Bakgrund: Akutsjukvård innefattar olika typer av vård på avdelningar på och utanför ett sjukhus. Inom akutsjukvård kan miljön upplevas stressande för de äldre personerna som är känsliga för bland annat ljud och ljus. Ett personcentrerat bemötande kan hjälpa dem i situationen. Bemötandet är därför en av sjuksköterskans uppgifter inom akutsjukvård. Syfte: Att belysa äldre personers upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård. Metod: Arbetet utformades som en strukturerad litteraturöversikt vilken fokuserade på äldre personer över 65 år. Resultatet sammanställdes utifrån 13 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan årtalen 2012–2023 i databaserna CINAHL, PubMed och APA PsycINFO. De delar av resultaten i de inkluderade vetenskapliga artiklarna som svarade mot arbetets syfte markerades och överfördes till post-it-lappar som parades ihop efter liknande betydelse och framkomna kategorier. Resultat: De äldre personerna upplevde miljön inom akutsjukvård som stressfylld och med bristfällig information samt kommunikation vilket sågs främst vid utskrivningen. Bemötandet visade sig spela en betydande roll för deras känsla av respekt, värdighet och delaktighet i många vårdsituationer, detta visade sig svårt att möta inom just akutsjukvård. De äldre personerna delade med sig av flest negativa upplevelser av personalen och organisationen inom akutsjukvård. Slutsats: De äldre personernas upplevelser visade att det fanns förbättringspotential inom miljö, omvårdnad, bemötande och utskrivning i området akutsjukvård för dem äldre personerna. / Background: The acute care included different kinds of care in separate wards in and outside the hospital setting. The environment in the acute care setting could be experienced as stressful for the older persons who were sensitive to noise and lighting among other things. A person-centered care could help them in this situation. The nurse in acute care setting therefore had personal treatment as a work task. Aim: To explore the older persons experiences of care in the acute care setting. Method: This study was designed as a structured literature review with focus on older persons over 65 years. The results are compiled of data from 13 research articles published between the years 2012-2023 from the databases CINAHL, PubMed and APA PsycINFO. The parts of the results who met the study’s aim was marked and transferred to post-it-notes witch was paired by similar meaning and emerged categories. Results: The older persons experienced the environment in the acute care setting as stressful and with flaws in information and communication regarding their care mainly at discharge. The treatment was shown to be a part of their sense of respect, dignity, and participation in their care, this proved difficult to achieve in the acute care setting. The older people shared mainly negative experiences with the staff and organization in the acute care. Conclusions: The older persons experiences of the acute care setting have shown potential to advance in environment, care, treatment, and discharge in area of the acute care for older persons.

För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse.  Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen.  Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed.  Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet.  Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikationen, där patienten inte känner sig sedd, hörd. Genom denna litteraturstudie var tydligt att akutsjuksköterskans bemötande spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av vården. / To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not feel seen, heard. Through this literature review, it was clear that the emergency nurse's treatment played an important role in the patients' experience of care.

