• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 289
  • 8
  • Tagged with
  • 297
  • 220
  • 214
  • 164
  • 140
  • 59
  • 58
  • 54
  • 51
  • 42
  • 42
  • 41
  • 36
  • 35
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
291

Ambulance in Red Zones in Cape Town, South Africa : Waiting time for patients when ambulance requires armed escort

Gleby, Fia January 2018 (has links)
Background. In South Africa violence related crimes are frequent, and interpersonal violence is one of the most common causes of injury and death. Violence can be related to social structures, poverty and income inequality. In South Africa 25% of the population live in extreme poverty, and 16% of households in Western Cape live in Informal dwellings. Drug and alcohol miss-use is a big problem. EMS personnel all over the world are exposed to violence. The last couple of years the rate of incidents of violence against the ambulances and EMS personnel in Western Cape and Cape Town has escalated, and a protocol to protect the personnel has been established. The protocol of Red Zones requires an armed escort for the ambulance and EMS personnel when working in certain areas. The red zones are often in low income areas, which makes United Nations’ Sustainable Development Goal of Reduced inequality relevant. The Purpose of this study is to describe how red zones affect patient waiting times and mission times for the ambulance in the Western Cape province of South Africa. Method. Quantitative analysis of priority 1 assignments in one month periods in 2016, 2017 and 2018 to Hanover Park, a suburb of Cape Town. Hanover Park has been considered a red zone since September 2016. Result. Seven different time periods in the missions were analyzed, comparing the City of Cape Town and Hanover park in 2016, 2017 and 2018. Conclusion. The result shows an increase in waiting times for EMS in Hanover Park, even though the precise response time could not be described. Call times and mission times for the entire City of Cape Town seem to have increased, indicating a problem beyond the red zones, potentially affecting everyone in need of an ambulance in the city. Further studies are encouraged. / Bakgrund. I Sydafrika är våldsrelaterade brott vanligt förekommande, och interpersonellt våld är en av de vanligaste orsakerna till skada och död. Våldet kan relateras till sociala strukturer, fattigdom och inkomstskillnad. I Sydafrika lever 25% av befolkningen i extrem fattigdom och 16% av hushållen i Western Cape lever i informella bostäder. Missbruk av droger och alkohol är ett stort problem. Ambulanspersonal över hela världen utsätts för våld. De senaste åren har graden av våldshändelser mot ambulanser och dess personal i Western Cape och Kapstaden eskalerats och ett protokoll för att skydda personalen etablerats. Protokollet för Röda Zoner kräver en beväpnad eskort för ambulans och personal vid arbete i vissa områden. De röda zonerna är ofta i låginkomstområden, vilket gör FN: s hållbara utvecklingsmål för minskad ojämlikhet relevant. Syftet med denna studie är att beskriva hur röda zoner påverkar patienters väntetid och uppdragstider för ambulansen i Western Cape i Sydafrika. Metod. Kvantitativ analys av prio 1-uppdrag under en månadsperiod i 2016, 2017 och 2018 till Hanover Park, en förort till Kapstaden. Hanover Park har ansetts vara en röd zon sedan september 2016. Resultat. Sju olika tidsperioder i uppdragen analyserades, och jämfördes mellan hela Kapstaden och Hanover Park 2016, 2017 och 2018. Slutsats. Resultatet visar ökad väntetid för ambulansvård i Hanover Park, även om den exakta framkörningstiden inte kunde beskrivas. Uppdragstider för hela staden Cape Town verkar ha ökat, vilket indikerar ett problem bortom de röda zonerna, vilket potentiellt kan påverka alla som behöver en ambulans i staden. Ytterligare studier rekommenderas.
292

A medical device for spinal motion restriction : Development of a device for safe and efficient patient handling

