Bakgrund: Akutsjukvård innefattar all vård som inte kan vänta utan risk för vårdskada elleronödig död. Väntetider på akutmottagningar runt om i Sverige har en negativ riktning, ochden äldre populationen vistas längst på svenska akutmottagningar. Studier visar att högreutbildningsnivå leder till en högre motivation till att arbeta och ta till sig evidensbaseradkunskap, vilket leder till säkrare och bättre vård för patienterna. Trots detta råder det fortsattoklarheter kring funktion och roll för sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå [SA]inom akutsjukvården. Syfte: Att beskriva värdet av att ha sjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå på enakutmottagning utifrån vad tidigare litteratur kommit fram till. Metod: Deskriptiv litteraturöversikt med en induktiv ansats och mixad metod. Totaltinkluderades 16 artiklar från databaserna PubMed och CINAHL, som utifrån tematisk analysredovisade resultatet. Resultat: Fyra teman identifierades; patientsäkerhet, effektivitet, arbetsmiljö ochvårdkostnader. Sjuksköterska med utbildning på avancerad nivå [SA] bidrog till ökadpatientnöjdhet och högre kompetens på arbetsplatsen som i sin tur ökar patientsäkerheten. Dehar en vilja till att utbilda kollegor och bidrog till jämnare arbetsbelastning mellanprofessioner. SA kan vara ett komplement till läkarna genom att ansvara över mindre akutaskador och åkommor. Färre återbesök och kortare väntetider bidrar indirekt till minskadevårdkostnader. Slutsats: Implementering av SA inom akutsjukvården bidrar till ökad patientsäkerhet, ökadeffektivitet, bättre vårdmiljö och indirekt minskade vårdkostnader.

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna. / Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem. Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation. Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursingis to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.

På akutmottagningen vårdas sårbara patienter, barn som utsätts för fysiskt våld. Akutsjuksköterskan har ett ansvar i att kunna identifiera den sårbara patiente, för fysiskt våld leder till flertalet hälsorisker och varje missat fall kan leda till dödlighet. Alla barn har rätt till att skyddas mot alla former av våld. Syftet med studien var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans utgångspunkter för att identifiera barn där det misstänks att barnet utsatts för fysiskt våld. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie. Studien resulterade i två huvudteman: Förmågan att redogöra berättelsens och Konsten att känna igen. De två huvudteman delas in i fyra subteman, skildra barnets vardagliga liv, genomföra en riskbedömning, verifierbara skador och upptäcka det som inte syns. För att akutsjuksköterskan skall kunna identifiera barn som misstänks utsatts för fysiskt våld krävs det utbildning på arbetsplatserna samt dokument som kan användas som stöd vid bedömning. / At the emergency room, vulnerable patients are cared for, children who are exposed to physical violence. The emergency nurse has a responsibility in identifying the vulnerable patient. Being exposed to physical violence leads to several health risks and each missed case can lead to mortality. All children have the right to be protected from all forms of violence. The purpose of the study was to explore available evidence regarding the emergency nurse's starting point for identifying children who are suspected to have been subjected to physical violence. The method is a systematic and integrative literature study. The study resulted in two main themes: the ability to tell the story and the art of recognizing. The two main themes are divided into four subthemes, describing the child's everyday life, carrying out a risk assessment, verifiable injuries and discovering what is not visible. In order for the emergency nurse to be able to identify children who are suspected of being subjected to physical violence, training is required in the workplace as well as documents that can be used as support in assessment.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke är präglat av stor arbetsbelastning, ett högt tempo och många olika arbetsuppgifter som oftast ska utföras under tidspress. Andelen akuta patienter ökar samtidigt som att resurser begränsas och effekten av detta har en direkt påverkan på sjuksköterskans psykiska hälsa.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa faktorer som orsakar psykisk ohälsa hos sjuksköterskor inom akutsjukvården.   Metod: En litteraturöversikt bestående av 10 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.   Resultat: Analysen resulterade i två huvudteman som visade sig påverka sjuksköterskans hälsa; dessa är Arbetsrelaterade faktorer och Psykosociala faktorer. Subteman är arbetsmiljö, ledarskap och organisation gällande huvudtemat arbetsrelaterade faktorer, trauma och lidanden, återhämtning samt stressorer vid huvudtemat psykosociala faktorer.   Konklusion: Genom kunskap om psykisk ohälsa samt utveckling av coping-strategier med förebyggande åtgärder kan en mer hälsosam och stödjande arbetsmiljö skapas för sjuksköterskor inom akutsjukvården. / Background: The nurse´s profession is characterized by a high workload, a high tempo and many different tasks that are usually performed under enormous time pressure. The proportion of acute patients increases drastically while the resources are limited and the effect of this has a direct impact on the nurse.    Purpose: The purpose of the litterature review is to highlight factors that causes mental illness in nurses in the emergency care.   Method: The litterature review consists of 10 scientific articles with quantitative researsh methodology. The article research was done in the databases CINAHL and PubMed.   Result: The analysis resulted in two main themes that were found to affect the nurse´s health, these are work-related factors and psychosocial factors. The subthemes are working enviroment, leadership and organization to the main theme of workrelated factors. Suffering and trauma, recovery and stressors regarding the main theme psychsocial factors. Conclusion: Through knowledge about mental illness and development of coping strategies with preventive measures, a healthier and more supportive working enviroment can be created for nurses in emergency care.