Bakgrund Trauma är ett akut sjukdomstillstånd orsakat av något plötsligt inträffande, såsom en olycka eller annan typ av våld, och kan innebära ett hot mot liv, hälsa och integritet. En person drabbad av trauma är i behov av omedelbar sjukvård, och kommer sannolikt erhålla vård genom hela akutsjukvårds kedjan. Detta ställer höga krav på sjuksköterskor att vårda och bemöta personen bakom skadorna. Personcentrerad vård användes som teoretisk utgångspunkt i denna litteraturöversikt för att identifiera eventuella likheter och skillnader mellan personcentrerad vård och traumadrabbade personers upplevelser av akutsjukvård. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelser av akutsjukvård i samband med trauma. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt, och den genomfördes på ett systematiskt sätt. Artikelsökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl, och resulterade i 15 inkluderade vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat Bland deltagarnas upplevelser fanns såväl likheter som skillnader. Det framkom att deltagarnas informationsbehov var olika, men gemensamt var att otillräcklig information hade negativ inverkan på det egna måendet och vården. Välfungerande kommunikation upplevdes viktigt. Vårdpersonalen upplevdes generellt som professionella och kompetenta, och flera deltagare ansåg att de ingav en känsla av trygghet. Deltagarna hade olika upplevelser av smärtlindring, psykosocialt stöd och involvering i vården. Slutsats Personer drabbade av trauma kan ha olika behov av information, olika definition av god kommunikation, se olika på vårdpersonalens roll och önskat bemötande, olika upplevelser av smärta och vilja vara involverade i vården på olika sätt. För att tillmötesgå dessa personers olika behov och önskningar kan ett personcentrerat förhållningssätt tillämpas. / Background Trauma is an acute state of disease caused by a sudden event such as an accident or another type of violence and may be a threat against life, health, and integrity. A person affected by trauma needs immediate healthcare and will probably continue to do so throughout the entire emergency healthcare chain. This means that nurses are subject to high standard requirements as to the treatment of individuals affected by trauma. Person-centered care was used as the theoretical starting point of this literature review to identify possible similarities and differences between person-centered care and the perception of emergency healthcare by individuals affected by trauma. Aim The purpose was to illustrate individual perception of acute health care in connection with trauma. Method The method was a literature review, and it was carried out systematically. Searches for articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl, resulting in 15 included articles. These articles were quality reviewed and analyzed using an integrated analysis method. Result Similarities and differences among the participants' experiences were identified. Participants presented different needs for information, but there was a common perception that inadequate information had a negative impact on their own well-being or care. Effective communication was felt to be important. Health care staff were generally perceived as professional and competent, and several participants felt that they provided a sense of security. Participants had different experiences of pain relief, psychosocial support, and involvement in care. Conclusion People affected by trauma may have different needs for information, definitions of good communication, perceptions of the role of health care professionals and the desired treatment, different experiences of pain and wish to be involved in care in different ways. To accommodate the different needs and wishes of these people, a person-centred approach can be applied.

Att möta patienter med smärta ingår i ambulanssjuksköterskans vardag. Smärta hos patienterna kan uppkomma av olika anledningar, i flera fall på grund av trauma som resulterar i smärta för patienterna. Olika metoder för att lindra smärtan hos dessa patienter finns både genom omvårdnad och medicinsk vård. Smärtlindrande läkemedel finns i olika former med varierande effekt, latenstid samt biverkningar. Australien har sedan 70-talet använt sig av lågdos metoxifluran för att lindra smärta. Läkemedlet introducerades nyligen i Sverige och skiljer sig från andra smärtlindrande läkemedel genom att det inhaleras och dosen styrs av patienten själv.  Syftet var att undersöka patientnyttan av behandling med lågdos metoxifluran hos patienter med akut måttlig till svår smärta. Metoden som har används är en litteraturöversikt med systematisk ansats där fjorton artiklar ligger till grund för att undersöka patientnyttan med lågdos metoxifluran. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar har gjorts i databaserna PubMed samt CINAHL. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en kvalitetsgranskningsmall rekommenderad av Sophiahemmets Högskola. De 14 vetenskapliga artiklarna analyserades genom en integrerad analys och resulterade i tre teman och sju underteman. Resultatet visar på flertalet positiva effekter i användandet av lågdos metoxifluran. Däribland tiden till administrering och smärtlindring, god smärtlindrande effekt samt metoxiflurans minimala påverkan på vitalparametrar. Vissa negativa effekter framkom också i resultatet där många biverkningar kunde ses, samt varierande smärtlindrande effekt beroende på ålder. Slutsatsen är att lågdos metoxifluran är ett läkemedel med positiva effekter för patienter med smärta samt ett gott komplement till traditionella smärtlindrande läkemedel i Sverige. Genom kombinationen av god personcentrerad medicinering och personcentrerad omvårdnad kan ambulanssjuksköterskan individanpassa