Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.

Bakgrund: Ett personcentrerat förhållningssätt innebär en holistisk syn på patienten där det etableras ett partnerskap mellan patient och sjuksköterska. Ett personcentrerat förhållningssätt upplevs svårt att implementera i det dagliga arbetet inom vården. Akutsjukvårdsmiljöer präglas av att medicinska åtgärder i första hand måste prioriteras och det finns kort om tid i kritiska situationer. Det kan uppstå en konflikt mellan personcentrerad vård och de medicinska insatserna. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av ett personcentrerat förhållningssätt i akutsjukvårdsmiljöer. Metod: En allmän litteraturstudie där tio artiklar granskades och bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskan upplever att det finns hinder och främjande faktorer för ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer. Hindrande faktorer är relaterade till: tidsbrist och hög arbetsbelastning, brist på organisatoriskt stöd, begränsade rutiner, sjuksköterskans brist på intresse och emotionell stress. Främjande faktorer är relaterade till: patientrelation, kommunikation, kunskap och kompetens, samverkan i team, organisationens stöd och arbetsglädje. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvårdsmiljöer skulle kunna förbättra vårdkvalitén och öka arbetsglädjen. / Background: A person-centred approach means a holistic view of the patient where a partnership is established between the patient and the nurse. Personcentred care is perceived as difficult to implement in the daily work in health care. Emergency care environments are characterized by the fact that medical interventions must be prioritized in the first place and there is little time available in critical situations. A conflict between person-centred care and medical interventions might occur. Aim: The aim was to illustrate the nurse’s experience of a person-centred approach in emergency care environments. Method: A general literature study in which ten articles were reviewed and processed using content analysis. Results: The nurse experienced barriers and promoting factors a person-centred approach in emergency care environments Hindering factors are related to lack of time and high workload, lack of organizational support, limiting routines, the nurse’s lack of interest and emotional stress. Promoting factors are related to patient relationship, communication, knowledge and competence, collaboration in teams, organizational support and job satisfaction. Conclusion: The nurses experience that a person-centred approach in emergency care environments could improve the quality of care and increase job satisfaction.

Bakgrund: I Sverige besöker cirka 1,6 miljoner personer 19 år eller äldre årligen akutmottagningar. En stor andel av klagomålen inom hälso-och sjukvård baseras på bemötandet där dåligt bemötande är förenligt med sämre patientsäkerhet, mer resurskrävande vård och sjukare patienter. Ett gott bemötande ger däremot bemötande ett förbättrat vårdresultat och minskar utbrändhet bland personal. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats och har en deskriptiv design. Tolv kvalitativa originalartiklar inhämtades från PubMed och CINAHL. Dessa kvalitetsgranskades utifrån en granskningsmall och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier framträdde ur innehållsanalysen. Medmänsklighet, att mötas som människa trots den medicinska kontexten. Respekt, var en vital aspekt i upplevelsen av bemötandet. Information, utgjorde en central del i både upplevelsen av bemötandet och av sin situation. Stress, personalens stress hade en betydande effekt på patienterna och deras upplevelse. Slutsats: Patienterna uttryckte vissa gemensamma behov som att behandlas som människor med empati och medkänsla, att bli respekterade och inte bli dömda av personalen, att få begriplig och frekvent information och att personalens stress inte inverkar negativt på bemötandet. De beskrev specifika positiva effekter när behoven tillgodosågs och specifika negativa effekter när behoven inte tillgodosågs. Sammantaget blev patienterna kraftigt påverkade psykiskt och emotionellt utifrån upplevelserna av dessa huvudpunkter i det bemötandet de fått på akutmottagningen. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people aged 19 or older visit emergency departments annually. A large proportion of complaints in health care are based on experience of treatment, where poor treatment is associated with poorer patient safety, more resource-intensive care and more ill patients. Good treatment, on the other hand, improves care outcomes and reduces staff burnout. Aim: The aim of this study was to investigate patients' experiences of the care staff's treatment in the emergency department. Method: The study is a literature review with a qualitative approach and has a descriptive design. Twelve original qualitative articles were retrieved from PubMed and CINAHL. These were quality reviewed for bias with a template, then analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories emerged from the content analysis. Compassion, being met as a human being despite the medical context. Respect, was a vital aspect in the experience of treatment. Information, was a central part of both the experience of treatment and of their situation. Stress, staff stress had a significant effect on patients and their experience.  Conclusion: Patients expressed some common needs such as to be treated as human beings with empathy and compassion, to be respected and not judged by staff, to receive understandable and frequent information, and that staff stress does not negatively impact treatment. They described specific positive effects when needs were met and specific negative effects when needs were not met. In summary, patients were greatly affected psychologically and emotionally based on their experiences of these key aspects of the treatment they received in the emergency department.