Bakgrund: Covid-19 viruset som upptäcktes först i Kina år 2019 orsakade stor smittspridning och många sjukdomsfall i världens befolkning. Inom akutsjukvården skedde en stor ökning i antalet patienter samtidigt som sjukvårdsbemanningen var låg. Arbetsrelaterad stress kan uppstå när personer upplever ökade krav, ovanpå kravet att sjuksköterskor ska besitta aktuell kunskap och främja hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården under covid-19-pandemin. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats vilka analyserades med en tematisk analys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress under covid-19-pandemin kan beskrivas utifrån fyra teman: Bristande kunskap om covid-19 och intensivvård, Ökat ansvar, ökade krav och stor arbetsbelastning, Svårigheter att arbeta iklädd skyddsutrustning, och Stöd och strategier för att hantera arbetssituationen. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress till följd av den ökade vårdtyngden och stressiga arbetsmiljön, vilket resulterade i psykiska påfrestningar.   Slutsats: Arbetsrelaterad stress uppstår till följd av hög arbetsbelastning, underbemanning, okunskap kring covid-19 och intensivvård. Detta påverkar sjuksköterskors psykiska mående och hållbarheten i vårdandet. Vidare forskning bör lägga fokus på arbetsrelaterad stress inom hälso- och sjukvården i Sverige samt andra vårdområden utöver akutsjukvården. / Background: Covid-19 was detected in China 2019 and spread rapidly with many confirmed cases. In emergency care there was a large increase in the number of patients and staff shortage. Work-related stress occurs when people experience increased demands, on top of pre-existing demands to possess the latest knowledge and promote health as nurses. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of work-related stress in emergency care during the covid-19 pandemic.  Method: A literature review based on 12 scientific studies with qualitative methods, analyzed with thematic analysis. Results: Nurses' experiences of work-related stress during the covid-19 pandemic can be described with four themes: Insufficient knowledge of covid-19 and intensive care, Increased responsibility, increased demands and high workload, Difficulties working while wearing personal protective equipment and Support and strategies to cope with the work situation. Nurses experienced work-related stress due to increased workload and stressful work environment, resulting in psychological distress. Conclusions: Work-related stress is caused by high workload, staff shortage, ignorance of covid-19 and intensive care. This affects the well-being of nurses and sustainability in nursing. Further research should focus on work-related stress in Swedish healthcare and other areas than emergency care.

