Bakgrund: Hjärtstopp eller kammarflimmer/ventrikelflimmer är ett livshotande tillstånd som kräver snabba åtgärder i form av hjärt-lungräddning (HLR). Det är ett moment som förekommer intermittent, detta gör det svårt för sjuksköterskan att hålla sina kunskaper uppdaterade då kunskap är en färskvara. Sjuksköterskans kärnkompetens samverkan i teamvaldes som ett teoretiskt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka sjuksköterskors möjlighet till att bibehåller och utvecklar kompetens och trygghet i sjukhus hjärt-lung räddning inom akutsjukvård. Metod: Designen på uppsatsen är ämnad en allmän litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed har nyttjats för insamling av data. Resultatets underlag bestod av 13 artiklar varav nio var tillämpade med kvalitativ metodik och fyra artiklar med kvantitativ metodik. En tematisk analys valdes för att analysera datan. Resultat: Totalt identifierades ett tema och fyra subteman; Övning, Erfarenhet, kommunikation och förhållningssätt som alla gick under temat framgångsfaktorer och hinder. Slutsats: Faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och trygghet är; hur utbildningen utformas, sjuksköterskans erfarenhet, inställning samt akutteamets samarbete. / Background: Cardiac arrest is a life-threatening condition that needs prompt action in the form of cardiopulmonary resuscitation (CPR). It is an element that occurs intermittently, this makes it difficult for the nurse to keep her knowledge up-to-date, and if knowledge is not put into practice it is easily forgotten. The nurses core competence collaboration in teams was chosen as a theoretical perspective. Aim: The aim was to describe factors that may affect nurses ability to maintain and develop competence and security in cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method: The study design is a general literature overview. The databases CINAHL and PubMed have been used to collect data. The basis for the results consisted of 13 articles, nine of which were applied with qualitative methodology and four articles with quantitative methodology. A thematic analysis was chosen to analyze the data. Results: A total of one theme and two sub themes were identified; practice, experience, communication and approach which all went under the theme of factors related to success and obstacles. Conclusion: Factors that can affect the nurse's competence and security are; the design of the training, the nurse's experience, attitude and the emergencyteams collaboration.

Människor med hjärt- och kärlrelaterade åkommor är den främst förekommande patientgruppen att utredas och behandlas inom akutsjukvården. Behandlingsresultatet för dessa patienter har ett starkt samband med ett skyndsamt och korrekt omhändertagande, blir patienten inte korrekt prioriterad kan det leda till allvarliga vårdskador. Forskning visar att sjuksköterskor brister i att urskilja patienter med akuta hjärt- och kärlhändelser ur de stora patientflödena som akutsjukvården idag har. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar identifiering av patienter med akut hjärt- och kärlsjukdom. Metoden som arbetet grundar sig på är en litteraturöversikt med systematiska artikelsökningar. Datainsamlingen har utförts i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Femton vetenskapliga artiklar har granskats, sammanställts, analyserats och kritiskt utvärderats. Resultatet lyfter ett antal faktorer hos sjuksköterskan och patienten som påverkar sjuksköterskans möjligheter att identifiera de patienter som drabbats av en akut hjärt- och kärlhändelse. Sjuksköterskans kunskap, erfarenhet och individuella mål samt patientens demografi, symtombild och tidigare medicinska historia är alla faktorer som redovisas i resultatet. Även betydelsen av fortbildning och beslutsstöd för sjuksköterskan framhålls. Slutsatsen som baseras på studiens resultat understryker sjuksköterskans betydelse i det akuta omhändertagandet av de hjärt- och kärlsjuka patienterna. Sjuksköterskans förmåga att identifiera korrekt vårdbehov för enstaka patient leder till ökad vårdkvalitet för vårdtagarna och en minskad risk för vårdskador. Det är viktigt att ytterligare studera dessa faktorer så att adekvat och korrekt vård upprätthålls vid patientomhändertagande i det akuta skedet. / People suffering from cardiovascular diseases are the most common patient group that is examined and treated in emergency care. Treatment outcome for these patients has a strong connection with prompt and correct choice of therapy, if the patient is not prioritized correctly it can lead to serious healthcare injuries. Research shows that nurses fail to distinguish patients with acute cardiovascular events from the large patient flows in emergency care units. The aim of the study was to clarify factors that influence the nurse's ability to identify patients with acute cardiovascular disease. The method used in this study is a literature review where article searches and data collection have been carried out using the databases PubMed and CINAHL. Fifteen scientific articles have been reviewed, compiled, analysed and critically evaluated. The result highlights several factors in nurse and patient characteristics that affect the nurse's ability to identify patients suffering from an acute cardiovascular event. The nurse's knowledge, experience and individual goals as well as patient's demographics, symptom picture and previous medical history are all factors that are reported in the result. The importance of continuing education and decision support for the nurse is also emphasized. Conclusion based on the results of the study underlines the importance of the nurse’s role in urgent care of patients suffering from cardiovascular diseases. The ability to identify correct treatment for each individual patient leads to an increased quality of care and reduced risk of healthcare injury (for the patient). Further studies of these factors are needed in order to maintain adequate and correct patient care during the acute phase of cardiovascular events.

