Personcentrerad vård betonar vikten av att se personen bakom patienten och belyser samarbetet mellan patient och vårdpersonal. Patienten ses som en jämlik partner i vården och deltar aktivt i planeringen och genomförandet av vården. Inom akutsjukvården omfattas arbetet av många korta möten med flera patienter som kan begränsa möjligheten att bedriva personcentrerad vård. Det fragmenterade arbetssättet inom akutsjukvården samt hastiga förändringar och begränsad tid ställer höga krav på att kunna utnyttja det korta mötet för att skapa sig en helhetsbild i vården av patienten. För att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården krävs ett mer holistiskt synsätt som ger en helhetssyn i vården av patienten. Personcentrerad vård ger en mer effektiv vård med högre kvalitet. För att stärka patientens ställning i vården är personcentrerad vård ett rekommenderat förhållningssätt inom akutsjukvården. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens förutsättningar att bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården. Litteraturöversikt användes som metod. Datainsamlingen genomfördes utifrån sökningar i databaserna CINAHL och PubMed samt manuell sökning. Sökningen resulterade i 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet utgjordes av fyra kategorier: Vårdrelationen, kommunikation och information, professionella faktorer och organisatoriska faktorer. Resultatet visade att lära känna personen bakom patienten och att involvera närstående i vården samt att ha en tydlig kommunikation med informationsutbyte var faktorer som påverkade förutsättningar för personcentrerad vård. Vårdpersonalens inställning till patientens medverkan i vården, teamarbetet, vårdmiljön och stöd från organisation och ledning påverkar i vilken utsträckning vårdpersonal bedriver personcentrerad vård inom akutsjukvården. Slutsatsen är att personcentrerad vård är avgörande för patientnöjdheten och är en grundläggande förutsättning för att bedriva högkvalitativ vård. Det är viktigt att vårdpersonal kan förhålla sig till patienten på ett bra sätt. Med vårdrelationen, med tydlig kommunikation och information och med en optimal vårdmiljö kring patienten. Den skapas genom att ha tillräcklig personaltäthet och adekvata arbetsförhållanden. Det innebär även att det inom akutsjukvården skall finnas stöd från ledningen och organisationen. Med ett välfungerande teamarbetet kring patienten och med vårdpersonalens förmåga att se personen bakom patienten. Då skapas bättre förutsättningar för att kunna bedriva personcentrerad vård inom akutsjukvården. / Person-centered care emphasizes the importance of seeing the person behind the patient as well as the cooperation between the patient and healthcare professionals. The patient is considered as an equal partner in healthcare and is participating in the planning and execution of their care. Within emergency care, there are many short meetings with multiple patients which may limit the possibility of maintaining person-centered care. The fragmented way of work within emergency care, along with changing conditions and limited time, sets high standards on the capability of healthcare professionals to utilize the short meetings in order to paint a general picture of the patient’s care. In order to conduct person-centered care within emergency care, a holistic perspective is of importance to create a comprehensive view of patients’ care. Person-centered care increases the quality and effectiveness of healthcare, and in order to strengthen the patient’s position within healthcare a person-centered approach is recommended within emergency care. The aim was to describe the factors affecting healthcare professionals’ conditions to conduct person-centered care within emergency care. A literature review was used as a method and a collection of data was done through database searches. The databases used were CINAHL and PubMed, along with manual searches, where 15 qualitative and quantitative original articles were found. The results were categorized into four categories: Care relationship, communication and information, professional factors, and organizational factors. The results showed that acquainting with the person behind the patient and involving relatives in the care, as well as having a clear communication and information, were factors that affected the conditions for person-centered care. Healthcare professionals’ attitude towards patients’ participation in care, teamwork, care environment, and support from the management, affects to what extent healthcare professionals conduct person-centered care within emergency care. The conclusion of the study is that person-centered care is crucial for patient satisfaction, and it is a fundamental prerequisite in order to conduct high quality care. It is essential that healthcare professionals can relate to the patient in a good manner, using a good care relationship, clear communication and information, and an optimal healthcare environment for the patient. These conditions are obtained by having sufficient staffing and adequate working conditions, along with proper support from management. Having well-functioning teamwork in regards to patient care and having the capability to see the person behind the patient, thus better conditions are created in order to conduct person-centered care within emergency care.