Jersenius, Ylva, Möller, Erika January 2020 (has links)
Prehospital emergency care is facing a paradigm shift. Spinal motion restriction (SMR) is a way to treat trauma patients with symptoms of spinal injury. It was earlier entitled as ‘routine SMR’, and included spine board and cervical collar. During the 2000s, it has been noted that there is a lack of scientific evidence that proves the benefits with ‘routine SMR’. This led an expert group to the development of the national guidelines, that were published in 2019. The national guidelines can be described as ‘selective SMR’, where the cervical collar and spine board is excluded. It means that the SMR shall be adapted to the patient and not the equipment. Furthermore, the patient should be involved as much as possible in the treatment. This master thesis has been conducted at the Luleå University of Technology (LTU), in collaboration with AB Germa. The objective was to enable paramedics (the users in this project) to provide trauma patients with safe and efficient SMR by improving the usability of available or future products for SMR. Therefore, the project aim was to deliver a conceptual suggestion with feedback from the users. Furthermore, a mapping with experienced problems was delivered, and a review of the available medical devices with recommendations on how the future product development of medical devices for SMR could head in a user-centred direction. The theoretical framework included both ergonomics, including anthropometry and anatomy, and semiotics to involve both the physical and cognitive aspects of good usability, as a complement to the contextual immersion to be able to develop a thought through conceptual suggestion. The contextual immersion involved contact with Sweden’s 21 regions, and 16 paramedics. Through visits, interviews, and observations information was gathered about available medical devices for SMR, and challenges that paramedics are facing with them where mapped. This was compiled in a user need specification, which formed the basis for the idea generation. The ideation resulted in over 200 ideas. Iterative feedback sessions together with the users generated five concepts, that by further feedback, and iterative work converged into one final concept. The project delivers a vest with vacuum technology that enables paramedics to perform safe and efficient SMR of trauma patients with various anatomy. The concept has the flexibility of a KED and the adaptability of a vacuum mattress. It enables ’selective SMR’ in confined spaces, and facilitates the patient to be more involved in the treatment. The project has generated insights about ’selective SMR’, and the meaning of it for future product development. Generally, we are moving towards medical devices for SMR that does not restrict movement as strictly as before. Many products in ambulance care have not been updated for a long time, and there is no doubt that there is a need for it. / Inom prehospital akutsjukvård pågår just nu ett paradigmskifte. Spinal rörelsebegränsning (SRB) är ett sätt att vårda patienter som varit utsatta för trauma och som uppvisar symtom på spinal skada. Det benämndes till en början som ’rutinmässig SRB’ och inkluderade användning av spineboard och nackkrage. Under 2000-talet visade det sig finnas en avsaknad av vetenskapliga bevis som talade för fördelarna med ’rutinmässig SRB’, vilket ledde till att nackkrage och spineboard exkluderades. Det här föranledde en expertgrupp att ta fram nya nationella riktlinjer som publicerades 2019. De nationella riktlinjerna kan beskrivas som ’selektiv SRB’, vilket handlar om att SRB ska anpassas utifrån patientens tillstånd och inte efter utrustningen. Patienten ska även involveras så mycket som möjligt i omhändertagandet. Det här examensarbetet har utförts vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), tillsammans med AB Germa. Syftet var att underlätta för ambulanssjukvårdare (användarna i det här projektet) att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter, genom att förbättra användbarheten hos befintliga eller framtida produkter för SRB. Målet var därför att leverera ett konceptuellt förslag med feedback från användarna. Utöver detta skulle en kartläggning av dagens utrustning och problem med dessa undersökas, med rekommendationer om hur den framtida utvecklingen kan gå mot en mer användarcentrerad riktning. För att få med de fysiska såväl som de kognitiva aspekterna av en god användbarhet så inkluderades både ergonomi, inkluderande antropometri och anatomi, samt semiotik i den teoretiska referensramen. Det här användes som ett komplement till den kontextuella undersökningen för att försäkra sig om att det framtagna konceptet var väl genomtänkt. Den kontextuella undersökningen inkluderade kontakt med Sveriges 21 regioner och 16 ambulanssjukvårdare. Genom besök, intervjuer och observationer samlades information om dagens utrustning för SRB, som utgjorde underlag för en kartläggning av de upplevda problemen. Allt sammanställdes som användarbehov i en lista. Det här kom att ligga till grund för den kommande idégenereingen, som resulterade i över 200 idéer. Iterativa feedbacksessioner tillsammans med användarna resulterade i fem koncept, som genom ännu mer feedback och iterativt arbete resulterade i ett slutgiltigt koncept. Projektet levererar en väst med vakuumteknologi som möjliggör för användarna att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter med varierande anatomi. Konceptet har smidigheten av en KED och följsamheten av en vakuummadrass. Den möjliggör ’selektiv SRB’ i trånga utrymmen och underlättar för patienten att vara deltagande i omhändertagandet. Projektet har också levererat insikter om vad ’selektiv SRB’ kan innebära för framtida produktutveckling. Det har visat sig att trenden går mot att utrustningen inte ska rörelsebegränsa lika mycket som den gjort tidigare. Många produkter inom ambulansen har inte uppdaterats på länge och det finns inga tvivel om att det finns ett behov för detta.
293