Bakgrund Inom den svenska akutsjukvården påbörjas hjärt- och lungräddning på ungefär 10 000 personer per år, men ändå överlever bara 600. Hjärtat är ett centralt organ gällande upprätthållandet av liv. Vid ett hjärtstopp förlorar kroppen sin funktion att upprätthålla funktioner som är förenliga med liv. Närstående är ofta närvarande under återupplivningen. Sjuksköterskans ansvar vid hjärtstopp innefattar att påbörja hjärt- och lungräddning samtidigt som hon ska ta hand om närstående. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att närvara vid hjärt- och lungräddning inom akutsjukvård. Metod Studien genomfördes som en icke systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen utfördes idatabaserna PubMed och CINAHL complete samt via manuell sökning. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Dessa analyserades genom en integrerad analys och sammanställdes i en matris. Resultat Litteraturöversiktens resultat visade på att upplevelsen av att närvara under hjärt- och lungräddning var fördelaktig för närståendes psykiska hälsa samt utvecklingen i deras sorgeprocess. Valet om att få närvara uppgavs vara en stor del av närståendes delaktighet. Slutsats Närståendes upplevelser av att närvara under hjärt- och lungräddning uppgavs till största del vara positiv och väckte känslor som lättnad. Men även känslor som ovisshet, brutalitet och våld belystes. Det visade sig att närstående som inte fick möjlighet att närvara utvecklade i större grad symtom på PTSD än hos de som närvarade. Kunskap och förståelse för närståendes reaktion eller handlingar kan öka kompetensen hos all vårdpersonal samt att om kompetensen stärkt kan närståendes upplevelse i sin helhet bli mer positiv. / Background In Swedish emergency health care, an approximate of 10 000 people are subject to cardiopulmonary resuscitation each year, but still only 600 people survive. The heart is a central organ for maintaining life. During a cardiac arrest the body loses its ability keep the vital functions working properly. The relatives of the patient often witness the resuscitation. The nurse's responsibility for cardiac arrest permits her to begin cardiopulmonary resuscitation while also taking care of relatives. Aim The aim was to describe the relatives' experiences of witnessing cardiopulmonary resuscitation in emergency care. Method The study was conducted as a non- systematic literature review. The data was collected in databases PubMed and CINAHL complete and with a manual search. After quality scrutiny, 15 articles of both qualitative and quantitative approach were included. These were analyzed through an integrated analysis and compiled into a matrix. Results The results of the study showed that the experience of being present during a cardiopulmonary resuscitation had a positive effect on the mental health of the relative attending, as well as the grieving process. The choice to be present at this difficult moment was stated to be a large part of the relative’s participance. Conclusions Relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation were largely evaluated as positive and aroused feelings as relief. But also emotions such as uncertainty, brutality and violence were illuminated. It was found that relatives who were not able to witness developed more symptoms of PTSD than those who witnessed. Knowledge and understanding of the reaction or handling of relatives can increase the competence of all health care professionals and to compete intensely, the tasks of the relatives as a whole can be more positive.

