslinjen där volontärer samtalar genom chatt eller telefonsamtal med personer som söker stöd i sitt psykiska mående. För att undersöka aktivitetsteorins möjligheter i detta sammanhang utfördes enanalys av kommunikationen som sker mellan volontärerna och stödsökande utifrån volontärernas perspektiv. Studiens datainsamling inleddes med en informationsinsamling om verksamheten. Efter detta hölls en enkät för volontärerna att svara på följt av fyra intervjuer. Insamlade data analyserades sedan med hjälp av aktivitetsteorin. Detta resulterade i insikter om vilka aktörer som ingår i kommunikationen samt hur de påverkar varandra i helhet. Aktivitetsteorin visade sig ge en god översikt över stödlinjen, men vissa svagheter hittades också med teorin i just detta sammanhang, såsom att teorin endast kan anta ett perspektiv. / The activity theory has its roots in psychology but has lately been used in many other fields, such as information technology. The theory includes six actors that are used to identify different parts of a system to then see how they affect each other and the system. The use of the activity theory shifts the focus from the technology that is used to seeing the technology from a social and cultural perspective. The theory is well explored in theory, but less explored in practice. To explore the possibilities with the activity theory it was in this bachelor’s thesis combined with the subject of mental health issues. Mental health is a societal problem that has gotten more attention in the past few years, but the situation is not improving. Beyond the healthcare available today to treat mental health issues there are also helplines to provide support for people with mental health issues. In this bachelor’s thesis, a case study was performed with the non-profit organization Mind which works to promote mental wellbeing. They have a helpline called Självmordslinjen where volunteers speak through the phone or via chat with people seeking support for their mental health. To examine the possibilities of the activity theory in this context, an analysis was performed on the communication between the volunteers and the people in need of support from the volunteers’ perspective. The data collection of the study was initiated with a collection of information about the organization. After this, a questionnaire was held for the volunteers to answer followed by four interviews. The collected data were then analyzed using the activity theory. This resulted in insights into which actors are involved in the communication and how they affect eachother as a whole. The activity theory gave a good overview of the helpline, but some weaknesses were also found in the theory in this context, like the fact that the theory can only adopt one perspective.

Recent, and ongoing, research has been addressing the general problem of representing complex human activities for the purpose to provide intelligent software agents with a way to identify, reason, and evaluate human activities. Reliable evaluation of complex human activities requires the intelligent agent to obtain a representation that comprises distinguishing features of an activity. This is a challenging task, since a person´s activity is driven by goals, motives, and norms that may be conflicting in a situation. In order to provide knowledge about human activities to an intelligent software agent, we require tools that can allow us modeling human activities enabling knowledge elicitation. This study has evaluated a software prototype of a graphical modeling language with the overall research question to find the minimum language elements required to elicit the knowledge of activities from a domain expert. Eight participants tested the prototype through think aloud usability sessions were their understanding of the structure of the language was tested. Qualitative data analysis was conducted using a Grounded theory approach, which validity has been discussed. The findings indicated that characteristics of the hierarchical structure of Activity Theory are a supportive theoretical framework for the graphical language that resembles the way occupational therapists reason when analyzing human activities. The study proposes a set of minimum elements for the graphical language. A focus a for future study is to target the intelligent software system to further expand and tune the language by the systems requirements. / Pågående forskning har tagit upp det generella problemet med att representera komplexa mänskliga aktiviteter för att tillhandahålla intelligenta mjukvaruagenter med ett sätt att identifiera, resonera och utvärdera mänskliga aktiviteter. Tillförlitlig utvärdering av komplexa mänskliga aktiviteter kräver att den intelligenta agenten erhåller en representation med definierande särdrag hos aktiviteten. Det är en svår uppgift då en persons aktiviteter drivs av mål, motiv och normer som kan vara motstridiga i en situation. För att kunna ge kunskap om mänskliga aktiviteter till en intelligent mjukvaruagent behöver vi verktyg som kan tillåta oss att modellera mänskliga aktiviteter. Denna studie har utvärderat en prototyp av ett grafiskt modelleringsspråk där den övergripande forskningsfrågan var att hitta minsta antalet modelleringskomponenter som krävs för att representera kunskapen om aktiviteter från en domänexpert. Åtta deltagare testade prototypen genom användbarhetstester med tänka högt metodik där deras förståelse av språkets struktur testades. Grundad teori avändes för att analysera den kvalitativa datan. Validitet har diskuterats. Resultaten visade att den hierarkiska strukturen hos Activity theory är en stödjande teoretisk grund för det grafiska språket som liknar hur arbetsterapeuterna resonerar när de analyserar mänskliga aktiviteter. Studien föreslår minsta antalet modelleringskomponenter som krävs för det grafiska språket. Ett fokus för framtida studier är att rikta in sig på det intelligenta mjukvarusystemet för att ytterligare expandera och justera språket efter agentens krav och hitta en komplexitetsnivå i språket som båda parter kan förstå.