Ambulanssjukvården får allt oftare larm om suicidnära patienter. Det är ett komplext område som ställer höga krav på ambulanssjuksköterskan i det vårdande mötet med dessa patienter. Negativa vårdupplevelser hos patienten kan öka risken för upprepade suicidförsök, således är det av stor vikt att skapa en bra relation. Utbildningsprogrammet akut omhändertagande av självmordsnära person (AOSP) har införts för att öka kompetensen och rusta ambulanssjuksköterskor med nödvändiga verktyg och färdigheter. Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans tidigare erfarenheter samt upplevelser i det vårdande mötet med suicidnära patienter efter genomförande av utbildningen “Akut omhändertagande av självmordsnära person” (AOSP). Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval av tio ambulanssjuksköterskor. Ambulanssjuksköterskorna som intervjuades har alla genomfört AOSP-utbildningen. Intervjuerna har analyserats enligt Erlingsson och Brysiewicz (2017) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom åtta subkategorier och tre övergripande kategorier Komplexa utmaningar, Empatiskt omvårdnadsengagemang samt Insikter efter utbildningen. Det rådde delade meningar om huruvida utbildningen har haft någon påverkan på de deltagande ambulanssjuksköterskornas möte med den suicidnära patienten. Erfarenhet verkade spela en större roll i sammanhanget. Utbildningens påverkan varierade beroende på hur länge ambulanssjuksköterskorna arbetat i yrket. Upplevelser av att den efterföljande vården inte alltid verkar kunna hjälpa patienterna även om ambulanssjuksköterskorna upplevdes göra en bra insats, skapade frustration. Slutligen finns ett behov av kontinuerlig utbildning och stöd för ambulanssjuksköterskorna för att stärka kunskapen och kompetensen inom området.

Background: In 2019 the prevalence of mental illness was 1 in 8 people, with anxiety and depression being the most common mental illness. Stigmatization of mental illness causes these individuals not to seek care and increases the risk of suicide and violence. Mental illness increases the risk of cardiovascular disease, suicide, and long-term sick leave. Aim: The aim is to investigate nurse’s challenges of meeting patients with mental illness in emergency care. Method: The study design is a literature review with a qualitative approach. This study is based on 13 scientific articles from the databases CINAHL and PubMed. The data analyses are based on qualitative content analysis. Result: Category: “Psychosocial challenges” was divided into sub-categories “Lack of knowledge”, “Stigmatization”, “Communication barriers”. Category “Environmental challenges” was divided into the sub-categories “Lack of knowledge”, “Stigmatization”, “Communication barriers”, “Workingenvironment”, “Limited time” and “A threatened security”. Conclusion: The study showed that the nurse's challenges consisted of psychosocial challenges and environmental challenges. The importance of knowledge and training in mental illness was emphasized to provide good care. A stressful environment in the emergency room presents a challenge in the care of patients with mental illness.

Bakgrund: Akutsjukvård är den del av sjukvården som tar hand om patienter som har behov att skyndsamt få hjälp. Eftersom patienten är i en utsatt situation och kan sväva mellan liv och död, kan akutsjukvården anses vara en krävande arbetsplats för sjuksköterskan. Genom att undersöka och förstå patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård kan omhändertagandet av dessa patienter utvecklas och förbättras för att minska patientens lidande. Syfte: Undersöka patienters upplevelser av att vårdas inom akutsjukvård. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman identifierades: Bemötandets betydelse, Informationens Betydelse och Trygghetens betydelse. Konklusion: När patienter blir akut sjuka eller skadade och hamnar i akutsjukvården är det viktigt att patienterna blir bemötta på ett bra sätt av sjukvårdspersonalen. Patienterna har även ett behov av att känna sig trygga och av information som är tydlig. Förbättringsarbeten inom dessa områden kan bidra till mer positiva upplevelser av att vårdas inom akutsjukvården. / Background: Emergency care is the part of medical care that is responsible for taking care of patients who need urgent help. Due to the reason the patient is in a vulnerable situation, emergency care can be considered a demanding workplace for the nurse. By investigating and understanding patients' experiences of being cared for in emergency healthcare, the care of these patients can be developed and improved to reduce the patients' suffering. Aim: To explore patients' experience of being cared for by emergency medical care. Method: A literature review with qualitative design based on nine scientific articles. Findings: Three themes were identified: Importance of being met, Importance of information and Importance of feeling safe. Conclusion: When patients become acutely ill or injured and end up in emergency medical care, it is important that they are treated well by the healthcare staff. Patients also have a need to feel safe and to receive clear information. Work of improvement within these areas can result in a more positive experience of being treated within emergency medical care.