SAMMANFATTNING Bakgrund Definitionen av missfall är ett spontant avslut av graviditeten utan att aktiva åtgärder vidtas. Ett missfall innebär att graviditeten avslutas innan vecka 22 och 80–85 procent av samtliga missfall inträffar i tidigt stadie. Varför en kvinna drabbas av missfall kan ha flera orsaker. Vid ett missfall står kvinnan inför fysiska såväl som psykiska utmaningar och vänder sig därför till akutsjukvården där ett personcentrerat bemötande är önskvärt. Syfte Syftet var att lyfta kvinnors upplevelser i mötet med sjuksköterskan inom akutsjukvården vid missfall. Metod Resultatet i litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar där kvinnors upplevelse av akutsjukvården vid missfall presenterades. För att finna de vetenskapliga artiklarna hade författarna databaserna PubMed och CINAHL till hjälp. I litteraturöversikten beskrevs ett tydligt urval. En kvalitetsgranskning utfördes med stöd av Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Data analyserades stegvis. Resultat Resultatet beskriver att kvinnor upplevde brister vid besöket med sjuksköterskan inom akutsjukvården. Kvinnorna kunde uppfatta kommunikationen och informationen som oärlig och otillräcklig samt brister i kontinuiteten som gjorde dem förvirrade. De påpekade brister i det emotionella stödet och respekten till deras integritet, vilket för kvinnorna inte främjade förlusthanteringen. I resultatet framhävs fyra kategorier som författarna genom analys lyfte som grundpelare i kvinnornas upplevelse av akutsjukvården. Dessa var information och kommunikation, emotionellt stöd, hotad integritet i den akuta miljön samt uppföljning och framtid. Slutsats Kvinnans upplevelse av akutsjukvården var ett resultat av olika faktorer. Att drabbas ett missfall kunde vara en traumatisk upplevelse. Denna litteraturöversikt visar att kvinnorna önskade ett empatiskt bemötande, tydlig information och att sjuksköterskan i omvårdnaden inom akutsjukvården behövde ett helhetsperspektiv. Vid ett missfall, en förlust, framträdde känslor som sjuksköterskan behöver ha kompetens, respekt och visa emotionellt stöd för. Detta för att kvinnorna skulle uppleva mindre lidande och förbättra deras upplevelse som i dagsläget innefattar betydande brister. Nyckelord: Akutsjukvård, empati, kommunikation, känslor, missfall / ABSTRACT Background Definition of miscarriage is a spontaneous termination of pregnancy without any action being taken. A miscarriage means that the pregnancy ends within week 22, 80–85 percent of all miscarriages occur at an early stage. Why a woman suffer from miscarriage can have several causes. In case of miscarriage, the women face physical and mental challenges and therefore seek care at emergency departments, were a person-centered care is useful. Aim Women’s experiences encountering nurses in the emergency care of miscarriage. Method This literature review was based on 16 scientific articles presenting women's experience with nurses of emergency care in case of miscarriage. To find the scientific articles, the authors used the databases PubMed and CINAHL. A clear selection was described. A quality examination was performed with the support of Sophiahemmet Högskola's assessment basis for scientific classification. Data were analyzed step by step. Results The result describes that women experienced deficiencies of various kinds during their visit with nurses at the emergency department. The women could perceive communication and information as dishonest and insufficient. They pointed out deficiencies in the emotional support and respect for their integrity, which for women did not promoted the management of the loss. The result highlights four categories that lifted as mainstays of women's experience of emergency care. These were information and communication, emotional support, threatened integrity in the emergency environment, and follow-up and future. Conclusions A miscarriage can be a traumatic experience. This literature review shows that women want empathic care, evident information, and a nurse with a holistic perspective. In case of miscarriage, women will show emotions that requires the nurse to have necessary skills, respect and be able to support emotionally. This was helpful for the women so that they shall suffer less and also improve their experience that have great flaws. Keywords: Abortion spontaneous, communication, emergency medical services, emotions, empathy

