Background: Healthcare-associated infections (HAIs) are a major problem that affects patients treated in emergency care every year. If healthcare personnel follow the hygiene guidelines, HAIs can be reduced. In Sweden, Basic hygiene routines (basala hygienrutiner) are usually used as guidelines for hygiene in health care. Nationally, World Health Organization (WHO) guidelines are used in 5 steps to help healthcare professionals follow the hygiene guidelines. Working in emergency care means that healthcare personnel are faced with pressure and quick action in decisions in emergency situations. Unfortunately, adherence to hygiene routines is often given priority for a variety of reasons.  Aim: The aim of this literature study was to describe the compliance of healthcare professionals to hygiene routines in emergency care.  Method: A descriptive literature study with results based on 12 scientific articles. The literature search was performed in the MedLine database via PubMed.  Main result: The result showed that healthcare personnel in emergency care had low adherence to hygiene routines. The adherence to performing hygiene routines according to regulations after the medical staff had tended to a patient proved to be the step that was best followed. Adherence to hygiene routines before patient contact as well as prior to routine was found to be lower. The results differ between different occupational categories and depending on whether the health care professionals estimated themselves or were observed.  Conclusion: Adherence of healthcare personnel to hygiene routines in emergency care was low. When introducing interventions and training, the staff's compliance with hygiene routines increased. By highlighting the importance of good adherence to hygiene routines to avoid HAIs, patients' suffering and additional costs in healthcare can be reduced / Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.

Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Konsekvenser av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutvård. En litteraturstudie. Examensarbete inom omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Våld och hot är ett växande problem på både nationell och internationell nivå. I Sverige har anmälningarna gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor ökat under en längre tid. Syfte: Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutsjukvård. Det finns ett behov av att bättre förstå konsekvenserna av hot och våld för den enskilda sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 10 kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analys gjordes och meningsbärande enheter plockades ut som resulterade i fem olika teman. Resultat: Resultatet delades i emotionella konsekvenser; social påverkan; fysiska konsekvenser; normalisering samt underrapportering; konsekvenser för vårdorganisationen. Vad som kan observeras var att utsatthet för hot och våld resulterar i allvarlig emotionell, fysisk, psykisk skada för sjuksköterskor och vårdorganisationer påverkas negativt och att patienten inte ges optimal vård och omvårdnad. Sjuksköterskor drabbas negativt och påverkar deras förmåga att bedriva god och säker vård. Konklusion: Slutsats som kan dras är att sjuksköterskor som utsätts för hot våld på sin arbetsplats lider personlig skada, bedriver sämre omvårdnad och att vårdorganisationen påverkas finansiellt, personal- och rekrytering-mässigt. / Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Consequences due to threat and violence towards emergency nurses in emergency care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.Background: Violence and threats about violence is a growing issue, both in the national and the international stage. In Sweden, the number of reports regarding threats and violence that have been documented by “Arbetsmiljöverket” have increased over a long period of time. Aim: The purpose of this study is to investigate the consequences of threats and violence directed towards registered nurses. There is a need to better understand the consequences of threats and violence directed towards the individual nurse. Method: A literature review was conducted with information extracted from 10 separate qualitative articles, they were gathered from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Analysis was done according to Forsberg & Wengströms’ content-analysis which resulted into five different themes. Results: The results were divided into emotional consequences; social consequences; physical consequences; underreporting and normalization; consequences for the health care-organization. It was noted that exposure to threats and violence resulted in serious emotional, physical, psychological and social damage for the individual nurse. It was also noted that health-care organizations suffered as well and that, in the end, patients were not given optimal health-care. Nurses suffer from many different consequences that negatively impact their ability to practice as safe and adequate care-givers. Conclusion: Nurses who are exposed to threats and violence in their workplace suffers from personal injuries of various kinds. Furthermore, their work as nurses declines and health-organizations are negatively affected in areas such as finances, staff welfare and recruitment.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.

No description available.