Akutsjuksköterskans vårdande av accidentell hypotermi : En systematisk och integrativ litteraturstudie / Emergency nurses’ care of accidental hypothermia : A systematic integrative literature review

Carlsson, Jeanette, Lindell, Frida January 2023 (has links)
Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande. / Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.
294

Evaluating the effects of resource allocations in hospital emergency departments by patient flow analysis / Utvärdering av resursallokering i akutsjukvård genom patientflödesanalys

Maråk, Rasmus, Danielson, Oscar January 2021 (has links)
Accounting for some the highest arrival rates and widest varieties of medical conditions in a hospital, the emergency department is highly dependent on efficient operations strategies in order to function effectively and provide qualitative health care. This is especially true for the emergency department of Karolinska University Hospital in Huddinge from which real patient data has been obtained. In attempting to improve service levels, current operational structures are evaluated and several different scenarios are simulated mathematically in this study. After validating the adequacy of modeling the emergency department as a Jackson Network, the network is simulated for various combinations of patient flow parameters enabling the study of the effects of resource allocation strategies. The results indicate that the current organization of, and resources available to, the emergency department leaves room for improvement in terms of service levels. Resource levels needed for specific target levels of service are found and the optimal allocations of resources is discussed. Additionally, a brief literature review of operations strategies and how simulation tools can serve as decision support systems for operations strategy managers is conducted. / Akutmottagningen är en av de avdelningar på ett sjukhus som utsätts för högst ankomstintensiteter och bredast variationer av besöksorsaker vilket orsakar höga krav på att utveckla effektiva verksamhetsstrategier för att upprätthålla en kvalitativ sjukvård. Akutmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har studerats genom patientdata. För att försöka förbättra servicenivåer och förkorta väntetider för patienter utvärderas verksamhetens organisation och struktur. En matematisk modell av verksamhetens organisation konstrueras och valideras, varefter effekterna av olika resursallokeringar analyseras genom matematiska simuleringar. Resultaten visar på att akutvården som den är organiserad idag lämnar utrymme för förbättring och optimering av resursallokering. Genom matematiska simuleringar identifieras marginella resursers specifika servicenivåer och relativa förändringar i servicenivåer. Slutligen kompletteras den matematiska analysen med en kortare litteraturstudie. Här presenteras hur simuleringar kan utgöra beslutsstödsystem för att planera resursallokering och introducera lean-strategier i sjukvården.
295

Att vårda äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer : attityder, processer, innebörder