Akutsjukvården är en högriskmiljö som karaktäriseras av flera parallellt pågående arbetsprocesser som måste samverkas och korta vårdtider. Patienten flyttas flera gånger mellan olika enheter och rapporteras mellan personal. En säker kommunikation är korrekt, fullständig, avgränsad och kommuniceras på ett tydligt sätt och i rätt tid. Det finns standardiserade kommunikationsverktyg som underlättar en säker informationsöverföring, de härstammar ifrån flygindustrin. Patienten har rätt till en säker vård, där vårdpersonalen kan kommunicera med varandra på ett säkert sätt och samarbeta i team för att uppnå en patientsäker vård. Syftet var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva informationsöverföringen vid patientöverlämningar i akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 17 artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad analys utfördes utifrån artiklarnas resultat. Artiklarna var peer reviewed och etiskt godkända. Resultatet visade att det fanns olika metoder för patientöverlämning, muntligt både bedside och på sjuksköterskeexpeditionen, samt med hjälp av elektroniska verktyg. Sjuksköterskorna presenterade både för och nackdelar med de olika metoderna. Att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg visade sig förbättra kvaliteten på patientöverlämningen. Ostrukturerade rapporter, extrem arbetsbelastning och stressfylld miljö försvårade en patientöverlämning, samt att bli avbruten mitt i rapporten. Sjuksköterskorna efterfrågade en ostörd miljö att ge rapport i och att rapporten skulle genomföras utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka risker som en patientöverlämning innebär, samt förmedla informationen utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg för att bidra till en säker vård för patienten.

Internationellt varierar ambulanspersonalens kompetensnivåer, utbildningssystem och utbildningsnivåer. I Sverige utförs ambulanssjukvård av legitimerade sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning, vidareutbildade undersköterskor och läkare. I samband med ambulanssjukvård ska god hälso- och sjukvård utföras med hög patientsäkerhet. Ambulanspersonal behöver hög kompetens för att kunna bedöma subjektiva och objektiva data samt att vårda patienter i alla åldrar med akuta vårdbehov utifrån gällande lagstiftning, förordningar och riktlinjer. För att optimera prehospital omvårdnad kan personcentrerad vård användas för att ge vård och behandlingar ur ett holistiskt omvårdnadsperspektiv till patienter och närstående. Hot och våld vid ambulanssjukvård är ett globalt och nationellt problem som ökar i omfattning. Prehospitalt arbete kan innebära att säkerhetsläget snabbt kan ändras utan förvarning från ett lugnt läge till kaotiskt. Samtidigt finns inte tillgång till de säkerhetssystem som finns intrahospitalt. Syftet var att beskriva ambulanspersonals upplevelser och erfarenheter av prehospitalt hot och våld. Uppsatsen designades som en litteraturöversikt. Ansatsen innebar ett systematiskt och induktivt arbetssätt. Översikten omfattade 15 vetenskapliga orginalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklar söktes i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Granskning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet genomfördes med hjälp av granskningsmall för kvalitetsbedömning som fanns tillgänglig från Sophiahemmet högskola. Dataanalys utfördes genom integrerad dataanalys. Artiklar som inkluderades hade erhållit etiskt godkännande från etiska nämnder. Resultatet sammanställdes i fyra kategorier och 12 underkategorier. Ambulanspersonalens utsatthet för riskfyllda situationer påverkades av demografiska skillnader, verbala hot, fysiskt våld och osäkra platser. Hotfulla och våldsamma situationer kunde medföra negativa konsekvenser vid omvårdnad. Konsekvenserna kunde inverka på vårdrelationer och omvårdnadskvalitet, skillnad mellan oavsiktliga och avsiktliga incidenter samt brister i samverkan med larmcentraler. Utsattheten för incidenter kunde ge inverkan på välbefinnande, vilket kunde orsaka akuta behov av sjukvård och psykologiskt stöd, påverkan på psykisk och social hälsa samt utmattning och stressreaktioner. Ledarskapets betydelser inverkade på rapportering av incidenter från ambulanspersonal samt hjälp och stöd från arbetsgivare. Ambulanspersonal riskerar att utsättas för riskfyllda situationer där hotfulla och våldsamma incidenter kan uppstå. Incidenter där prehospitalt hot och våld förekommer kan orsaka att patienter erhåller omvårdnad med försämrad kvalitet och sänkt patientsäkerhet. Ambulanspersonal kan riskera sänkt välbefinnande och ohälsa som kan kvarstå under lång tid efteråt. Arbetsgivares preventiva arbete och ledarskap anses vara bristfälliga vilket orsakar att mörkertalet blir stort över inträffade incidenter. Ledarskapet i ambulansorganisationer behöver ge betydelse för ambulanspersonal för att kunna förebygga och hantera incidenter med hotfulla och våldsamma situationer. / Internationally, the level of competence of the ambulance personnel as well as education and training varies. In Sweden, ambulance care is performed by registered nurses, specially trained or not, assistant nurses and doctors. Ambulance care should provide good and safe health care based om current legislation, regulations and guidelines. Ambulance personnel need high qualifications to be able to access subjective and objective data and care for patients of all ages who need acute pre-hospital care. In order to optimize