vården i komplexa miljöer. / Meeting patients in pain is part of the ambulance nurse's everyday life. Pain in the patients can arise for various reasons, but in several cases due to trauma that results in pain for the patients. Different methods to relieve the pain in these patients are available both through nursing and medical care. Pain-relieving drugs are available in different forms with varying effects, latency, and side effects. Australia has used low dose methoxyflurane to relieve pain since the 1970’s. The drug was recently introduced in Sweden and differs from other painrelieving drugs in that it is inhaled, and the dose is controlled by the patient himself. The aim of was to investigate the patient benefit of treatment with low dose methoxyflurane in patients with acute moderate to severe pain. The method that has been used is a literature review with a systematic approach where fourteen articles form the basis for investigating the patient benefits of low dose methoxyflurane. The searches for scientific articles have been made in the databases PubMed and CINAHL. All articles have been reviewed using a quality review template recommended by Sophiahemmet University. The 14 scientific articles were analyzed through an integrated analysis and resulted in three themes and seven under themes. The results show most positive effects in the use of low dose methoxyflurane. Including rapid administration and pain relief, good pain relief effect and methoxyflurane's minimal impact on vital parameters. Some negative effects also appeared in the results, where many side effects could be seen as well as varying pain-relieving effects depending on age. The conclusion is that low dose methoxyflurane is a drug with positive effects for patients with pain and a good complement to traditional pain-relieving drugs in Sweden. Through the combination of good person-centred medication and person-centred care, the ambulance nurse can individually adapt care in complex environments.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har en stor påverkan i samhället och förväntas vara den största utmaningen för folkhälsan och akutsjukvården i framtiden.   Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever den vård de får inom akutsjukvården.   Metod: Metoden som användes i studien var en allmän litteraturöversikt. Artiklar söktes i rån databaserna Cinahl, PsychInfo och PubMed. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2016 – 2022 inkluderades och analyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys.   Resultat: Totalt 15 artiklar inkluderades och huvudkategorin beskriver hur patienter vill bli förstådda och sedda som människa. Subkategorierna var att ha en god kommunikation, olika upplevelser av stigmatisering, ta hänsyn till integritet och ge hopp om förändring. Vid god kommunikation upplevde patienterna en bra vård och vårdrelation. Det förekom olika upplevelser av attityder framför allt negativa attityder från patienternas perspektiv. Patienterna upplevde att integriteten respekterades och vårdmötet förbättrades när vårdpersonalen visa engagemang och motivation, vilket gav dem hopp inför framtida vårdsituationer och ökad tillit till vårdsystemet.   Slutsats: Studiens slutsats belyser det akuta behovet av att öka kunskapen för att bemöta och förstå patienter med psykisk ohälsa inom akutsjukvården. För att möta den växande utmaningen med psykisk ohälsa krävs en satsning på kontinuerlig forskning och utbildning inom området. Det är också av vikt att främja nära samarbete mellan olika vårdinstanser och förbättra tillgängligheten till psykiatrisk vård och resurser. Ytterligare åtgärder bör fokusera på att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, främja samhällsmedvetenhet och investera i psykiatrisk kompetens och förebyggande åtgärder för att upprätthålla psykiskt välbefinnande. / Background: Mental illness has a significant impact on society and is expected to be the greatest challenge for public health and emergency healthcare services.   Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness experience the care they receive from emergency healthcare services.  Method: The method used in the study was a literature review using data collected from the Cinahl, PsychInfo, and PubMed databases. Scientific articles published between 2016 and 2022 were included and analyzed using integrated content analysis.  Results: A total of 15 articles were included, and the main category describes how patients want to be understood and seen as human beings. The subcategories were having good communication, different experiences of stigmatization, considering privacy, and providing hope for change. Patients experienced good care and a positive care relationship when there was effective communication. Various attitudes, predominantly negative attitudes from the patients' perspective, were observed. Patients felt that their privacy was respected, and the care encounter improved when healthcare professionals showed engagement and motivation, which gave them hope for future healthcare situations and increased trust in the healthcare system.  Conclusion: The study's conclusion emphasizes the urgent need to increase knowledge in order to address and understand patients with mental illness within emergency healthcare services. To meet the growing challenge of mental illness, a focus on continuous research and education in the field is required. It is also important to promote close collaboration among different healthcare providers and improve access to psychiatric care and resources. Additional measures should focus on reducing the stigma surrounding mental illness, promoting community awareness, and investing in psychiatric expertise and preventive measures to maintain mental well-being.