Nilsson, Anita January 2013 (has links)
Inledning: Äldre personer med kognitiv svikt, exempelvis i form av demenssjukdom, delirium eller depression, är en vanligt förekommande population inom svensk sjukhusvård. Dessa äldre kan ha särskilda behov till följd av en försämrad kognition, men litteraturen tyder på att akutsjukhusens miljö, organisation och vårdprocesser inte alltid stödjer tillgodoseendet av dessa behov. Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa vården av äldre personer med kognitiv svikt i sjukhusmiljöer. Metoder: Avhandlingen består av fyra delstudie. I studie I tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska personalens attityder till äldre patienter med kognitiv svikt, personalens tillfredsställelse med vården och arbetet samt upplevelsen av personcentrerat vårdklimat (n=391). I studie II användes en Grounded theory design för att undersöka hinder för personcentrerad vård för äldre personer med kognitiv svikt på en akutmedicinsk vårdavdelning. I studie III tillämpades en tvärsnittsdesign för att utforska de psykometriska egenskaperna i den svenska versionen av ”The Person-centred care of Older People with cognitive impairment in Acute Care scale” (POPAC) i ett urval av sjukhuspersonal (n=293). I studie IV användes en fenomenologisk hermeneutisk design för att belysa innebörder av att vårda äldre patienter med kognitiv svikt på akuta sjukvårdavdelningar utifrån vårdpersonals (n=13) berättelser. Resultat: Studie I visade att deltagande personal skattade en neutral attityd till äldre patienter med kognitiv svikt i spektret mellan negativa och positiva attityder, samt att faktorer som att vara yngre, undersköterska och att uppleva vården av de äldre som betungande, hade samband med mer negativa attityder. Resultaten visade också att vårdpersonal upplevde att äldre patienters kognition sällan utvärderades under vårdtiden, samt att man sällan baserade vården på evidensbaserade riktlinjer för vård av äldre med kognitiv svikt. Studie II belyste att ett organisatoriskt fokus på medicinska behov, åtgärder och rutiner bidrog till att personal hamnade steget efter i relation till att synliggöra och möta dessa äldre personers multidimensionella behov, och att detta kunde medföra tecken på vårdlidande för de äldre, utanförskap för närstående och frustration för personal. Studie III stödde en fortsatt användning av POPAC-skalan för skattningar av upplevd förekomst av personcentrerade vårdprocesser för äldre patienter med kognitiv svikt, men att ytterligare studier rekommenderades framförallt av skalans olika dimensioner. Studie IV belyste att ju större avstånd som upplevs mellan vad vårdpersonalen kan göra (verklig vård) och vad de vill göra (ideal vård) för äldre patienter med kognitiv svikt i akuta vårdmiljöer, desto meningslösare upplevs vården, och desto större blir hotet mot personalens personlig-professionella integritet. Den tolkade helheten visar på att vårda äldre patienter med kognitiv svikt inom akutsjukvård betyder att försöka ge omvårdnad i miljöer som inte stödjer vårdpersonalens personlig-professionella integritet Slutsatser: En rimlig konklusion av dessa resultat är att det i sjukhusmiljöer där äldre patienter ofta vårdas kan finnas anledning att diskutera och ytterligare studera hur attityder, synsätt på och målsättningar för vården och dess innehåll, åtgärder och interventioner kan främja eller motverka en god omvårdnad för de äldre med kognitiv svikt. Det kan också finnas anledning att se över hur personalen kan stödjas i att ge person-centrerad vård till de äldre, exempelvis genom riktlinjer för vård av äldre personer med kognitiv svikt, standardiserade skattningar av kognition, samt implementering av vårdprocesser som stödjer en personcentrerad vård för dessa patienter. Det kan också finnas behov av att ytterligare kritiskt granska hur organisatoriska och miljömässiga faktorer på avdelningar stödjer eller motverkar en personcentrerad vård för äldre patienter med kognitiv svikt. Därtill kan det finnas behov av att skapa ytterligare förutsättningar för vårdpersonalen att bevara och utveckla sin personlig-professionella integritet genom att utveckla miljöer som ger möjligheter för dem att ge en god omvårdnad till dessa äldre. / Introduction: Older people with cognitive impairment such as dementia, delirium or depression, are commonly cared for in acute hospital wards. These older people may have specific needs associated with a cognitive impairment. However, literature indicates that the milieu, organisation and care processes in acute care not always support in meeting these needs. Aim: The overall aim of the thesis was to illuminate care of older people with cognitive impairment in hospital environments. Methods: The thesis consists of four studies. Study I used a cross-sectional design to explore staff attitudes toward older people with cognitive impairment, staff satisfaction with care and work and perceived person-centeredness of the ward (n=391). Study II used a Grounded theory design to explore barriers to person-centred care for older people with cognitive impairment at an acute medical ward. Study III used a cross-sectional design to explore the psychometric properties of the Swedish version person-centred care for older people with cognitive impairment scale (POPAC) in a sample of acute hospital staff (n=293). Study IV used a phenomenological hermeneutic design to explore the meanings of caring for older people with cognitive impairment in acute hospital wards as narrated by nursing staff (n=13). Results: Study I showed that participating staff estimated a neutral attitude to older people with cognitive impairment in the spectrum between negative and positive attitudes, and that factors such as being younger, a nurse assistant and experiencing the care of older people with cognitive impairment as burdensome, were associated with more negative attitudes. The results also showed that healthcare professionals felt that older patients' cognitive ability was rarely evaluated during hospitalisation, and that care were rarely based on evidence-based guidelines for care of older people with cognitive impairment. Study II illuminated that an organizational focus on medical needs, interventions and routines contributed to staff falling behind in relation to meeting these older patients' multidimensional needs, and that this could lead to signs of suffering for older patients, feelings of being excluded for relatives, and a frustration for staff. Study III supported a continued use of the POPAC scale for ratings of perceived prevalence of person-centred care processes for older people with cognitive impairment, but further studies was recommended to explore scale dimensionality. Study IV illuminated that the greater a gap that is experienced between what nurses can do (real) and what they want to do (ideal) in caring for older patients with cognitive impairment in acute care settings, the more meaningless care is experienced and the greater a threat is experienced to the nurses personal-professional integrity. The comprehensive understanding indicated that caring for older people with cognitive impairment in acute care settings means to provide nursing care in an environment that does not support the nurses’ possibilities to protect and develop their personal-professional integrity. Conclusions: A reasonable conclusion from these studies is that there may be reasons to further discuss and study how attitudes, perspectives, and goals for care, together with the content, procedures and interventions that can support or obstruct good nursing care for older people with cognitive impairment in hospital settings. There may also be reasons to explore how staff can be supported to provide person-centred care to these older patients, for example through guidelines for care of older people with cognitive impairment, standardised assessments of cognitive ability, and implementation of care processes that supports person-centred care. In addition, to further critically examine how organisational and environmental factors in hospital wards can support or obstruct person-centred care for older patients seems needed. There may also be a need to further develop conditions that can support nursing staff to maintain and develop their personal-professional integrity, by developing environments that provides further possibilities to provide good care for these older patients. / <p>Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet </p>
296