SAMMANFATTNING Akutsjukvård är en viktig del av hälso- och sjukvårdssystemet och är ofta den första kontakten med sjukvården. Det första bemötandet är betydande för hur den resterande kontakten med vården ska komma att upplevas av patienter men påverkar även patientens hälsoresultat. Kommunikation och information är viktiga delar i hälso- och sjukvården och det har visat sig att patienter ofta uttrycker ett missnöje då brister i kommunikation och information förekommer. Syftet med denna studie är att undersöka vad som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor på en akutmottagning. Metoden var en allmän litteraturöversikt med 16 inkluderade artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Analysen av dessa har skett i enlighet med Polit och Becks nio steg. Resultatet resulterade i fyra huvudkategorier och dessa är som följer. Tillgång till information innebär att patienter vill ha kontinuerlig information. Attityder och förhållningssätt bland personalen är betydande för patienter liksom en väl fungerande kommunikation. Mötet och relationen med patienten anses viktig eftersom patienterna lämnar över sig själva till sjuksköterskorna och vill känna att de har förtroende för och att de kan lita på sjuksköterskorna. Vårdmiljö och god kommunikation under väntetiden kan minska lidandet hos patienterna. Arbetssituationen leder ofta till att kommunikationen brister och patienterna upplever att uppmärksamheten brister i och med stigande arbetsbörda hos sjuksköterskorna. Slutsatsen blir att åtgärder såsom tydlig och kontinuerlig information lindrar patientens lidande och ökar tillfredsställelsen och patienter anser att detta är de främsta orsakerna till det som främjar kommunikationen mellan patienter och sjuksköterskor. Kommunikationens betydelse är av avgörande karaktär för patientens upplevelse och välbefinnande under vistelsen på akutmottagningen. Andra främjande orsaker anses av patienter vara att sjuksköterskan tar sig tid, att de svarar på frågor, ställer frågor samt att de lyssnar på det som sägs. En god kommunikativ förmåga främjar kommunikationen och patienterna känner sig sedda, bekräftade och uppmärksammade. / ABSTRACT Emergency care is an important part of the healthcare system and is often the first contact with the healthcare system. The first treatment is significant for how the remaining contact with health care should be experienced by patients but also affects the patient's health results. Communication and information are important parts of the healthcare system and it has been shown that patients often express a dissatisfaction when there are shortcomings in communication and information. The purpose of this study is to investigate what promotes communication between patients and nurses at an emergency department. The method was a literature review with 16 included articles that are both qualitative and quantitative. The analysis of these has been done in accordance with Polit and Beck's nine steps. The result resulted in four main categories. Access to information means that patients want continuous information. Attitudes and attitudes among the staff are significant for patients as well as well-functioning communication. The meeting and the relationship with the patient are considered important because the patients leave themselves to the nurses and want to feel they have confidence in and that they can trust the nurses. Healthcare environment and good communication during the waiting period can reduce the suffering of patients. The work situation often leads to communication shortages and the patients feel that attention is lacking with increasing workload of the nurses. The conclusion is that measures such as clear and continuous information alleviate the patient's suffering and increase the satisfaction and patients believe that these are the main reasons for what promotes communication between patients and nurses. The importance of communication is crucial for the patient's experience and well-being during the stay at the emergency departement. Other promotional causes are considered by patients to be that the nurse takes the time, that they answer questions, ask questions and that they listen to what is said. A good communicative ability promotes communication and the patients feel seen, confirmed and noticed.