Bakgrund: Hot och våld är ett återkommande problem inom hälso- ochsjukvården. Bedriven forskning kring prevalens av hot och våld mot vårdpersonalvisar att 62 % har under arbetstid blivit utsatt för hot och våld. Hot och våldinnefattar en handling av aggressiv karaktär med avsikten att orsaka psykisk ellerfysisk skada hos en annan människa. Vid förekomsten av hot och våld ses psykiskoch fysisk ohälsa hos omvårdnadspersonal som ett växande problem som lett tillnegativa konsekvenser för arbetsmiljön samt patientsäkerheten. Syfte: Syftet medlitteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld inomsomatisk akutsjukvård. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd av en kvalitativstudiedesign. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.Totalt kvalitetsgranskades elva artiklar med hjälp av Statens beredning förmedicinsk och social utvärdering granskningsmall (SBU, 2014) och Popenoe m.fl. (2021) analysmetod användes vid analys av artiklarna. Resultat: I resultatetpresenterades tre huvudkategorier: "Fysiologiska, psykosociala konsekvenser sompåverkade arbetet”, “Hot och våld, en del av jobbet” och “Upplevelser avbristfälliga resurser för att hantera hot och våld”. I relation till huvudkategorin“Fysiologiska, psykosociala konsekvenser som påverkade arbetet” identifieradesfyra subkategorier:“Fysiologiska konsekvenser”, “Psykosociala konsekvenser”,“Nedsatt förmåga att utföra en god omvårdnad” samt “Positiva följder”. Konklusion: Det finns inte tillräckligt med kunskaper eller handlingsplaner för atthantera hot och våld eller dess efterföljande konsekvenser för sjuksköterskorna. / Background: Workplace violence is a recurrent problem in healthcare. Researchhas shown that 62% of healthcare workers have under work hours been exposedto workplace violence. Workplace violence involves an aggressive action with theintent to cause psychological or physiological harm to another human being. Asworkplace violence occurs, an increase in psychological and physiological illnesshas been detected which have led to negative consequences for the workenvironment and patient safety. Aim: The aim of the study is to illustrate nursesexperiences of workplace violence in somatic emergency healthcare. Method: The literature review is based on a qualitative design. The searches of the articleswere performed in the databases Cinahl and PubMed. A total of eleven articleswere quality reviewed with the help of Statens beredning för medicinsk och socialutvärdering review template (SBU, 2014) and Popenoe et al. (2021) analysismethod were used in the analysis of the articles. Result: Three categories wereidentified in the results which were:“Physiological, psychological consequencesthat had an affect on work”, “Workplace violence, a part of the job” and“Experiences of inadequate resources to manage workplace violence”. In relationto the main category “Physiological, psychological consequences that had aneffect on work” were “Physiological consequences”, “Psychologicalconsequences”, “Reduced ability to perform good nursing care” and “Positiveconsequences” identified as subcategories. Conclusion: There is not enoughknowledge or prevention strategies for nurses to handle workplace violence or theconsequences that come with the occurrence of violence.