Strokekedjan från början till slut : En etnografisk studie om farlighet och tid i en akut vårdkedja / An ethnographic study of decisionmaking during handling of acute stroke patients

Ståhl, Sally January 2012 (has links)
Varje år drabbas 30 000 svenskar av stroke, vilket innebär stora personliga omställningar och stora kostnader för samhället. Den mest effektiva behandlingen, trombolys, måste ges så snart som möjligt för att ha god effekt.  Samtidigt som det är av största vikt att ta reda på om patienten har några differentialdiagnoser som gör behandlingen riskfylld. Den här studien undersöker hur strokekedjan går till och vilka faktorer som påverkar beslutsfattandet. Studien är baserad på etnografiska fältstudier på fyra svenska sjukhus och materialet är analyserat med metoder från sammansatta kognitiva system och målorienterad design. Resultaten visar att trots olika organiserade strokekedjor på de olika sjukhusen är processerna desamma och direkt kommunikation är mest framgångsrik för att effektivt sprida information mellan dem. Neurologjouren är viktig roll som, liksom resten av aktörerna i strokekedjan, ständigt balanserar sitt beslutsfattande mellan effektivitet och grundlighet. Kombinationen av analyser ger resultat både på system- och individnivå. Möjligheter för förbättrade strokekedjor ges i termer av logistiska, tekniska och organisatoriska förslag. / 30 000 people in Sweden get a stroke every year. This leads to large personal adaptions as well as high costs for the society. The most efficient treatment, thrombolysis, must be given as soon as possible to have a good effect. At the same time it is very important to find out if the patient has any differential diagnosis that can make the treatment hazardous. This study investigates how the course ov events around acute stroke patients take place and important factors for the decision making. The studiy is based on ethnographic field studys on four swedish hospitals. The material is analysed with methods from joint cognitive systems and goal-oriented design. The results show that in spite of different organisation of the course  of events around acute stroke patients are the processes and direct communication most successful for effective spread of information between the processes. The neurologist on call is an important roll who, as well as the rest of the participants in the course of events, balances the decision making between efficiency and thoroughness. The combination of analysis gives results on both system- and individual levels. Possibilites for improvents are given in three categories: logistic, technological and organizational.
297