Akutsjukvård är vård som finns tillgänglig för patienter dygnet runt för patienter som kräver omedelbar eller skyndsam tillsyn eller åtgärder. Inom svenska akutsjukvården används RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) i flera verksamheter för att prioritera patienterna. Prioriteringen av patienter utförs i flera fall av en sjuksköterska. Hälso- och sjukvårdslagen säger att vården i Sverige ska vara jämlik och på lika villkor, patienten med störst behov ska få vård först. Socialstyrelsen påvisar skillnader i väntetider mellan män och kvinnor på akutmottagningar där kvinnor väntar längre än män. Syftet var att belysa skillnader i omhändertagandet av manliga och kvinnliga patienter inom akutsjukvård. Litteraturöversikten är genomförd med en systematisk ansats. 15 artiklar har extraherats och utgör resultatet, samtliga är kvantitativa studier. Artiklarna är kvalitetsgranskade enligt Sophiahemmet högskolas modifierade granskningsverktyg. Resultatet syntetiserades till kategorier och underkategorier. Artiklarna till resultatet har ett etiskt övervägande beskrivet. Resultatet visar skillnader mellan hur män och kvinnor söker vård. Män och kvinnor kommer på olika sätt till sjukvården, män kommer i större utsträckning än kvinnor med ambulans, kvinnor beskriver oftare andra typer av symtom än män, Kvinnor får oftare en lägre prioritet än män, trots beskrivning av samma typ av symtom. Män får oftare en mer högspecialiserad vård än kvinnor. Slutsatsen är att brister i omhändertagandet att kvinnor gör att de får vänta längre än män och att kvinnor inte tas på allvar för sina symtom och då får en annan typ av behandling. / Emergency care is care available around the clock for patients who require immediate or urgent supervision or interventions. In Swedish emergency healthcare, RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System) is used in several facilities to prioritize patients. Prioritization of patients is often performed by a nurse. The Swedish Health and Medical Services Act states that healthcare in Sweden should be on equal terms; the patient with the greatest need should receive care first. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) indicates differences in waiting times between men and women in emergency departments, where women wait longer than men. The aim was to highlight differences in the care of male and female patients in emergency healthcare. The literature review was conducted with a systematic approach. 15 articles were extracted and constitute the results, all of which are quantitative studies. The articles were quality assessed according to a modified review tool from Sophiahemmet University. The results were synthesized into categories and subcategories. Ethical considerations for the articles included in the results were described in the articles. The results show differences in how men and women seek care. Men and women arrive at healthcare facilities in different ways, with men more likely to arrive by ambulance. Women more often describe other symptoms than men. More often women receive a lower priority than men, despite describing the same type of symptoms. Men more often receive more highly specialized care than women. The conclusion is that deficiencies in the care of women result in them waiting longer than men and not being taken seriously for their symptoms, leading to a different type of treatment.