Bakgrund: Forskning inom omvårdnad har betonat vikten av ett personcentrerat förhållningssätt i vårdmötet, varje patient ska betraktas som en unik individ med olika behov att tillgodose. För patienter med ett akut vårdbehov kan ambulanssjukvården vara det allra första mötet som de gör med hälso- och sjukvården. Tidigare forskning har beskrivit att omhändertagandet i prehospital akutsjukvård fokuserat på det medicinska tillståndet framför de emotionella behoven, vilket har betytt att behov ur ett holistiskt perspektiv inte alltid har tillgodosetts. Forskning från patienters perspektiv är bristfälligt, vilket innebär att patienters upplevelser och känslor inte prioriterats. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att få sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda i prehospital akutsjukvård. Metod:Litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Datainsamling gjordes via två databaser, PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 kvalitativa artiklar, publicerade mellan 2011–2023, analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Beskrev patienternas positiva och negativa upplevelser i ett prehospitalt omhändertagande. Resultatet presenteras i tvåkategorier och fem underkategorier. Kategorierna som arbetades fram beskrev övergripande känslan av att vara patient i prehospital akutsjukvård, vilket belyser känslan av att överlämna sig själv och hur det är att vara patient i en ambulans. Ambulansteamets förhållningssätt belyser viktiga hörnstenar som delaktighet, värdet av dialog, att känna sig bekräftad eller stigmatiserad vid psykisk ohälsa. Resultatet utifrån artiklarna belyser fördelar medpersoncentrerad vård. Slutsats: Patienter som fick sina grundläggande vårdbehov tillgodosedda hade en positiv effekt på dem och även en positiv upplevelse utav ambulanssjukvården oavsett utfall. Genom att fokusera på patientperspektivet är det möjligt för framtida hälso- och sjukvårdspersonal att öka förståelsen och därmed förbättra kvalitén på vården, med betoning på personcentrerad vård. Det är viktigt att varje individ får vård och omsorg utifrån ett helhetsperspektiv där både de fysiska och emotionella behoven tillgodoses, oavsett om det gäller medicinsk vård eller omvårdnad. / Background: Research in nursing has emphasized the importance of a person-centered approach in the care encounter, where each patient should be seen as a unique individual with different needs to be met. For patients with an acute care need, ambulance care may be their very first encounter with health care. Previous research has described that care in prehospital emergency medicine has focused on the medical condition rather than the emotional needs, meaning that holistic needs have not always been met. Research from the perspective of patients is lacking, hindering a comprehensive description of their experiences and emotions. Aim: describe patients' experiences of having their basic care needs met in prehospital emergency care. Method: A literature review with a systematic search strategy. Data was collected from two databases, PubMed and CINAHL. A total of 15 qualitative articles published between 2011–2023 were included and analyzed using an integrated analysis method. Results: Described patients' positive and negative experiences in prehospital care. The results were presented in two main categories and five subcategories. The categories described the overall feeling of being a patient in prehospital emergency care, highlighting the feeling of surrendering oneself and what it is like to be a patient in an ambulance. The approach of ambulance staff highlighted important aspects such as participation, the value of dialogue, feeling validated or stigmatized in cases of mental illness. The results from the articles emphasized the benefits of person-centered care. Conclusion: Patients whose basic care needs were met had a positive impact on them and a positive experience with ambulance care regardless of the outcome. By focusing on the patient perspective, future healthcare professionals can increase understanding and improve the quality of care, with an emphasis on person-centered care. It is important that each individual receives care and support from a holistic perspective where both physical and emotional needs are met, whether it is medical care or nursing care.

Majoriteten av Sveriges akutmottagningar omhändertar såväl vuxna som barn och är bemannade av både allmänsjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Dessa kommer därför att behöva triagera och bedöma akut sjuka och skadade barn trots att de har en begränsad kunskap om barn. Barn ter sig annorlunda än vuxna såväl fysiologiskt som psykologiskt och den kognitiva utvecklingen måste tas i beaktning relaterat till barnens ålder.  Syftet med studien var att belysa triagering eller bedömning av barn inom akutsjukvård.  En allmän litteraturstudie med en systematisk litteratursökning valdes som metod för att svara på syftet. Resultatet är baserat på 15 artiklar som kvalitégranskades, genomgick en integrerad analys och genomarbetades av båda författarna.  I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Resultatet visar på de vanligaste besöksorsakerna och hur barn prioriteras när de söker akutsjukvård. Det visar också på vad som ingår i triageringen och hur kontexten kan komma att påverka triagering eller bedömningen. Det lyfts även faktorer på hur och varför triageringen av barn brister. Barnets inverkan på triageringen är avgörande och att triagera barn skiljer sig från att triagera vuxna. Barnets föräldrar eller vårdnadshavare ska även involveras och kan ha en avgörande inverkan både på barnet och på den som triagerar. Personliga attribut hos den som triagerar spelar en stor roll, både i form av tidigare erfarenhet och utbildning. Många upplever höga krav när det kommer till triagering av barn och teamet spelar en avgörande roll.  