Bakgrund: Det är inte ovanligt att sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning träffar på anhöriga som befinner sig i ett akut kristillstånd. Detta möte kan vara mycket komplext. Krisen kan utlösas när de anhöriga får se sin närstående snabbt föras iväg för att få akutsjukvård. I denna svåra stund har de anhöriga behov av stöd från sjuksköterskan. Det ingår i sjuksköterskans professionella ansvar att möta och tillgodose dessa behov.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta anhöriga i kristillstånd på en akutmottagning.  Metod: En litteraturöversikt som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av både kvalitativ och kvantitaiv ansats. Dataanalysen utfördes enligt Fribergs anvisningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre övergripande teman med tillhörande subteman. Det första temat är sjuksköterskans utmaningar. Det andra temat är sjuksköterskans kunskap. Det tredje temat är sjuksköterskans strategier.  Diskussion: Diskussionen delas upp i metod respektive resultatdiskussion. I metoddiskussionen reflekteras om vald metods styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuteras litteraturöversiktens resultat med Phil Barkers tidvattenmodell som teoretisk referensram. / Background: It is not uncommon for nurses who works in the emergency department to meet relatives who are in a state of crisis. This meeting can be very complex. The crisis of the relatives can be triggered when they see their relative quickly getting taken away to recieve emergency care. At this difficult moment, the relatives need support from the nurse. It is part of the nurses' professional responsibility to meet these needs.  Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting relatives in crisis in the emergency department.  Method: A literature review based on ten scientific articles. The databases used were CINAHL Complete, Medline and PubMed. The articles selected were of both qualitative and quantitative approach. The data analysis was done according to Friberg's instructions.  Results: The result is presented based on three general themes and associated subthemes. The first theme is the nurses' challenges. The second theme is the nurses' knowledge. The third theme is the nurses' strategies.

Bakgrund: Suicidförsök är en medveten handling som görs för att avsluta livet. Detta är ett växande folkhälsoproblem i Sverige men även i världen. Sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården vårdar dessa patienter. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap och kunna bemöta dessa patienter för att kunna ge god vård och förebygga ytterligare suicidförsök.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet inom den somatiska akutsjukvården med patienter som utfört ett suicidförsök. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Etikkommittén Sydost har rådfrågats innan studien genomfördes.  Resultat: Den somatiska akutsjukvården upplevdes inte optimal för patienter som utfört ett suicidförsök och patienterna ansågs inte få optimal vård. Patienter som utfört ett suicidförsök beskrevs som vanligt förekommande och sjuksköterskans bemötande och kommunikation var av betydelse. Känslor såsom otillräcklighet, maktlöshet och hopplöshet kunde uppkomma hos sjuksköterskan. Upplevelserna kunde variera beroende på olika faktorer såsom arbetsmiljö, patientens ålder, patientens beteende och anhöriga. Sjuksköterskornas upplevelse varierade även beroende på vilken kompetensnivå de hade. Erfarenheter och utbildningar bidrog till sjuksköterskornas kompetensutveckling inom ämnet. Slutsats: Den somatiska akutsjukvården borde bli bättre på att vårda patienten i sin helhet och inte endast det somatiska vilket kräver förändringar i verksamheten. Avsaknaden av utbildning inom ämnet leder till att sjuksköterskorna upplever vårdandet begränsande och utmanande. En mer kompetent sjukvårdspersonal kan leda till bättre förebyggande arbete vilket kan leda till minskad psykisk ohälsa och få positiva konsekvenser i hela samhället. / Background: Suicide attempt is a conscious act done with the goal of ending their life. Suicide is a growing public health problem in Sweden but also globally. As a nurse in the somatic emergency department you meet these patient. It is important that the nurse have the knowledge to care and meet these patients in order to provide good care and prevent further suicide attempts.  Aim: The purpose of this study was to examine nurses experiences of the caring meeting in the somatic emergency department with patients who have performed a suicide attempt. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The Southeast Ethics Committee has been consulted before the study was conducted. Results: The somatic emergency department was not considered optimally for patients who had performed a suicide attempt and the patients were not considered to receive optimal care. Patients who had carried out a suicide attempt were described as common and that the nurse´s approach and communication were of importance. The nurses could have feelings such as insufficiency, powerlessness and hopelessness. The experiences of the care could vary depending on various factors such as the patients age, patients behaviour and relatives. The nurses experience varied depending on the level of knowledge they had. Experience and training increased the nurses competence development about the subject. Conclusion: The somatic emergency department should be better at caring for the patient as a whole and not only the medical care and this requires a change in the department. The lack of knowledge in mental illness causes the nurses to feel that the care is limiting and challenging. Competent healthcare personnel can lead to preventative work in the subject, which can lead to reduced mental illness and have positive consequences throughout the society.