Syftet med denna uppsats var att genomföra en litteraturstudie för att undersöka hur patienter upplever bemötandet i akutsjukvården. För att uppnå detta syfte användes en metod där tidigare forskning och vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.  Begreppet bemötande är ett uttryck för hur någon uppför sig eller uppträder gentemot en annan person, genom mänskligt samspel och inställningen till varandra i form av gester och ord. Begreppet bemötande är inget nytt i sig, dock ökar brukandet av ordet i vårdsammanhang. I begreppet bemötande ingår information samt kommunikation och dessa begrepp kan inte separeras från varandra då alla tre samspelar. En grund för gott bemötande ingår även inom människovärdesprincipen som är en etisk plattform som belyser begreppet som respekt för självbestämmande, integritet, värdighet och trygghet. Detta arbete ämnar ta reda på hur patienten upplever bemötandet från vårdpersonalen i akutsjukvården. Mycket forskning, både artiklar och litteratur beskriver och undersöker vikten av att ställa patienten i fokus. Resultatet av litteraturstudien visade att patienternas upplevelse av bemötande i akutsjukvård är en komplex fråga. I resultatet framgick det att empati, information och kommunikation spelade en avgörande roll för patienternas upplevelse av vården. Studien visade också på vikten av att skapa en trygg och inkluderande miljö för patienterna, särskilt i situationer där stress är vanligt förekommande. Slutsatsen visar att det finns utrymme för förbättring inom akutsjukvården för att möta patienternas behov av ett respektfullt bemötande. Det är av vikt att fortsätta undersöka och implementera metoder för att säkerställa att patienter får tillgång till och tar till sig information. Detta för att förbättra patienternas upplevelse och skapa en mer patientcentrerad akutsjukvård. / The aim of this thesis was to conduct a literature review to explore how patients perceive the treatment they receive in emergency healthcare. To achieve this aim, a method was employed where previous research and scientific articles were examined and analyzed. The concept of interaction refers to how someone behaves or acts towards another person, through human approach and attitudes towards each other in the form of gestures and words. The concept of interaction is not new in itself, however, the use of the word is increasing in healthcare contexts. Within the concept of interaction, information and communication are included, and these concepts cannot be separated from interaction as all three interact. A foundation for a good interaction also includes the principle of human dignity, which is an ethical platform highlighting concepts such as respect for self-determination, integrity, dignity, and security. This work aims to find out how the patient experiences the interaction from healthcare professionals in emergency healthcare. Much research, both articles and literature, describes and examines the importance of putting the patient at the center. The result of the literature review revealed that patients' experiences of treatment are a complex issue. The results indicated that empathy, information, and communication played a crucial role in shaping patients' perceptions of healthcare. The study also highlighted the importance of creating a safe and inclusive environment for patients, especially in situations where stress is prevalent. The conclusion suggests that there is room for improvement in emergency healthcare to meet patients' needs for respectful treatment. It is crucial to continue researching and implementing methods to ensure that patients have access to and comprehend information. This is necessary to enhance patients' experiences and establish a more patient-centered approach to emergency healthcare.

Bakgrund: Sepsis är ett av de vanligaste sjukdomstillstånden. Det är akut och uppstår på grund av att kroppens immunsystem reagerar på en infektion på ett extremt sätt. Det kräver en snabb handläggning på grund av den höga risken för skador och mortalitet. Specialistsjuksköterskor behöver på ett korrekt sätt kunna bedöma och prioritera dessa patienter för en säker handläggning. Syfte: Studiens syfte var att belysa prevention vid sepsis ur ett omvårdnadsperspektiv. Detta gjordes med begreppet “säker vård” som teoretisk utgångspunkt. Metod: Denna studie är utförd som en allmän litteraturstudie med en systematisk ansats, vilket bedömdes vara den mest lämpliga metoden för att få en klar översiktsbild av forskningsläget. De studier som inkluderades i översikten har ingen geografisk begränsning och inkluderade endast vuxna personer. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och syntetiserades till kategorier. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med sju underkategorier. Den första kategorin var “Förutsättningar”. Den innefattade att det är av stor vikt att sjuksköterskor som vårdar patienter med sepsis har god kunskap om symtom och behandling. Dock framkom det att många sjuksköterskor inte hade adekvat kunskap om sepsis. Det framkom en vilja att lära sig mer hos personalen. Den andra kategorin var “Identifiering”. För att kunna säkerställa att patienter får hjälp i rätt tid så behövs tydliga rutiner och protokoll att luta sig mot. Finns det följsamhet till rutiner så är det gynnsamt. Den tredje kategorin var “Struktur”, vilken sammanfattningsvis visar att sjuksköterskans arbetsbelastning är för hög och även att adekvat bemanning minskar risken för patienter att dö av sepsis. Slutsats: Kunskapsnivån hos sjuksköterskor och patienter gällande sepsis är inte tillräcklig och mer utbildning på ämnet behövs. Skyndsamma åtgärder och struktur på arbetet är effektiva sätt att arbeta preventivt för att minska dödlighet i sepsis. Bemanningen på akutmottagningarna och avdelningarna behöver bli högre för att kunna arbeta säkert med den här patientgruppen. / Background: Sepsis is one of the most common medical conditions. It is acute and occurs because the body's immune system reacts to an infection in an extreme way. It requires prompt handling due to the high mortality rate for the affected. Specialist nurses need to be able to correctly assess and prioritize these patients for safe handling. Purpose: The purpose of the study was to investigate prevention of sepsis. This was done with the concept of "safe care" as a theoretical point of departure. Method: This study is carried out as a systematic review study, which was judged to be the most appropriate method to get a clear overview of the research question. The studies included in the review have no geographical limitation and included only adults. The selected articles were quality reviewed and synthesized into categories. Results: The results revealed three categories with seven subcategories. The first category was “Conditions”. It included that it is of great importance that nurses who care for patients with sepsis have good knowledge of symptoms and treatment. However, it emerged that many nurses did not have adequate knowledge of sepsis. The staff expressed a desire to learn more. The second category was “Identification”. In order to ensure that patients receive help at the right time, distinct routines and protocols are needed to rely on. If there is adherence to the working method, it is favourable. The third category was "Structure", which in summary shows that the nurse's workload is too high and also that adequate staffing reduces the risk of patients dying from sepsis. Summary: The knowledge level of nurses and patients regarding sepsis is not good enough and more training on the subject is needed. Prompt action and structure at work is an effective way to prevent and reduce mortality in sepsis. The staffing in the emergency departments and wards needs to be higher to work safely with this patient group.

Bakgrund: Akutsjukvården är en väsentlig del av sjukvården där alla möjliga patienter söker sig till. Sjuksköterskan som möter dessa patienter behöver fatta en rad olika beslut med varierande komplexitet. Beslut som är avgörande för liv och död samt berör patienter i deras mest sårbara tillstånd. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans beslutsfattande i akutsjukvård. Metod: Studien är en litteraturöversikt med artiklar som är både kvalitativa och kvantitativa. 10 artiklar användes för att sammanställa ett resultat. Resultat: Faktorerna som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande inom akutsjukvård redovisas genom tre huvudteman: Sjuksköterskans professionella egenskaper, miljöfaktorer och etiska dilemman. Tillsammans med åtta kategorier. Konklusion: Evidensbaserad kunskap är väsentligt för sjuksköterskans beslutsfattande förmåga. Med stöd av erfarenhet och ett personcentrerat förhållningssätt som främjar patientens integritet och värderingar. / Background: Emergency care is a crucial aspect of healthcare that patients seek out to obtain assistance. Nurses who encounter these patients must make important and life-changing decisions in a variety of situations where life and death hang in the balance. Aim: Highlight the factors that influence the nurse’s decision-making in emergency care. Method: This study is a literature review with quantitative and qualitative studies. 10 articles were selected to compile a result. Findings: The study produced three themes: Nurse professional attributes, environment, and ethical dilemmas. Alongside eight categories. Conclusion: Evidence-based knowledge is essential for the nurse's decision-making ability. Supported by experience and a person-centered approach that promotes patient integrity and values.