Bakgrund: För att optimera vården av svårt sjuka eller skadade barn är kommunikationen i teamarbetet viktigt. Att arbeta i stressande akuta situationer innebär att kommunikationen kan brista och utgöra en risk för barnets säkerhet. För att optimera samarbetet under teamarbete är kommunikationen viktig. Motiv: Få studier rapporterar teamarbete och kommunikation vid vård av svårt sjuka eller skadade barn. För att säkra vården av akut sjuka och skadade barn finns behov av att undersöka kommunikation under teamarbete vid akuta situationer som inkluderar barn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och teamarbete vid vård av svårt sjuka eller skadade barn.     Metod: Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod. Tre sjuksköterskor och sju barnsjuksköterskor anställda på en barnklinik på ett sjukhus i södra Sverige deltog i studien. Individuella semistrukturerade intervjuer användes för att samla data och intervjuerna transkriberades i sin helhet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera texten vilket resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i kategorin “Att skapa förutsättningar för god kommunikation” baserade på subkategorierna “Möjligheter i kommunikationen” och “Hinder i kommunikationen”. Kategorin “Att arbeta säkert” baserades på subkategorierna “Samarbete och ledarskap”, “Förväntningar i teamet” och “Utveckla träning och reflektion”. Konklusion: Studien beskriver betydelsen på god kommunikation för ett gott samarbete med vårdteamet. Resultatet indikerar att det finns behov av scenarioträning, vilket kan ge sjuksköterskorna möjlighet att öva på kommunikation och teamarbete i en lugn och kontrollerad miljö. Kommunikation och teamarbete är centrala och viktiga begrepp inom vården, därför är framtida forskning väsentlig för en säker och jämställd vård. / Background: To optimize the care of seriously ill or injured children, communication in during teamwork is important. Working in stressful emergency situations means that communication is lacking and thus increase the risk to jeopardize the children’s safety. In order optimize the collaboration during teamwork in critical situations, communication is important. Motive: Few studies report teamwork and communication in the care of seriously ill or injured children. To ensure the care of critical ill and injured children, there is a need to explore communication during teamwork in critical situations that include children.   Aim: The purpose of this study was to describe nurses' experiences of communication and teamwork in the care of critical ill children. Methods: In this study a qualitative method was used. Three nurses and seven pediatric nurses employed at a pediatric clinic at a hospital in southern Sweden participated. Individual semi-structured interviews were used to collect data and the interviews were transcribed verbally. Qualitative content analysis was used to analyze the text, which resulted in two categories and five subcategories. Result: The analysis resulted in the category “Creating conditions for good communication” based on the subcategories “Opportunities in communication” and “Obstacles in communication”. The category "Working safely" was based on the subcategories "Cooperation and leadership", "Expectations in the team" and "Develop training and reflection". Conclusion: The study describes the importance of good communication for a good collaboration in the team when caring for critical ill or injured children. The results indicate that there is a need for scenario training, which can give nurses the opportunity to practice communication and teamwork in a calm and controlled environment. Communication and teamwork are central and important concepts in healthcare, therefore future research is essential for safe and equal care.

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj.   Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning.  Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter.  Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. / Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care.  Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments.  Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects.  Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.

Bakgrund: Plötslig död är ett svårdefinierat begrepp då det kan orsakas av många faktorer. Att hantera plötslig död och sorg som sjuksköterska samt att bemöta anhöriga i dessa situationer är utmanande. Sorgereaktioner är individuella och kan skilja sig mycket från person till person. Det är oftast sjuksköterskor som etablerar kommunikationen mellan anhöriga och vårdteamet vilket ställer höga krav på professionen. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i sorg efter plötsliga dödsfall som inträffat inom akutsjukvård.Metod: En litteraturöversikt med kvalitetsgranskade kvalitativa artiklar från åren 2012–2021. Artikelsökningar gjordes i databaserna; Cinahl, Medline och PubMed. Analysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av en femstegs analys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Emotionell påverkan (Känslomässiga aspekter, känslor av misslyckande och otillräcklighet samt otrygg i mötet), Kommunikation (Informerande samtal och bygga goda relationer) samt Arbetsmiljö (Tidsbrist och samverkan i team). Slutsats: Sjuksköterskor upplevde mötet med anhöriga vid plötslig död som komplicerat. Bristfällig kunskap inom ämnet sågs som ett problemområde. Att ge möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sina färdigheter genom utbildningar kring bemötande vid sorg skulle kunna medföra en hälsosammare arbetsmiljö för sjuksköterskan. Ökad utbildning skulle också kunna ha betydelse för kvalitén på vården då det gäller stöd till anhöriga. / Title: The nurse`s meeting with relatives in the event of sudden death: A qualitative literature review Background: Sudden death is a difficult concept to define as it can be caused by many factors. Dealing with sudden death, relatives and bereavement as a nurse is challenging. Reactions in bereavement are individual, it can differ between people. It is the nurse who often establishes the communication between relatives and healthcare, which places high demands on the nurse. Aim: Describe nurses´ experiences of treating relatives in bereavement after sudden deaths that occurred in emergency care. Method: A literature review was performed with a base in quality reviewed qualitative articles from the years 2012-2021. Searches of articles were made in databases Cinahl, Medline and PubMed. The analysis was based on a five-step analysis described by Friberg (2017).Result: The result revealed three themes: Emotional impact (Emotional aspects, feelings of failure and inadequacy and insecurity during the meeting), Communication (Informative conversations and create good relations) and Work environment (Lack of time and team collaboration). Conclusion: Nurses experienced the meeting with bereaved relatives after sudden death as complicated. Lack of knowledge in the subject was seen as a problem. Providing opportunities for nurses to develop their skills through education in bereavement could lead to a healthy work environment and a healthcare with high quality to support relatives.