Bakgrund: Sepsis erfordrar att tidiga behandlingsåtgärder initieras, annars riskerar patienten utstå svåra komplikationer som i värsta fall kan leda till döden. Då sjukdomstillståndet uttrycks genom diffusa symtom kan denna tidiga initiering av behandlingsåtgärder vara svår, vilket ställer höga krav på vårdpersonalens kunskap. Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskaper gällande definition, identifiering och hantering av sepsis i ett tidigt skede inom akutsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed, Scopus och Web of science. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade med Fribergs analysmodell och sammanställd i text samt i tabeller.  Resultat: Kunskapsbrister redovisas. Professionerna med högre utbildningsnivå redovisar högre kunskapsnivåer. Lägst kunskapsnivåer redovisas gällande minskad kroppstemperatur, vätskeinfusion, vasopressorer och mätning av laktat- och leukocyter. Konklusion: Genom kontinuerlig och uppdaterad utbildning, implementering av evidensbaserade riktlinjer och ett bra teamarbete kan minska mortaliteten. Senges teori om lärande organisationer visar på vikten av teamarbetet. Vidare forskning bör fokusera på hur kunskapsnivåerna kan förbättras då resultatet redovisar kunskapsbrist hos vårdpersonal. / Background: Sepsis requires that early treatment measures are initiated, otherwise the patient risks enduring severe complications which in the worst case can lead to death. As the disease state is expressed through diffuse symptoms, this early initiation of treatment measures can be difficult, which places high demands on the care staff’s knowledge. Aim: To map the care staff’s knowledge regarding definition, identification and management of sepsis at an early stage in emergency care. Method: Literature study based on nine quantitative articles. Database searches were performed in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of science. The articles are quality reviewed and analyzed with Friberg's analysis model and compiled in text and tables. Results: Knowledge gaps are reported. The professions with a higher level of education report higher levels of knowledge. The lowest levels of knowledge are reported regarding reduced body temperature, fluid infusion, vasopressors and measurement of lactate and leukocytes. Conclusion: Through continuous and updated training, implementation of evidence-based guidelines and good teamwork can reduce mortality. Seng's theory of learning organizations shows the importance of teamwork. Further research should focus on how the levels of knowledge can be improved as the results report a lack of knowledge among care staff.