Psykisk ohälsa är utbrett inom samhället och riskerar att påverka individers hälsolitteracitet negativt. Samsjukligheten för psykisk ohälsa är hög och personer med psykisk ohälsa löper stor risk att drabbas av andra sjukdomar. För att kunna ge personcentrerad vård krävs att vårdpersonal synliggör och tillgodoser psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska. Situationen inom akutsjukvården är ansträngd och en stor del av patienters klagomål som anmäls handlar om bristande kommunikation. Trots att personer med psykisk ohälsa har rätt till jämlik vård ses förbättringsbehov inom somatisk vård.Syftet var att beskriva vårdpersonalens attityder och erfarenheter avseende personer med psykisk ohälsa inom akutsjukvård. Metoden var en litteraturöversikt och genomfördes med hjälp av databassökningar i PubMed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Sjutton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visade att vårdpersonalens attityder gentemot personer med psykisk ohälsa var negativ inom akutsjukvård. Attityderna varierade beroende på vilket psykiskt ohälsotillstånd som åsyftades. Attityder till att personer med psykisk ohälsa inte hörde hemma inom akutsjukvård förekom och uppfattningen om att personer med psykisk ohälsa fick sämre vård jämfört med andra patienter lyftes fram. Vårdpersonal upplevde att attityder till personer med psykisk ohälsa hade förbättrats över tid men att stigmatisering fortfarande existerade. Erfarenheter och upplevelser som framkom i resultatet var bristande kompetens i form av okunskap om psykisk ohälsa och oförmåga att kunna ge likvärdig vård och omvårdnad till personer med psykisk ohälsa. Arbetsmiljö och arbetsbelastning var framträdande faktorer i vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser om personer med psykisk ohälsa. Tidspress och personalbrist framhävdes som orsaker som påverkade vården av personer med psykisk ohälsa negativt, liksom bristfälliga lokaler. Känslor som frustration, rädsla och oro beskrevs av vårdpersonal. Kommunikation med personer med psykisk ohälsa ansågs nödvändig men svår med tanke på olika tillstånd av psykisk ohälsa. Utbildning i psykisk ohälsa efterlystes av vårdpersonalen. Slutsatsen var att på grund av vårdpersonalens negativa attityder till personer med psykisk ohälsa finns det anledning att utveckla medvetenheten och kunskap kring psykisk ohälsa för att kunna utveckla vård och omvårdnad inom akutsjukvård. / Mental illness is widespread in society and could affect individuals mental health literacy negative. The co-morbidity of mental disorders is high, and people with mental illness are likely to suffer from other diseases. In order to provide person-centered care requires health professionals identifies and meet the psychological needs to the same extent as physical. The situation in emergency care is strained and a large part of the patients' complaints are notified about a lack of communication. Despite the fact that people with mental illness have the right to equal care a need for improvement is seenin somatic care. The aim was to describe the health professionals' attitudes and experiences regarding persons with mental illness in emergency care. The method was in form of literature review and was carried out with database searches in PubMed, Cinahl and PsycINFO and manual. Seventeen qualitative and quantitative scientific original articles were included. The results showed that the nursing staff attitudes towards people with mental illness were negative in emergency care. Attitudes varied depending on the mental illness as alluded. Attitudes towards people with mental illness do not belong in emergency care occurred, and the perception that people with mental illness got not as goodcare than other patients was highlighted. Health professionals felt thatthe attitudes to people with mental health had improved over time but that stigma still existed. Experiences that emerged in the result was a lack of expertise in the form of ignorance about mental illness and the inability to provide equal care and nursing for people with mental illness. Time for caringand workload were prominent factors in health professionals' experiences and perceptions of taking careof people with mental illness. Time pressure and staff shortages were highlighted as factors that affectedthe care of people with mental health negatively, as well as flawed premises. Emotions like frustration, fear and anxiety was described by health professionals. Communication with people with mental illness was considered necessary but difficult given the various states of mental illness. Training in mental health was wishedby the health professionals. The conclusion showed that because of the health professionals' negative attitudes towards people with mental illness, it is necessary to develop awareness and knowledge about mental health to develop health care and nursing in emergency care.

Att omhänderta patienter med akuta smärtor kan vara en utmaning för sjuksköterskor då detta ställer krav på god kunskap och förståelse över det individuella behovet av smärtlindring. För att säkerställa en god smärtlindring behöver sjuksköterskor ta hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta jämsides med vitalparametrar och allmänt hälsotillstånd. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av smärtlindring vid akuta smärtor inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes följer en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteraturöversikten innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Totalt har 9 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier utifrån fyra underkategorier. De två huvudkategorierna benämndes; att bli sedd som patient och att få smärtlindring. Underkategorierna var; vikten av kommunikation, känsla av delaktighet, rädsla för läkemedelsbiverkan och svårigheter att förstå smärtbedömning. Patienterna uttryckte att delaktighet i form av att bli sedd och bekräftad samt involverad i sin vård och behandling främjade upplevelsen av smärtlindring. När sjuksköterskan såg till hela patienten, inte enbart behandlade de fysiska symtomen utan även tog hänsyn till den känslomässiga delen upplevde patienterna trygghet och tillit. Icke farmakologiska åtgärder såsom trygghet, positionering och såromläggningar kunde användas som alternativ till smärtlindring. Slutsatsen var att patienterna uttryckte att en lyckad smärtlindring bland annat innefattade delaktighet och ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Genom att ta hänsyn till patienters upplevelse av akuta smärtor samt de känslomässiga aspekterna vid akuta smärtor kunde hälsa och välbefinnande främjas. / Caring for patients with acute pain can be a challenge for nurses as this requires good knowledge and understanding of the individual need for pain relief. To perform good pain relief, nurses need to take into consideration the patients' subjective experience of pain alongside vital parameters and general health. The aim was to describe patients' experience of pain relief for acute pain in prehospital emergency care. The method used follows a literature review with systematic approaches. The literature review contains both qualitative and quantitative articles from the databases PubMed and CINAHL. A total of 9 scientific articles have been included and analyzed based on an integrated content analysis. The results revealed two main categories of which four subcategories. The two main categories were: to be seen as a patient and to receive pain relief. The subcategories were: the importance of communication, sense of participation, fear of medication side effects and difficulty understanding pain assessment. The patients expressed that participation in the form of being seen and confirmed and involved in their own care and treatment promoted the experience of pain relief. When the nurse looked at the whole patient, not only treating the physical symptoms but also took into consideration the emotional part, the patients experienced safety and trust. Non-pharmacological measures such as safety, positioning and wound dressings could be used as alternatives to pain relief. The conclusion was that the patients expressed that successful pain relief includes, among other things, participation and mutual communication between patient and nurse. By taking into consideration the patients' experience of acute pain and the emotional aspects of acute pain, health and well-being could be promoted.

Våld i nära relationer är idag ett stort samhällsproblem och akutmottagningar är vanligen den första och enda kontakten den utsatta personen har med sjukvården. Det är viktigt att sjuksköterskor på akutmottagningar identifierar denna patientgrupp för att kunna erbjuda stöd och eventuellt förhindra ytterligare och mer allvarliga skador samt bråd död. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och handlägga patienter som utsatts för våld i nära relationer på akutmottagning. Metoden som användes för att besvara syftet var en allmän litteraturöversikt med strukturerad ansats. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. Vid sökning i databaserna användes årsintervallet 2010 till 2020. Som analysmetod valdes integrerad analys då det möjliggjorde att olika metodologier användes. Resultatet består av femton vetenskapliga artiklar. Resultatet belyser både hinder, möjligheter samt känslomässiga erfarenheter kring identifiering och handläggning av patienter som utsatts för våld i nära relationer. Påverkansfaktorer som framkom i resultat var tidsbrist, brister i akutmottagningens miljö, bristande kunskaper om handläggning och identifiering av våld i nära relationer, teamarbete, träning och erfarenheter, trygg vårdmiljö och sjuksköterskans ansvar, personliga erfarenheter och professionella erfarenheter. Slutsatsen påvisar att dessa olika faktorer möjliggör och hindrar identifiering och handläggning i våld i nära relation. Utbildningsinsatser i ämnet skulle kunna medföra förändringar i attityder, kunskap samt bidra till en ökad förståelse för de våldsutsatta patienterna i nära relation. Det skulle också kunna leda till att riktlinjer utvecklas och förbättras för att medföra en bättre och säkrare vård för denna patientgrupp samt en eventuellt bättre arbetsmiljö för hälso- och sjukvårdspersonal på akutmottagning. / Violence in close relationships is today a major societal problem and emergency department are usually the first and only contact the vulnerable person has with healthcare. It is important that nurses in emergency departments identify this patient group in order to be able to offer support and possibly prevent further and more serious injuries and sudden death. The aim of the study was to describe nurses' experiences of identifying and treating patients who have been subjected to violence in close relationships in the emergency department. The method used to answer the purpose was general literature review. Data collection took place in Cinahl, PubMed, PsycInfo samt SweMed. When searching the databases, the annual interval 2010 to 2020 was used. Integrated analysis was chosen as the analysis method as it made it possible to use different methodologies.The result consists of fifteen scientific articles. The results shed light on both obstacles, opportunities and emotional experiences regarding the identification and handling of patients who have been subjected to violence in close relationships. Influencing factors that emerged in the results were lack of time, shortcomings in the emergency room environment, lack of knowledge about handling and identification of violence in close relationships, teamwork, training and experiences, safe care environment and the nurse's responsibility. The conclusion shows that these various factors enable and hinder identification and handling of violence in close relationships. Educational initiatives in the subject could lead to changes in attitudes, knowledge and contribute to an increased understanding of the abused patients in close relationships. It could also lead to guidelines being developed and improved to lead to better and safer care for this patient group as well as a possibly better working environment for health care staff in the emergency department.

Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär. / Breathlessness is one of the most frequent causes of visit in Swedish emergency departments. It is a complex condition consisting of both physical and psychological factors, requiring both pharmacological and non-pharmacological treatment approaches. Inexperience in nonpharmacological treatment causes missed treatment, prolonged patient suffering and increased risk of care related injuries. The aim of this study was to illustrate the interventions of the emergency care nurse in facilitating and improving the condition for patients with breathlessness in emergency healthcare. The study design applied was a literature review with a systematic method. Scientific articles covering non-pharmacological treatment approaches of any breathlessness as presenting or main symptom within emergency healthcare was included. 15 articles in total met the criteria for the study and underwent a quality control and integrated analysis. The results indicated that the interventions could be divided into physical (active resistance training, prone position and controlled breathing techniques) and psychological (assuring presence, communication and education and care relationship). Resistance training can be achieved either through pursed lips or specific devices with good results. Prone position proved effective in patients with severe breathlessness requiring oxygen therapy. Aimed and structured communication and patient education did not only result in improved symptoms but enabled the patients to better endure the interventions. A good care relationship too facilitated better acceptance to given treatment. The conclusion drawn was that the emergency care nurse played an immense role in improving the condition of patients presenting with breathlessness. The emergency care nurse could provide easily available, although valuable non-pharmacological contributions to both the physical and psychological aspects of breathlessness. Furthermore, they could contribute with knowledge and education for the patients resulting in relieved anxiety, improved quality of life and reduced hospital visits. The analyzed interventions could presumably be successfully implemented within both inpatient and outpatient care improving conditions for patients suffering from breathlessness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort samhällsproblem. Tio till femton procent av alla som söker den somatiska akutmottagningen är patienter som lider av psykisk ohälsa. Den somatiska akutsjukvården kan medföra en komplex och stressfylld miljö och individer som lider av psykisk ohälsa påverkas av denna miljö negativt. Denna miljö utgör även ett hinder för personcentrerad vård och inte minst för dessa patienter. Akutvårdspersonal har stigmatiserande attityder mot patienter med psykisk ohälsa, detta i kombination med brist på tid och kunskap påverkar given vård negativt.  Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med psykisk ohälsa upplever somatisk akutsjukvård.  Metod: Metoden som användes i denna studie var en litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Totalt inkluderas 17 artiklar till denna studies resultat, som granskades och analyserades utifrån en integrerad analys.  Resultat: Patienter med psykisk ohälsa är en sårbar grupp av människor som inom den somatiska akutsjukvården tenderar att bli nedvärderade, avfärdade, förnedrade, ignorerade eller dömda. Huvudfynd som identifierats är negativa attityder inom somatisk akutsjukvård, såväl på akutmottagning som inom prehospital vård. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatiska akutsjukvård, saknar etisk standard och akutvårdspersonalen går ifrån en humanistisk grundsyn. Några patienter har goda erfarenheter av den somatiska akutsjukvården, men en övervägande del utgörs av negativa upplevelser. Kunskapsluckor hos akutvårdspersonal identifierades, och samarbete mellan professioner har visat sig vara av stor vikt vid omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska akutsjukvården.  Slutsats: Akutvårdspersonalen har bristande kunskap och förståelse om patienter med psykisk ohälsa. Detta skapar negativa attityder och stigma mot dessa patienter. En humanistisk grundsyn ska utgöra grunden för den vård akutvårdspersonal ger, med ett personcentrerat förhållningssätt med den individuella patientens behov i fokus. Det krävs en förändring och den bör utgöras av utbildning, träning, samarbete mellan professioner och förändring i egen mental inställning. / Background: Mental illness is a major societal problem. Ten to fifteen percent of all those seeking the somatic emergency department are patients suffering from mental illness. Somatic emergency care often entails a complex and stressful environment and individuals suffering from mental illness are negatively affected by this environment. This environment also constitutes an obstacle for person-centred care and not least for these patients. Emergency care professionals have stigmatizing attitudes towards patients with mental illness, this in combination with lack of time and knowledge negatively affects given care. Aim: The purpose of the study was to shed light on how patients with mental illness experience somatic emergency care. Methods: The method used in this study was a literature review with a systematic search strategy. A total of 17 articles are included in the results of this study, which were reviewed and analyzed based on an integrated analysis. Results: Patients with mental illness are a vulnerable group of people who, in somatic emergency care, tend to be disparaged, dismissed, humiliated, ignored or judged. The main findings identified are negative attitudes in somatic emergency care, both in the emergency department and in prehospital care. Patients with mental illness who are cared for in somatic emergency care lack ethical standards and the emergency care staff departs from a humanistic ethos. Some patients have good experiences of somatic emergency care, but the majority consist of negative experiences. Knowledge gaps among emergency care professionals were identified, and collaboration between professions has proven to be of great importance in caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Conclusion: Emergency care professionals have a lack of knowledge and understanding about patients with mental illness. This creates negative attitudes and stigma towards these patients. A humanistic ethos should form the basis for the care provided by emergency care professionals, with a person-centred approach with the individual patient's needs in focus. A change is required and it should consist of, education, training, cooperation between professions and change in one's own mental attitude.