Bakgrund: Sedan COVID-19 pandemins början har sjuksköterskor mött utmaningar som hög stress och psykiska besvär. Det finns en brist på forskning om sjuksköterskors upplevelser av att arbeta och vårda COVID-19 patienter på akutkliniker i Sverige. En djupare förståelse om hur vården ser ut från sjuksköterskors perspektiv behövs för att förbättra och förbereda vården för framtidens pandemier.Syfte:Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta under COVID-19 pandemin på akutkliniker. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Totalt genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från två sjukhus i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: att kämpa mot svårigheter, att anpassa sig till nya omständigheter, ochatt vara beskyddaren inom vården. Sjuksköterskor på akutkliniker har upplevt frustration och känslor av otillräcklighet när de vårdat patienter under pandemin. De ansåg att kunskap och resurser behövde utökas för att klara av stressen och den höga arbetsbelastningen. Det fanns ett behov av anpassning till nya arbetssätt för de nya omständigheterna. Sjuksköterskornas yrkesplikt motiverade dem att arbeta även om de led av olika psykiska besvär. Slutsats: Sjuksköterskor har blivit sårbara i sitt vårdande beroende på utmaningarna som hög arbetsbelastning och brist på resurser och skyddsmaterial. Ett tillräckligt stöd och förberedelser från akutkliniker och hälso- och sjukvårdsorganisations sida behövs för att klara framtidens pandemier. Genom att ta lärdom av sjuksköterskornas upplevelser kan den evidensbaserade omvårdnaden utvecklas ytterligare. Det kan i sin tur skapa möjligheter att hantera svårigheter och utmaningar i vårdandet på akutkliniker på ett bättre sätt vid framtida pandemier. / Background: Since the COVID-19 pandemic began nurses have encountered different challenges such as working under high pressure and suffering from psychological distress. However there is a lack of research about nurses’ working and caring experiences for COVID-19 patients in the emergency clinics in Sweden. In order to provide better care and better preparation for the future pandemics, it is necessary to understand nurses’ perspectives of caring during the pandemic. Aim: Was to describe the nurses’ experiences with working during COVID-19 pandemic in the emergency clinics.  Method: A qualitative interview study was conducted for this study. Ten semi-structured interviews were carried out in two hospitals that were located in the south of Sweden. A qualitative content analysis method was applied for the analysis. Results: Three categories were described: Struggling against difficulties, adapting to new circumstancesand being a protector in the context of caring. Nurses experienced frustration and feelings of inadequacy when caring for patients during the pandemic in the emergency clinics. They mentioned that knowledge and resources should be enhanced in order to cope with the pressure and heavy workload. It required them to adjust and adapt the new ways of working under new circumstances. The nurses' professional duty motivated them to work even if they suffered from various psychological distresses. Conclusion: Nurses became vulnerable while working under the challenges such as heavy workload, lack of human resources and shortage of protection materials under pandemic. It is required that emergency clinics and healthcare organizations be sufficiently prepared and provide necessary support in order to overcome the future pandemics. The evidence-based nursing can be developed through learning the nurses’ experiences. It can provide opportunities for them to handle difficulties and challenges in the emergency care in a better way in the future pandemics. By providing opportunities to practice evidence-based nursing, nurses can retain their physical and psychological health and increase coping abilities towards the difficulties during the pandemic.

Previous research has shown that there are multiple risks in emergency care of acutely ill or injured patients. Communication, teamwork, and nurses’ experiences in the care of these patients are central aspects of maintaining a high level of patient safety and quality of care. The aim of this study was to examine nurses' experience of the implementation of a new scribe-document to improve safe communication and treatment of code patients. The Method is a mixed method composed of quantitative and qualitative data. A new scribe-document for the codes was created with a checklist for Sign In, Time Out and Sign Out inspired by the Safe Surgical Checklist from WHO. The interventional study is compiled of quantitative questionnaires which were compiled for the study. As a complement to the questionnaires five interviews were conducted with nurses which were then analyzed by a manifest content analysis. The results show different themes which are a result of the interviews; “The importance of a functioning team,” “Expecting the unexpected,” “Structured communication improves the code” and “The checklist gives structure and support when it is used.” The results also show that the checklist was well received by the nurses in the specific emergency department. The conclusion is that the checklist gives a good result when it is used, although better implementation and more education is necessary.     Key words: Checklist, Communication, Emergency Care, Mixed Method, Patient Safety.