pre-hospital care person-centered care can be used to form a holistic care perspective. Ambulance personeel exposed to threat and violence has become a global and national problem that increase in scale. Pre-hospital work can involve quick changes regarding the security of the situation and place. This without the access to security systems available in the hospital. The aims were to describe the ambulance personnel’s experiences of pre-hospital threat and violence. The method was designed with a literature review. The work involved systematic and inductive methods. The review included 15 scientific original articles with both qualitative and quantitative methods. Articles were searched in the databases MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. Review of the scientific quality of the articles was conducted using a quality assessment review template available from the Sophiahemmet University. The result was analyzed with an integrated data analysis. Articles that were included had obtained ethical approval from ethics committees. The result was described in four categories and 12 subcategories. Ambulance personnel exposure to risky situations was affected by demographic differences, verbal threats, physical violence and unsafe places. Threatening and violent situations could give negative consequences on nursing. The consequences could affect the impact of care relationships and quality of care, differences between accidental and intentional incidents and problems in cooperation with emergency centers. Ambulance personnel exposure to incidents could have an impact on well-being, which could cause acute need for healthcare and psychological support, impact on mental and social health, fatigue and stress responses. Leadership meanings influenced the reporting of incidents and help and support for ambulance personnel. Ambulance personnel are at risk of being exposed to risky situations where threatening and violent incidents can occur. Incidents with prehospital threats and violence can cause patients receive care with reduced quality and reduced patient. Ambulance personnel may risk lower well-being and illness that may persist for a long time afterwards. Employers preventive work and leadership are inadequate, causing the number of unreported cases is high over the incidents. The leadership of the ambulance organizations need to involve significant for the ambulance personnel to prevent and respond to incidents of threatening and violent situations.

Non invasiv ventilatorbehandling, NIV, är en behandlingsmetod för patienter med akut respiratorisk svikt. Både ventilatoriska och hypoxiska tillstånd kan behandlas med denna metod som blivit vanligare inom akutsjukvården de senaste decennierna. Det ställs stora krav på sjuksköterskan att arbeta både patientsäkert och personcentrerat inom akutsjukvården. Krav om behandlingsmetod, effekt och omvårdnadsåtgärder vid biverkningar leder till att sjuksköterskan kan arbeta självständigt och effektivt. För att kunna minska patientlidande och vårdskador som kan leda till höga kostnader för hälso- och sjukvården krävs att kunskapen om NIV-behandling följer normen för aktuell evidens samt riktlinjer. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra non invasiv ventilatorbehandling av patienter med akut respiratorisk svikt. Litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO samt manuell sökning med hjälp av sökord som bedömds besvara studiens syfte. Sökningarna genererade 16 vetenskapliga originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ design, publicerade år 2008 – 2018, som inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med en integrerad analys. Tre huvudteman framkom i analysen: fördelning vid riskbedömning och ansvar, samverka i interprofessionellt team och faktorer som påverkar omvårdnad vid NIV-behandling. Alla teman hade i sin tur två till fyra underkategorier. Samarbete och kommunikation var ett av de mest framträdande teman som framkom i studien. Slutsatsen av sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra NIV-behandling involverar flera olika faktorer. Såsom kunskapen om behandlingen, interaktion med patienten och samarbete samt kommunikation med läkaren som var otillräckliga för att genomföra och upprätthålla en högkvalitativ vård för patienten. För att kunna bedriva en god vård krävs att sjuksköterskan erhålls kunskap, utbildning och träning samt får stöd och återkoppling för sitt arbete. Stödet kan erhållas från både kollegor och organisationsledningen för att kunna skapa förutsättningar för ökat samarbete. Genom att tillse personal och arbeta för goda arbetsförhållanden. / Non-invasive ventilation treatment, NIV, is a treatment method for patients with acute respiratory failure. Both ventilatory and hypoxic conditions can be treated with this method, which has become more common in emergency care in recent decades. There are great demands on the nurse to work both patient-safe and person-centered in emergency care. Requirements for treatment method, effect and nursing measures in case of side effects lead to the nurse being able to work independently and efficiently. In order to reduce patient suffering and healthcare injuries that can lead to high costs for health and medical care, knowledge of NIV treatment must comply with the norm for current evidence and guidelines.  