Bakgrund: Akutsjukvårdens syfte är att tillgodose personer som drabbats av akut skada eller sjukdom en god och säker vård genom hela den akuta vårdkedjan. Brister inom hälso- och sjukvården leder årligen till att patienter skadas. Förutom stort lidande hos patienter och anhöriga belastar detta ett redan hårt pressat vårdsystem. I vårdövergångarna kan misstag eller missförstånd ske som gör att information som ges tolkas olika eller helt går förlorad. För att kunna arbeta förebyggande och minimera antalet vårdskador för patienterna måste risker samt vart dessa uppstår synliggöras. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerhetsrisker vid patientens övergång från ambulanssjukvård till akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med en systematiskt ansats där 15 vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades innan inkludering för att säkerställa ett resultat av god kvalitét. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Det framkom patientsäkerhetsrisker kopplades till brister i organisationen och bristande förvaltande av vårdrelationen. Organisatoriska brister var förlust av information om patientens tillstånd, bristande fokus på patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avsaknad av tydlighet kring vem som bar ansvaret för patienten och dennes vård i vårdövergången samt risker för patienten kopplade till personalens kompetens. Bristande förvaltande av vårdrelationen manifesteras genom avsaknad av samsyn kring patientens situation och sjukdomsförlopp samt bristande bemötande gentemot patienter som ofta besökte akutmottagningen och/eller var i behov av ambulans. Slutsats: För att kunna säkerställa en patientsäker vård förutsätter det att det finns organisatoriska förutsättningar samt att patienten sätts i fokus. Idag ses flera patientsäkerhetsrisker och det behöver ske en förändring i akutsjukvårdens organisation och förhållningssätt för att kunna säkra en god vård för patienten. / Background: The purpose of emergency healthcare is providing people who have suffered an acute injury or illness a good and safe care throughout the emergency care chain. Deficiencies in healthcare lead to patients being injured annually. In addition to suffering patients and relatives, this burdens an already hard-pressed healthcare system. In care transitions, mistakes or misunderstandings can occur, which means information given is interpreted differently or is lost. To be able to work preventively and minimize the number of care injuries for patients, risks and where they occur must be made visible. Aim: The aim was to highlight patient safety risks during the patients transfer from ambulance care to the emergency department. Method: A literary review using a systematic approach including 15 research articles was used. The articles were quality checked before being included to secure a result with a good quality. The result was concluded through an integrated analysis. Results: Patient safety risks were identified linked to deficiencies in the organization and lack of management of the care relationship. Organizational deficiencies were lost of information about the patient’s condition, lack of focus on the patient and their care needs. Lack of clarity of who was responsible for the patient and patients care during the care transition and risks for the patient linked to staff competence. Lack of management of the care relationship manifested through lack of consensus for the patient’s situation and course of disease and lack of treatment toward patients that often visited the emergency department and/or needed an ambulance. Conclusion: To ensure patient safety, there needs to be organizational prerequisites and focus on the patient. Today, major patient safety risks are seen and there needs to be a change in the organization and the approach of emergency healthcare to ensure good care for the patient.