Bakgrund: Inom akutsjukvård föreligger ofta stora medicinska behov hos patienter, där luftvägar, andning och cirkulation kräver noga kontroll. Samtidigt behöver patienter även bemötas ur ett helhetsperspektiv, där empati och respekt för situationens skörhet utgör två grundstenar. Sjuksköterskan är ansvarig för patientens omvårdnad som skakaraktäriseras av ett personcentrerat förhållningssätt där individen får utrymme att uttrycka sina behov. Idag står svensk akutsjukvård inför utmaningar med överbelastning, vilket resulterat i svårigheter att upprätthålla garantier för patientsäkerhet och bemötanden utifrån ett holistiskt förhållningssätt. Travelbees omvårdnadsteori grundas på interaktionen mellan sjuksköterska och patient, vilket således lämpar sig för studiens syfte som innefattar bemötande där kommunikationen är en central del. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal inom svensk akutsjukvård.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats användes för följande litteraturöversikt av elva artiklar.  Resultat: Ett huvudtema kunde kondenseras från resultatet: Ett gott bemötande inbegriper god information vilket innebär att kommunikationen speglar god kompetens bland personalen där individens behov står i centrum. Följaktligen presenteras tre kategorier, vilka är: vikten av information, betydelsen av kommunikation och kompetens samt se individen. Slutsats: Hur personal bemöter patienter inom akutsjukvård påverkar deras upplevelser av vård och personal. Genom att ta de aspekter som presenteras i resultatet i beaktning, har personal goda möjligheter att främja patienters upplevelser av vårdbesöket. / Background: In emergency care the patient is often in a great medical need where airways, breathing and circulation requires thorough observation. Simultaneously, patients need an encounter with a holistic perspective, where empathy and respect for the vulnerability of the situation are two elements. The nurse is responsible for the care of the patient, which is intended to be characterized by a person-centered approach, including room for the individual to express his or her needs. Today, Swedish emergency care is facing challenges regarding overload. It causes difficulties to ensure safety for the patient as well as an encounter with a holistic approach. Travelbee’s theory is rooted in the interaction between the registered nurse and patient, for which communication is central, and is thereby suitable for the objective of this study. Objective: To describe the experienced encounter with health care professionals in Swedish emergency care. Method: A descriptive design with qualitative approach was used in this literature review of eleven articles. Result: A synthesis emerged from the result: A good encounter includes information, in which the communication reflects competence of the health care professionals, and where the individual needs of the patients are at the center. Thus, three categories are presented: the importance of information, the meaning of communication and competence and seeing the individual. Conclusion: The way health care professionals encounter patients in emergency care, affects their experiences of care and personnel. Taking presented aspects of the result in consideration, staff have great possibilities to promote patients' experiences of health care encounters

Traumapatienter med allvarliga eller livshotande skador omhändertas ofta inom akutsjukvården. Vid akut traumaomhändertagande arbetar traumateamet strukturerat, automatiserat och multiprofessionellt nära patienten. Kunskap om vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma är begränsat. Det är viktigt att öka sjuksköterskors kunskap om patienters upplevelser vid akut omhändertagande vid trauma, för att få förståelse om hur de kan få sina fysiska, psykosociala och relationella behov tillgodosedda. Sjuksköterskan behöver integrera vårdande handlingar för att patienterna skall känna sig omhändertagna och uppleva god vårdkvalitet och därmed minska deras lidande. Syftet var att undersöka