The aim of this study was to highlight nurses' experiences of carry out non-invasive ventilator treatment to patients with acute respiratory failure. A literature review was chosen as a method. The data collection was carried out in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO as well as manual search using keywords that were judged to respond to the purpose of the study. The searches generated 16 original scientific articles of both quantitative and qualitative design, published year 2008 – 2018, which were included in the study. The articles were analyzed with integrated analysis. Three main themes emerged from the analysis: distribution of risk assessment and responsibility, collaborate in interprofessional teams and factors that affect nursing in NIV treatment. The themes in turn had two to four subcategories. Cooperation and communication were one of the most prominent themes that emerged in this study. The conclusion of the nurse's experience of carrying out NIV treatment is lined with several different factors. Such as the knowledge of the treatment, interaction with the patient and collaboration as well as communication with the doctor who were insufficient to carry out and maintain a high-quality care for the patient. In order to be able to carry out good care, the nurse must receive knowledge, education and training, and receive support and feedback for their work effort. The support can also be obtained from colleague and the organization management in order to be able to create the conditions for increased cooperation by ensuring staff and work for good working conditions.

Sammanfattning Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning. Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården. Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

Palliativ vård är en vårdform och filosofi med fokus på livskvalitet och symtomlindring. Konsensus råder att den palliativa vården bör sättas in i så tidigt skede som möjligt för att ge patienter och närstående stöd att orka och förlika sig med situationen. Vilka attityder som finns hos vårdgivare har betydelse för om palliativ vård erbjuds. Tillgång till kompetens, kulturella aspekter och sociala skillnader har stor betydelse för hur vården utformas. Trenden i akutsjukvården är att andra kroniska diagnoser än cancerdiagnoser som länge har varit dominerande, förväntas öka. Detta ställer stora kunskapskrav på hälso- och sjukvårdspersonal. Alla vårdgivare ska kunna ge grundläggande palliativ vård oavsett vårdform och alla individer som är i behov av palliativ vård ska kunna erbjudas den oavsett ålder, diagnos eller bakgrund. Trots detta så visar forskningen på att varken vårdgivare, patienter eller deras närstående vet innebörden med och förutsättningarna för palliativ vård. Sjuksköterskan är ofta den som är närmast patienten och dess närstående och den som ska kunna verka för att organisationen och vården runt patienten fungerar. Genom att öka medvetenheten kring palliativ vård kan patienter och dess närstående ges en förbättrad livskvalitet den sista tiden i livet.   Syftet med denna enkätstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och kunskapsbehov om palliativ vård inom akutsjukvårdens slutenvård.   Metoden som användes var en mixad, en övervägande kvantitativ beskrivande del som analyserats med beskrivande statstik samt en mindre kvalitativ del för de fritextfrågor som enkäten hade som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Huvudfynden i studien visade att majoriteten (66 %) av sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården erbjöds till alla som var i behov av den oavsett diagnos och/eller ålder i sin verksamhet. Majoriteten upplevde även att den palliativa vården erbjöds sent (36 %) eller mycket sent i förloppet (42 %). För de allra flesta beskrevs den personliga innebörden med begreppet ”palliativ vård” vara en vård som syftar till att lindra och förbygga såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom och behov hos människor och dess närstående som befinner sig i palliativt skede. Men upplevelsen beskrevs även med att det fanns olikheter och ojämlikheter så som vård i för sent skede, brister i symtomhantering och multiprofessionellt teamarbete samt kommunikation. Majoriteten av informanterna uttryckte även ett stort behov av etisk handledning och fortbildning i palliativ vård för att bättre kunna vårda och stödja patienter och dess närstående i palliativ fas.   