Bakgrund: Vården ska utgå ifrån att varje patient kräver individanpassad vård. Patientens behov och berättelse är grunden för en delaktighet i vården. Arbetet kring patienten ska ske personcentrerat vilket ställer krav på arbetssätt och vårdens utformning. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av bedsiderapportering mellan arbetsskift inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturöversikt användes som metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Även manuella sökningar gjordes för att besvara syftet. Totalt valdes 15 artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar granskades genom Sophiahemmets modifierad granskningsmall för att klassificera och kvalitetsbedöma artiklarna. En integrerad analys genomfördes av artiklarna som därefter kodades och sammanställdes. Återkommande innehåll i resultat artiklarna skapade teman som sedan summerades till ett resultat. Resultat: Artiklarna som presenteras i resultatet är publicerade under åren 2011-2020. Resultatet delades in i två teman med fyra respektive tre underkategorier. Patientens upplevelse av bedsiderapportering och patientens upplevelse av information vid bedsiderapportering. Under dessa teman skapades fem kategorier, att bli lyssnad på, den deltagande rollen, sekretess, den personliga kontakten och vikten av tillräcklig information. Slutsats: Slutsatsen var att bedsiderapportering inom akutsjukvården är viktig för att patienten ska uppmuntras vara delaktig i vården. Patienter kände sig sedda och får en bättre följsamhet till vården. Det bidrar till en ökad patientsäkerhet och mindre vårdskador. Mer forskning behövs inom svensk sjukvård för att säkerställa resultatet av patientens upplevelse kring bedsiderapportering och effekterna de i längden ger på vården och arbetssätt / Background: The healthcare must be based on each patient requiring individual care. The patient's needs and background is the basis for a participation in healthcare. It should be person-centered which requires a good working method and care design. Purpose: The purpose was to describe the patients experience of bedside report between work shifts in emergency care. Method: A general literature review was used as the method. The databases CINAHL and PubMed were used for the article searches. Also, manual searches were performed to answer the purpose. A total of 15 articles were selected for the result. These articles were reviewed by Sophiahemmets modified the review template to classify and quality assess the articles. An integrated analysis was conducted of the articles which were encoded and summarized. Recurring content in the result articles made themes that created the results. Results: The articles presented in the results are published during the years 2011-2020. The result was divided into two themes with four and three subcategories respectively. The patient's experience of participation in bedside reporting and the patient's experience of information in bedside reporting. Under these themes were five categories, to be listened to, the participatory role, secrecy, the personal contact, and information. Conclusion: The conclusion was that bedside reporting in emergency care is important for the patient to be able to participate in. Patients feel more respected and have better compliance. This contributes to increased patient safety and decreases the risk for medical errors. However, more research is needed in Swedish hospitals in the area to be able to optimize the results of bedside reporting from the patients' perspective and investigate the long-term effects of the care and work routines. Keywords: emergency care, bedside report, pat

Bakgrund: I sjuksköterskeutbildningen ingår kliniska placeringar som har för avsikt att integrera studenten från högskola till yrkesliv. Det ingår i sjuksköterskans roll att handleda. Handledare har en betydande roll i hur studenten kommer uppleva sin praktik. En god relation är grundläggande. I dag finns en stor brist på erfarna sjuksköterskor. Miljön inom akutsjukvården är ofta stressig och sjuksköterskan måste ständigt anpassa sig, vilket kan påverka den personcentrerade vården och patientsäkerheten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter inom akutsjukvård. Metod: Kvalitativ forskningsdesign med fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatanalysen omfattar tre kategorier sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter: Givande, Stress och utmaning samt Relation och ömsesidighet. Slutsats: Vilja och motivation till att handleda bör finnas. Även en ömsesidig relation mellan handledare och student. Akutsjukvården genomsyras av tidsbrist och stressig arbetsmiljö där patientsäkerheten kan riskeras. För god handledning och relation behövs öppen kommunikation. Studien kan appliceras i större skala för att främja förbättringsarbete. / Background: In nursing education there are clinical placements with the intention to integrate the student from the university to a professional life. A part of the nurse's role is to mentor nurse students. Mentors have an important role regarding how the student will experience their clinical placement. A mutual relationship is fundamental. Today there is a great shortage of experienced nurses. The environment within emergency medical services is often stressful and nurses must constantly adjust themselves, which can impact on patient-centered care and patient safety. Aim: The aim of this study is to illustrate nurses’ experiences of mentoring nurse students in emergency medical care. Method: The study is of qualitative semi-structured interviews with five respondents. The interviews were analysed through a qualitative content analysis. Result: The result analysis generated three categories regarding nurses' experiences. Gratifying, Stress and challenge and Relationship and mutuality. Conclusion: A will and motivation to mentor should exist. Even so, a mutual relationship between mentor and student. Emergency medical services are imbued by a lack of time and a stressful work environment which can risk patient safety. For good mentorship, open communication is required. The study can be applied on a larger scale to promote work of improvement.