Slutsatsen var att triagering och bedömning av barn är en av de svåraste uppgifterna inom akutsjukvården och kräver rätt personal med rätt kompetens och kunskap. Egenskaper hos både barnet, familjen och den som triagerar påverkar utfallet av triageringen och bedömningen. Det är därför bra att ha kännedom om de vanligaste besöksorsakerna, prioriteringsnivå samt hur triagering av barn går till men också när den brister och varför. / The majority of Sweden's emergency departments care for both adults and children and are staffed by both general nurses and specialist nurses in emergency care. These will therefore have to triage and assess acutely ill and injured children, even though they have limited knowledge about children. Children behave differently from adults both physiologically and psychologically and cognitive development must be considered in relation to the children's age.  The aim of the study was to illustrate triage or assessment of children in emergency healthcare.  A literature review with a systematic search was chosen as the method to answer the purpose. The result is based on 15 articles that were quality checked, underwent an integrated analysis, and were elaborated by both authors.  The results revealed three main categories and nine subcategories. The results show the most common reasons for visits and how children are prioritized when seeking emergency medical care. It also shows what is included in the triage and how the context may affect the triage or the assessment. Factors on how and why the triage of children is lacking are also highlighted. The child's impact on triage is crucial and triaging children is different from triaging adults. The child's parents or guardians must also be involved and can have a decisive impact both on the child and on the triage person. Personal attributes of the person triaging play a large role, both in the form of previous experience and education. Many experience high demands when it comes to triaging children and the team plays a crucial role.  The conclusion was that triaging and assessing children is one of the most difficult tasks in emergency healthcare and requires the right staff with the right skills and knowledge. Characteristics of both the child, the family and the person who is triaging affect the outcome of the triage and assessment. It is therefore good to be aware of the most common reasons for visits, level of priority and how triage of children is done, but also when it fails and why.

Ambulanssjuksköterskor exponeras regelbundet för traumatiska händelser i sitt arbete, vilket utgör en risk för psykisk ohälsa i olika former. Trots kännedom om riskerna och vikten av stöd består brister i det befintliga stödsystemet. Bristerna påverkar inte bara sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsprestation, utan även patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd efter traumatiska händelser för att öka kunskapen om stödets betydelse efter traumatiska händelser. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen och analysprocessen genererade tre kategorier; Organisatoriska brister, organisatoriska tillgångar och betydande faktorer utanför organisationens stödstrukturer följt av åtta subkategorier som genererade en struktur. Resultatet påvisar organisatoriska brister, brister i befintliga handlingsplaner och brist på tid till bearbetning. Samtidigt framkom organisatoriska tillgångar, såsom värdet av stödjande samtal och en stödjande chef. Betydande faktorer utanför organisationen stödstrukturer beskrevs i form av kollegialt stöd och egenansvar. Informanterna betonade vikten av proaktivt och långsiktigt stöd. Examensarbetet understryker vikten av ett strukturerat och anpassat stödsystem för ambulanssjuksköterskor efter traumatiska händelser. Förbättringar krävs för att säkerställa deras psykiska hälsa och förmågan att leverera högkvalitativ vård. / Ambulance nurses are regularly exposed to traumatic events in their work which poses a risk for various forms of mental illness. Despite awareness of the risks and the importance of support, weaknesses in the existing support system persist. These weaknesses affect not only the well-being and work performance of the nurses but also patient safety. The purpose of this thesis was to describe ambulance nurses’ experiences of support following traumatic events to increase the knowledge about the significance of support after such events. The thesis was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach. Data collection and analysis generated three categories: organizational deficiencies, organizational assets and meaningful factors outside the organizational support structures, followed by eight subcategories that formed a structure. The results show organizational deficiencies, a lack of structured action plan and lack of time for processing. Meanwhile, organizational assets such as the value of supportive counselling and supportive manager. Meaningful factors outside the organizational support structures were described in the form of collegial support and personal responsibility. The interviewed ambulance nurses emphasized the importance of proactive and long-term support. The thesis highlights the importance of a structured and tailored support system for ambulance nurses after traumatic events. Improvements are required to ensure their mental health and ability to deliver high quality care.