Bakgrund: Hot och våld är ett globalt problem inom akutsjukvården. Det antas bero på att den pågår dygnet runt, är öppen för allmänheten samt ofta är överbelastad med långa väntetider som följd. Faktorer hos patienter och anhöriga som påverkar är substanspåverkan, psykisk ohälsa, kognitiv sjukdom samt olika fysiska sjukdomstillstånd. Faktorer hos hälso- och sjukvårdpersonalen som påverkar är deras förhållningssätt, empati och kommunikation.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens erfarenheter av hur hot och våld påverkar akutsjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Huvudsakliga sökord var MeSH-termerna “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” och “nursing care” samt ord i fritext så som “experience”, “perspective” och “perception”. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 17 artiklar till resultatet. En innehållsanalys i tre steg genomfördes. Meningsbärande enheter som svarade mot syftet plockades ut, dessa sammanfattades och grupperades slutligen i kategorier.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom: 1) Påverkan på vårdpersonal som berör fysiska och psykiska skador hos vårdpersonalen, att deras fritid påverkades samt att de kände rädsla på arbetsplatsen. 2) Påverkan på vårdkvaliteten som beskriver ett förändrat förhållningssätt hos vårdpersonalen och en påverkan på medicinska- och omvårdnadsmässiga beslut. 3) Strategier för att hantera hot och våld som beskriver en normalisering samt att sjukvårdspersonal ville sluta arbeta inom akutsjukvård.  Slutsats: Hot och våld är underrapporterat och sjukvårdspersonal upplever att organisationen inte står bakom dem. Få studier beskriver konkreta åtgärder för att förebygga och hantera detta. Arbetsgivare behöver prioritera dessa frågor och fortsatt forskning behövs. Sjuksköterskors förhållningssätt och empati påverkas vilket kan leda till en negativ spiral då detta också är faktorer som ökar risken för hot och våld. Det finns en brist på sjuksköterskor både i Sverige och globalt. Att sjuksköterskor vill lämna yrket på grund av hot och våld är allvarligt och åtgärder bör tas för att skapa trygga arbetsplatser. / Background: Workplace violence in emergency care is a problem worldwide. Emergency departments are exposed, supposedly because they are open for the public and provides continuous care, operating around-the-clock and they are often crowded with long waiting times as a result. Patient and visitor-related factors related to violence are substance abuse, mental illness, cognitive disorder and physical disease. Factors amongst health care workers that are related to violence are their approach, empathy and communication. Aim: To describe the experience of health care workers regarding the impact of workplace violence on emergency care. Method: A litterature review with searches in the databases PubMed, Cinahl and Psycinfo. The searches were mainly done with the MeSh-terms “Emergency service, hospital”, “violence”, “workplace violence” and the words “nursing care”, “experience”, “perspective” and “perception”. After the quality review 17 articles were included to the result. A content analysis with three steps were done. Meaning units were extracted, summarized and categorized.  Results: Three main categories emerged: 1) The impact on healthcare staff that concerns physical and psychological injuries, that their free time is affected and that they felt fear in the workplace. 2) Impact on the quality of care that describes a changed attitude of the healthcare staff and an impact on medical and nursing decisions. 3) Strategies for dealing with threats and violence that describe a normalization and that healthcare professionals would stop working in emergency healthcare. Conclusion: Workplace violence is underreported and healthcare professionals feel that the organization does not stand behind them. Few studies describe concrete measures to prevent and deal with workplace violence. Employers need to prioritize these issues and further research is needed. Nurses' attitudes and empathy are affected, which can lead to a negative spiral as these are also factors that increase the risk of violence. There is a shortage of nurses both in Sweden and worldwide. Nurses leaving the profession due to workplace violence is a serious problem and measures should be taken to create safe workplaces.