vuxna patienters upplevelser av akut omhändertagande vid trauma. Metoden var en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats. Datainsamlingen utfördes på två databaser, CINAHL och PubMed. Sammanlagt inkluderades 14 kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel publicerade mellan år 2012–2022 som analyserades med en integrerad metod. I resultatet identifierades tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Underkategorierna identifierades med stöd utifrån Fundamentals of Care mellersta dimension. Resultatet visade att huvudkategorierna; fysiska, psykosociala och relationella upplevelser var både positiva och negativa. Under de fysiska upplevelserna identifierades underkategorierna; rörelse och smärta, där patienter upplevde bristfällig smärtlindring och obehag av immobilisering, men även god smärtlindring och känsla av skydd. Under de psykosociala upplevelserna identifierades underkategorierna; kommunikation som kunde vara bristfällig, delaktighet och information med mest negativa upplevelser, värdighet och respekt och emotionella reaktioner innehöll både positiva och negativa upplevelser. Under de relationella upplevelserna identifierades underkategorierna; trygghet genom empati och medkänsla, trygghet genom engagemang och trygghet genom närvaro och stöd, där det var mer jämn fördelning av negativa och positiva upplevelser. Slutsatsen av litteraturöversikten var att patienternas upplevelser av akut omhändertagande vid trauma kunde vara både positiva och negativa för patienterna. Detta ställer höga krav på att öka sjuksköterskors förståelse och kunskap om patienters upplevelser och erfarenheter av den upplevda situationen. / Trauma patients with serious or life-threatening injuries are often cared for in Emergency Medical Services. In acute trauma care, the multiprofessional trauma team works structured close to the patient. Knowledge of patients' experiences of acute trauma care is limited. It is important to increase nurses' knowledge of trauma patients' experiences of acute trauma care in order to gain an understanding of how trauma patients can have their physical, psychosocial and relational needs met. Nurses need to integrate caring actions in order for the patients to feel cared for and experience good quality of care and thereby reducing their suffering. The aim was to describe adult patients' experiences of acute trauma care. The method of the study was a general literature review with a systematic approach. Data collection was carried out in two databases; CINAHL and PubMed. A total of 14 qualitative articles and one quantitative article published between the years 2012–2022 was included and analyzed using an integrated method. In the results three main categories and eight subcategories were identified. The subcategories were identified with support based on the middle dimension of The Fundamentals of Care Framework. The results showed that under the main categories; physical, psychosocial and relational experiences were both positive and negative. Under physical experiences, the subcategories identified were; mobility and pain, where patients experienced discomfort from immobilization and inadequate pain relief, but also a sense of protection and adequate pain relief. Under psychosocial experiences, the subcategories identified were; communication that could be deficient, being involved and informed with most negative experiences, dignity and respect and emotional reactions contained both positive and negative experiences. Under the identified subcategories of relational experiences; feeling safe through empathy and compassion, feeling safe through commitment and feeling safe through presence and support, there was a more even distribution of negative and positive experiences. The conclusion of the literature review was that the patients` experiences of acute care in trauma could be both positive and negative for the patients. This put high demands on increasing nurses' understanding and knowledge of patients' experiences of the perceived situation.