Bakgrund: Att snabbt identifiera och behandla sepsis är avgörande för patientens överlevnad. Sjuksköterskor inom akutsjukvården spelar en central roll i identifiering av sepsis då de är den profession som gör den initiala bedömningen och övervakningen av patienterna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors förutsättningar att identifiera sepsis inom akutsjukvård. Metod: Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Litteraturöversikten består av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar av artiklar gjordes i CINAHL och PubMed och artiklarna var publicerade mellan 2014 och 2024. Resultat: Omfattar de två huvudkategorierna kompetens och organisation med de fyra underkategorierna vikten av utbildning, vikten av erfarenhet, teamsamverkan samt rutiner och resurser. Slutsats: Sjuksköterskorna hade återkommande upplevelser av kunskapsbrist vid identifieringen av tecken på sepsis, något som sjuksköterskorna upplevde skulle kunna förbättras med utbildningsinsatser. Vikten av erfarenhet, samverkan i team och screeningverktyg ansågs stötta sjuksköterskorna i deras bedömningar. Organisatoriska faktorer kunde påverka sjuksköterskorna både positivt och negativt och organisationerna tycks ha svårigheter att tillhandahålla utbildning och träning om sepsis. / Background: Prompt identification and treatment of sepsis is crucial for patient survival. Nurses in emergency care play a central role in the identification of sepsis as they are the profession that performs the initial assessment and monitoring of patients. Aim: The aim of this study was to describe factors that affect nurses' ability to identify sepsis in emergency care. Method: This thesis is a structured literature review that includes elements from the methodology applied in systematic reviews. The literature review consists of ten scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. Searches for articles were conducted in CINAHL and PubMed and were published between 2014 and 2024. Results: The result includes the two main categories of competence and organization with the four sub-categories that are importance of education, importance of experience, team collaboration and routines and resources. Conclusions: Nurses have recurring experiences of a lack of knowledge when identifying signs of sepsis, something that the nurses felt could be improved with educational efforts. The importance of experience, teamwork and screening tools were considered to support the nurses in their assessments. Organizational factors could affect nurses both positively and negatively and the organizations seem to have difficulties to provide education and training in sepsis.

Under 2022 gjordes nästan 1,8 miljoner besök på akutmottagningar i Sverige, fördelat på 68 olika sjukhus. De vanligaste sökorsakerna var buksmärta, extremitetsskador och bröstsmärta och bakom dessa sökorsaker finns många olika diagnoser. Syftet med studien var att beskriva patienters och anhörigas upplevelser av och åsikter om akutmottagningar. Metoden som användes var en netnografisk innehållsanalys. I studien samlades text och sifferbetyg från publika onlinerecensioner av Sveriges största sjukhus in. Dessa sjukhus står tillsammans för mer än en femtedel av akutbesöken i landet årligen.  Resultatet visar på att de som skriver onlinerecensioner av akutsjukvård är en polariserad grupp och att över hälften (56,8%) har en negativ upplevelse av akutmottagningar. Resultatetpresenteras i sju kategorier av upplevelser och åsikter om akutmottagningar. Kategorierna är upplevelser av personalens bemötande, behov av information, upplevelser av väntetider, behov av smärtlindring, upplevelser av arbetssätt och den fysiska miljön, systemkritiska åsikter och olika upplevelser och åsikter om vad som är akut. Slutsatsen är att de som skriver onlinerecensioner av akutsjukvård i den här studien är mer negativt inställda jämfört med respondenter i andra studier. Delar av resultatet och de upplevelser och åsikter som förekommer i flera av kategorierna får stöd av tidigare studier. Den här studien har dock identifierat kategorier som berör vårdkontexten. Dessa kategorier saknas ofta i studier där man använt sig av intervjuer och enkäter. / Almost 1,8 million visits were registered at 68 different emergency wards in Sweden 2022. The most frequent reasons were stomach pain, injuries to extremities and chest pain. There is a great variance in the underlying diagnoses. The purpose of this study was to describe patients and their relatives’ experiences and opinions of emergency care wards. The method used was a netnographic content analysis. Patient online reviews was collected from the five largest hospitals in Sweden. They account for more than a fifth of all emergency care. The result shows that those who write online reviews of emergency care is a polarised group, with more than 50 percent holds a negative view of the emergency ward. The result is divided into seven categories which includes experiences and opinions of the emergency wards. The categories concerns staff attitudes, access to information, waiting times, pain relief, work processes and the physical environment, political opinions and different views on what constitutes an emergency. The conclusions are that those who write online reviews of emergency care tend to hold more negative opinions on the received care compared with respondents in other studies. Parts of the results and the opinions and experiences described in this study occurs in several other studies. Furthermore, this study has identified that some of the opinions regarding political opinions rarely occur in other studies.