Titel: Våldet mot vårdaren i akutsjukvården. Effekter av preventiva åtgärder för våld riktat mot akutvårdspersonal – En kvantitativ litteraturstudie Bakgrund: Flertalet studier visar på att vårdpersonal är utsatta för våld på arbetsplatsen. Vilket kan leda till minskad livskvalitet, stress, sämre omvårdnad och sjukskrivningar. Syfte: Att beskriva åtgärder för att förebygga våld, riktat mot sjukvårdspersonal på akutvårdsavdelningar samt värdera dess effekt. Metod: En litteraturstudie som omfattar nio kvantitativa artiklar. Artiklarna granskades utifrån relevans och kvalitét och resultatet kategoriserades. Resultat: Sammantaget finns det lite forskning som stödjer att det är möjligt att minska hur sjukvårdspersonal är utsatta för våld. Varken lagstiftning, utbildning eller andra konkreta åtgärder har långsiktigt positiva effekter. Vissa kortsiktiga effekter samt effekter på verbalt våld kan skönjas. Konklusion: Resultatet tyder på att om utbildning repeteras kan långsiktiga resultat påvisas. Eftersom få studier har långsiktigt perspektiv med repetitiv design behövs mer forskning för att kunna hitta en fungerande strategi för att tackla problemet: Våldet mot vårdaren.

SAMMANFATTNING Inom hälso- och sjukvården överförs en stor mängd kritisk information om patienter mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter dygnet runt. Informationen riskerar att oavsiktligen bli ändrad eller missförstådd varje gång den överförs från en person till en annan, vilket kan bidra till att skador och missöden drabbar patienter i vården. En effektiv kommunikation med information som överförs korrekt i alla led är en förutsättning för god och säker vård. Genom att kommunisera med hjälp av en strukturerad modell som SBAR, där S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt och R står för rekommendation, kan kommunikationen förbättras och säkerställas vid informationsutbyte genom att fokusera på huvudbudskapet och undvika att fastna i detaljer. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och att överrapportera med hjälp av SBAR prehospitalt och hospitalt. Studien är empirisk vilket bygger på en undersökning av verkligheten och grundar sig på erfarenheter av verkligheten. Metoden som användes var kvalitativ med inslag av kvantitativ deskriptiv statistik. Designen som användes var en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter som skickade till 100 stycken sjuksköterskor som arbetade inom akut-, vård-, och serviceavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys samt med deskriptiv statistik. Resultatet illustrerades med hjälp av diagram och svaren från de öppna frågorna presenterades i löpande text som tydliggjorde hur sjuksköterskorna upplevde användandet av SBAR som kommunikationsverktyg. De flesta sjuksköterskor hade fått en genomgång eller muntlig information om SBAR som kommunikationsverktyg före införandet. De flesta ansåg sig självlärda och hade övat tillsammans med sina kollegor vid de dagliga överrapporteringstillfällena. Några sjuksköterskor var tveksamma till om de hade den kunskapen som behövdes för att kunna använda SBAR på rätt sätt och flera önskade mer utbildning och information. Många av sjuksköterskorna tyckte att det var lättare att rapportera och att få rapport enligt SBAR då alla rapporterade på samma sätt. Detta minskade riskerna för att misstag begicks och patientsäkerheten och tryggheten hos personalen upplevdes ha ökat. Generellt ansågs SBAR ha en bra struktur vilket gav en röd tråd vid rapporteringen och många sjuksköteskor ansåg att det var viktigt att alla rapporterade på samma sätt för att få en bra struktur och stablitet. Några sjuksköterskor tyckte att rapportering enligt SBAR var krånglig med många steg och inte alls bättre än som de hade rapporterat tidigare. Sjuksköterskor som arbetade prehospitalt upplevde SBAR som överflödigt och föredrog andra rapporteringsverktyg som de redan hade. Slutsatsen var att de flesta sjuksköterskor som använder SBAR som kommunikationsverktyg upplever generellt en ökad trygghet med bättre struktur och mer saklig informativ fakta som överrapporteras. Mer träning/övning och information med handledning behövs till sjuksköterskor för att få ett så enhetligt sätt att rapportera på som möjligt.