Bedömning av patientens vitalparametrar (andningsfrekvens, blodtryck, puls, kroppstemperatur, saturation och medvetandegrad) är sjuksköterskans ansvar inom den akuta vårdkedjan. Tidigare forskning visar att en tidig identifiering av försämrade patienter minskar både mortalitet och morbiditet. För patientens välmående och säkerhet är det av högsta vikt att sjuksköterskor utför evidensbaserade och säkra bedömningar för att upprätthålla patientsäkerheten. Syftet var att utforska faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den intrahospitala akuta vårdkedjan.  En litteraturöversikt med systematisk artikelsökning användes som metod. Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL. Sexton originalartiklar som undersökte sjuksköterskors bedömning av patientens vitalparametrar i den akuta vårdkedjan valdes ut från databassökningen samt manuell sökning. Studierna kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med hjälp av integrerad analys.  Resultatet visade att sjuksköterskors bedömning av vitalparametrar påverkades av sjuksköterskefaktorer, patientfaktorer samt organisatoriska faktorer. Sjuksköterskefaktorer som sågs påverka var sjuksköterskans förhållningssätt till vitalparametrar, bedömning av frekvens, kunskap och erfarenhet, intuition, helhetsbild samt avsteg från rutiner. Gällande patientfaktorer sågs specifika patientgrupper svårare att bedöma på grund av exempelvis underliggande grundsjukdomar eller ålder. Organisatoriska faktorer som sågs påverka bedömningen var arbetsmiljö, samarbete/kommunikation, kontinuitet i vården samt bedömningsinstrument.   Slutsats som dras är att sjuksköterskans bedömning av vitalparametrar för att tidigt upptäcka en försämrad patient inom den akuta vårdkedjan är ett komplext ämne som påverkas av både sjuksköterske-, patient-, och organisatoriska faktorer. Även då vitalparametrar är ett viktigt redskap för att upptäcka förändring i patientens tillstånd och således främja patientens välmående och säkerhet, använder inte sjuksköterskans alltid dessa verktyg. Denna studie gav inte några säkra förklaringar till varför detta fenomen förekom utan behöver studeras vidare. / Assessing the patient's vital signs (respiratory rate, blood pressure, pulse, body temperature, saturation, and level of consciousness) is a responsibility assigned to the registered nurse within the emergency care chain. Previous research has shown that early identification of deteriorating patients reduces both mortality and morbidity. To enhance patient safety and well-being, it is vital that the registered nurse performs evidence-based and secure assessments of the patient.  The aim of this study was to explore the factors that influence the nurse’s assessments of vital signs to early detect patient deterioration within emergency care.   The research method used was a literature review with a systematic approach, using database searches in PubMed and CINAHL. Sixteen original articles with the main focus of examining registered nurses’ assessments of vital signs within emergency care was chosen from the database searches and manual searches. The quality of the studies was then examined, and an integrated analysis was performed.  The result of the analysis show that assessment of vital signs performed by registered nurses was affected by factors contributed to the nurse, the patient, and the organization as a whole.  When it comes to the factors found contributed to affect the registered nurses, these factors were found to be, approach to vital signs, assessment of frequency, knowledge and experience, intuition, comprehensive picture, and deviations from the established routine. For the factors contributed by the patient, specific patient groups were regarded as more difficult to assess due to underlying diseases or age.  The organisational factors seen affecting the nursing assessment were the work environment, teamwork/communication, continuity in the care and the evaluation tools at hand.  In conclusion, the results show that this is a complex subject that is affected by several factors contributed to the registered nurse, patient, and the organization. Even though vital signs are an important tool to identify changes in a patient’s well-being and safety, the registered nurse does not always utilize this as a tool. This study could not conclude any clear explanation as to why assessing vital signs was not used more often and will require further studies and analysis to determine an answer.

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Bakgrund: Den svenska definitionen på prehospital akutsjukvård är omedelbara medicinska åtgärder som vidtas utanför vårdenhet och vidare benämns prehospital ambulanssjukvård som hälso- och sjukvård som utförs i eller i anslutning till ambulans. Sedan 1980-talet har den prehospitala akutsjukvården i Sverige utvecklats inom forskning, kompetens och utrustning. Utvecklingen inom prehospitala akutsjukvården har medfört att det ställs högre krav på personalen som är verksam inom ambulanssjukvård, kraven föreligger för att upprätthålla god och säker vård av patienten. Sveriges ambulanser bemannas idag med minst en legitimerad sjuksköterska. Litteratur och omvårdnadsteoretiker har tidigare belyst att vårdmötet bör präglas av ett personcentrerat förhållningssätt, där patienten betraktas som en unik individ med mångfacetterade behov att tillgodose, oavsett om dessa behov är medicinska eller