Bakgrund: Akutsjukvård ges till någon som blivit akut sjuk eller skadad, vården ska dessutom leva upp till samhällets krav på god och säker vård. Idag arbetar både grund- och specialistutbildade sjuksköterskor på Sveriges akutmottagningar. Teamarbete är en viktig framgångsfaktor för att öka effektiviteten av vården. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonals erfarenheter av och reflektioner kring teamarbete inom akutsjukvård.  Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har granskats, analyserats och sammanställts.    Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i tre kategorier och åtta underkategorier; Behovet av en formell struktur: Vikten av god kommunikation, Vikten av tydliga roller och Vikten av en ledare. Hinder för ett optimalt teamarbete: Oerfarna teammedlemmar och Arbete under stress. Möjligheter som främjar teamarbetet: Skapa goda relationer, Stötta och hjälpa varandra och Utbildning och träning.  Konklusion: Fungerande teamarbete är vitalt för patientsäkerheten. Sjuksköterskor har en betydande roll i teamet samt påverkar utfallet av teamarbetet och vården. Det behövs kontinuerlig träning och utbildning i teamarbete samt riktlinjer över hur teamarbete ska bedrivas. / Background: Emergency care is given to someone who has been acutely ill or injured, the care must also live up to society’s demands for good and safe care. In Sweden both registered- and specialist nurses work in the emergency department. Teamwork is an important factor to increase efficiency of care.  Aim: The aim of this study was to illuminate health personnel’s experiences of and reflections on teamwork in the emergency medical services.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Search for articles was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Articles have been reviewed, analyzed and complied.  Results: Results of the literature study are presented in three categories and eight subcategories; Need of a formal structure: Importance of good communication, Importance of clear roles and Importance of a leader. Obstacles to optimal teamwork: Inexperienced team members and Working during stress. Options that promotes teamwork: Create good relationships, Support and help each other and Education and training.  Conclusion: Functional teamwork is vital for patient safety. Nurses have a significant role in the team and influence the outcome of teamwork and care. Continuous training and education are required as well as guidelines on how teamwork should be conducted.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en faktor som kan utlösas inom arbetet, då arbetsplatsen inte har rätt förutsättningar för vårdpersonalen. Detta är vanligt inom akutsjukvården relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsansvar, vilket motiverar vikten av att identifiera tillvägagångssätt för att hantera detta.    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever arbetsrelaterad stress och hur det hanteras.  Metod: En allmän litteraturöversikt utformades och data analyserades utifrån en tematisk analys av tio originalartiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet redogör kring sjuksköterskans upplevelser av stress och hantering av detta då två teman utformades; upplevelser samt strategier. Kategorier som formulerades var arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen.   Slutsatser: Sjuksköterskan påverkas av arbetsrelaterad stress till följd av olika faktorer som exempelvis överbeläggning av patienter och tidsbrist. Detta kan hanteras utifrån problemfokuserade strategier vilket underlättar det dagliga arbetet inom akutsjukvården.   Implikationer: Författarna rekommenderar vidare forskning med avseende för att främja sjuksköterskans hälsa och en säker vård. / Background: Occupational stress is a factor that can be triggered within the work, as the workplace does not have the right conditions for the care staff. This is common in emergency care related to the nurse's responsibility, which justifies the importance of identifying approaches to dealing with this issue. Aim: To describe how nurses in emergency care experience occupational stress and how it handles.  Method: A general literature review was designed and data were analyzed based on a thematic analysis of ten original articles with a qualitative approach. Results: The results report the nurse's impact of stress and management of this where two themes were formulated; experiences and strategies. Categories that were formulated where workload, health consequences, emotional experiences, interprofessional teamwork, good work environment and motivation within the work group. Conclusion: The nurse is affected by occupational stress as a result of various factors such as overcrowding of patients and lack of time. This can be handled based on problem-focused strategies, which facilitates the daily work in the emergency care. Implications: The authors further recommend research with regards to promoting the health of nurses and safe care.

Bakgrund: Smärta är den mest vanliga orsaken till varför patienter söker vård och innebär lidande för patienten. Varje patient är unik med sina egna behov som behöver bemötas genom anpassning av deras vård. Sjuksköterskan har ett ansvar att lindra patientens lidande genom en god omvårdnad som grundas i den mellanmänskliga relationen. I den akuta vårdverksamheten är sjuksköterskans roll att bemöta patienter, utföra smärtskattning och smärtbehandling samt utvärdera behandling. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors perspektiv på faktorer som påverkar den mellanmänskliga relationen vid smärtbehandling i akut vårdverksamhet. Metod: Litteraturbaserad studie där datamaterialet består av 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre kategorier; Sjuksköterskerelaterade faktorer, Patientfaktorer och Organisatoriska faktorer med sju underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskans kompetens identifierades som den största främjande faktorn. Begränsad tid för god omvårdnad identifierades som den största hindrande faktorn. / Background: Pain is the most common reason why patients seek care and it causes suffering to the patient. Each patient is unique with their own needs that need to be met through adaptation of care. The nurse has a responsibility to alleviate the patient's suffering by providing good care based on the interpersonal relationship. In acute care setting the nurse's role is to treat the patient, to assess the patient’s pain, carry out pain treatment and evaluate treatment. Aim: To describe nurses' perspective on factors that affect the interpersonal relationship in the context of pain treatment in an acute care setting. Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Results: From the analysis three main categories were identified; Nurse factors, Patient factors and Organizational factors with seven subcategories. Conclusion: The nurse's competence was identified as the biggest promoting factor. Limited time for good care was identified as the biggest hindering factor.