Slutsatsen kan hänföras till att medvetenheten om palliativ vård i dess rätta begrepp i enighet med filosofin och värdegrunden börja sakta men säkert få en plats i akutsjukvården och i samhället men att det behövs mer kunskap om den palliativa vården och framför allt mer tid till reflektion och handledning till sjuksköterskor som kan stärka sjuksköterskerollen. / Palliative care is a form of care and philosophy focused on quality of life and symptom relief. Consensus recommends that the palliative care should be introduced as early as possible to allow patients and close relatives to endure and relate to the situation. What attitudes that healthcare providers have, are important for whether palliative care is offered. Access to skills, cultural aspects and social differences is of great importance for the way in which care is taken. The trend in emergency care is that other chronic diagnoses than cancer diagnoses have been dominant for a long time, are expected to increase. This places great knowledge requirements on healthcare professionals. All healthcare providers should be able to provide basic palliative care regardless of the form of care and all individuals in need of palliative care should be offered regardless of age, diagnosis or background. Nevertheless, research shows that neither caregivers, patients nor their close associates know the meaning and the conditions for palliative care. Nurses is often the closest to the patient and its close relatives and the person who can work for the organization and care around the patient. By raising awareness about palliative care, patients and their close relatives can be given an improved quality of life at the end of their lives. The purpose of this questionnaire study was to describe the nurse's experience and knowledge of palliative care in the field of inpatient care in emergency care. The method used was mixed with a predominant quantitative descriptive part which was analyzed with descriptive statistics and a less qualitative part of the open ended questions that was analyzed with a qualitative content analysis. The main findings in this study showed that the majority (66%) of nurses felt that palliative care was offered to all those who needed it regardless of diagnosis and/or age in their activities. The majority also experienced that palliative care was offered late (36%) or very late in the process (42%). For the vast majority, the personal meaning of the term "palliative care" was a care aimed at winding and preventing both physical, mental, social and existential symptoms and needs of people and their relatives who are in a palliative phase. However, the experience also described that there were differences and inequalities such as care in the late stages, shortcomings in symptom management and multi-professional teamwork as well as communication. The majority of informants also expressed a great need for ethical guidance and continuing education in palliative care in order to better care and support patients and their relatives in the palliative phase.   Conclusion can be attributed to the fact that awareness of palliative care in its correct concept, in agreement with philosophy and value base, slowly begins to take place in emergency care and in society, but it is necessary more knowledge of palliative care and more time for reflection and guidance to nurses who can strengthen nursing caring.

Andelen äldre i befolkningen ökar. Inom akutsjukvården idag vårdas allt fler multisjuka, sköra, äldre som har palliativa vårdbehov. Palliativ vård innebär att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Akutsjukvården som ingår i den allmänna palliativa vården ska kunna uppmärksamma när patienter är i behov av palliativ vård, förstå när döden är nära och genomföra brytpunktsamtal. Akutsjukvården ger palliativ vård av sämre kvalitet och sjuksköterskor känner sig oförberedda och obekväma i sin roll som ansvarig för en döende patient. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som befinner sig i livets slutskede inom akutsjukvården. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor från olika avdelningar på ett akutsjukhus intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes med utgångspunkt från författarnas valda teoretiska ramverk de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Som analysmetod på insamlade data användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. I resultatet framkom att sjuksköterskorna upplever att det saknas samsyn i teamet kring målet med vården och att brytpunktsamtal med patient och närstående tas för sent. Sjuksköterskorna saknar verktyg för att kunna ge professionellt stöd till närstående och de har stark tilltro till medicinsk symtomlindring. Slutsatser som kan dras från studien är att den palliativa vården på akutsjukhuset är ojämlik då den bygger på personer och deras respektive kunskap och erfarenhet och inte på organisation och struktur. Det saknas sjukhusövergripande riktlinjer, rutiner och tydliga arbetssätt i att vårda patienter i livets slutskede.