omvårdnadsmässiga. Sjuksköterskor verksamma inom prehospital akutsjukvård har arbetat utifrån ett medicinskt fokus som resulterat i att patienternas behov inte alltid tillgodoses. När patientens känslomässiga och existentiella behov inte anses vara lika viktig som det medicinska utesluts det holistiska perspektivet och patientens mångfacetterade behov tillgodoses inte. Forskning tyder även på att det råder brist på forskning utifrån patientperspektivet. Patienternas perspektiv är inte välbeskrivet och behöver således belysas. Syfte: Att belysa patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad dataanalys där totalt 19 artiklar inkluderades. Arton artiklar var av kvalitativ design och en artikel var mixad metod. Resultat: Patienternas positiva och negativa upplevelser presenterades under två huvudkategorier som arbetades fram: Att vara patient i den prehospitala akutsjukvården, Patientens upplevelse av ambulanspersonalens förhållningssätt. Patientens upplevelse av vårdmötet vid prehospital akutsjukvård baseras till stor del på personalens förhållningssätt. Kommunikation, delaktighet, bekräftelse, kompetens och attityd är hörnstenar som presenterades i resultatet och som svarade till tidigare litteratur som belyser fördelar som personcentrerad vård leder till.  Slutsats: Internationell forskning har påvisat att det råder brist på forskning utifrån patientperspektiv och att sjuksköterskan verksam inom ambulans efterfrågar återkoppling. Majoriteten av artiklarna i litteraturöversikten hade ursprung från Sverige, därmed drogs slutsatsen att Sverige är på framkant inom forskning av prehospital akutsjukvård utifrån ett patientperspektiv. Vikten av att belysa patientens perspektiv av vårdmötet är att öka förståelsen hos personalen och således höja kvalitén på vården av patienten som bör präglas utifrån personcentrerat perspektiv. Sjuksköterskan kan se denna litteraturöversikt som en generell återkoppling och bör i sin vård av patienten sträva efter ett samspel med patienten. Att vårda varje enskild patient utifrån ett holistiskt perspektiv där så många behov som möjligt tillgodoses, oavsett om behoven avser medicinsk vård eller omvårdnadshandling. / Background: The Swedish definition of pre-hospital acute care is immediate medical measures that are taken outside the hospital and is further referred to as prehospital ambulance care as care and care that is carried out in or in connection with an ambulance. Since the 1980s, pre-hospital acute care in Sweden has developed in terms of research, competence, and equipment. Developments in pre-hospital emergency healthcare have meant that higher demands are placed on the staff who work in ambulance healthcare, the requirement is to maintain good and safe care for the patient. Ambulances in Sweden are currently staffed with at least one registered nurse. Literature and care theorists have previously highlighted that the caring encounter should be characterized by a person-centred approach, where the patient is regarded as a unique individual with multifaceted needs to be met, regardless of whether these needs are medical or care-related. Nurses who work in pre-hospital acute care have worked based on a medical focus, which has resulted in patients' needs not always being met. When the patient's emotional and existential needs are not considered as important as the medical ones, the overall perspective is excluded, and the patient's multifaceted needs are not met. Research also indicates that there is a lack of research from the patient perspective. The patients' perspective is not well described and therefore needs to be elucidated. Purpose: To explore the patient's experiences of the caring encounter in the prehospital emergency care. Method: The study is a literature review with a systematic method and integrated data analysis in which a total of 19 articles were included. Eighteen articles were of qualitative design and one article was mixed method. Results: The patients' positive and negative experiences were presented under two main categories that were developed: Being a patient in pre-hospital emergency care, The patient's experience of the treatment of the ambulance staff. The patient's experience of the caring encounter in pre-hospital acute care is largely based on the staff's approach. Communication, participation, confirmation, competence, and attitude are cornerstones that were presented in the results and that corresponded to previous literature that highlights the benefits that person-centered care leads to. Conclusion: International research has shown that there is a lack of research from the patient's perspective and that nurses working in ambulances require feedback. Most of the articles in the literature review originate in Sweden, therefore it was concluded that Sweden is at the forefront of prehospital acute care research from a patient perspective. The importance of highlighting the patient's perspective at the care meeting is to increase the understanding of the staff and thereby raise the quality of the patient's care, which should be based on a person-centred perspective. The nurse can see this literature review as general feedback and should strive for an interaction with the patient in their care of the patient. To care for each individual patient from a holistic perspective whereas many needs as possible are met, regardless of whether the needs relate to healthcare or nursing.