Development of a System Dynamic Model of Mental Healthcare Structure in Stockholm / Utveckling av en systemdynamisk modell för psykiatrisk vård i Stockholm

Osswald, Julia January 2024 (has links)
Mental illnesses are the leading cause of disability in the world today, affecting nearly a billion people including 14% of the world’s adolescents. Mental illnesses include both psychiatric conditions and inconveniences and is a broad term to describe multiple different conditions in varying severity. Mental healthcare has become one of the most central focuses for the Swedish healthcare system and the need to further explore the mental healthcare system and the effectiveness of it is highly important. System dynamics and simulation modeling is a great tool in understanding the system and its behavior. Therefore, the aim of this thesis is development of a working system dynamic simulation model, that will show how the public healthcare system provides mental healthcare for depression and anxiety in Stockholm to adults. The system should be represented with relevant parameters of the real world to accurately simulate the mental healthcare infrastructure.   A literature review was conducted to gain an understanding of the structure of the system, its challenges and behavior. The literature review also included gathering of data for the model. Due to privacy concerns of the patients and regulations some of the data was not obtainable throughout the process. The unobtainable data was estimated through information from the provided literature review.    The system dynamic model was used to run various possible future scenarios. The scenarios were used to test different real-world situations and analyze the system output and behavior. The system was validated with historical data to estimate the accuracy of the model, and if the model output were in agreement with the real-world data. The system dynamic model was created in an iterative process including adding and removing parameters, stocks and flows throughout the process.   However, to further validate the simulation model and increase the accuracy, further research needs to be performed. These include interviews with experts for further validation and data gathering of parameters that is not available in the public domain but will not violate privacy or ethics of patients. The result was a system dynamic model of the mental healthcare system and structure in Stockholm. The system dynamic model showed that it keeps up with the increasing demand for mental healthcare and that primary care was the department that was the most effective in treating its patient when having additional resources. / Psykisk ohälsa är den ledande orsaken för funktionsnedsättning just nu i världen, som påverkar nära en miljard människor inkluderat 14% av världens unga människor. Psykisk hälsa är en bred term som inkluderar både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Ordet kan användas för flera olika diagnoser och kan visas i olika allvarlighetsgradsgrader. Sjukvård för psykisk ohälsa har blivit ett av Sveriges sjukvårdssystem största fokus och behovet av att ytterligare utforska och effektivisera är essentiellt. Systemdynamiska modeller och simuleringsmodeller är ett utmärkt verktyg för att förstå ett system och dess beteende. Därför har detta examensarbete inriktat sig på att utveckla en fungerande systemdynamisk simuleringsmodell som visar hur den allmänna sjukvården tillhandahåller psykiatrisk vård för depression och ångest till vuxna i Stockholm. System ska vara representerat med relevanta parametrar från den verkliga värden och simulera sjukvårdssystemet för psykiatrisk vård och dess infrastruktur.    En litteraturöversikt genomfördes för att få en förståelse för strukturen för systemet och det innehavande utmaningar och beteende som finns. Litteraturöversikten innehöll också samlande av data för modellen. Vissa delar av den sökta data gick inte att hitta eller samla in på grund av föreskrifter eller integritetsproblem. När data inte gick att hitta gjordes istället uppskattningar genom informationen från den tidigare söka litteraturen.    Det olika scenarios skulle föreställa olika verkligen situationer som skulle kunna uppkomma, dessa analyserades sedan och systemets resultat och beteende noterades. Modellen blev också validerad genom historiska data och genom att se att modellens resultat var i linje med den verkliga världens data. Systemdynamiska modellen blev genom iterationer förbättrad och efter valideringen konstruerades scenarion.   Dock, för att kunna lita på resultatet behövs ytterligare forskning göras. För att ytterligare validera systemet behövs intervjuer från experter inkluderas samt att ytterligare data behöver implementeras speciellt för den data som inte gick att erhålla genom offentliga handlingar och databaser. Den sista versionen av modellen var skapade genom iterationer av att addera och ta bort parametrar, flöden och lager. Resultatet var en systemdynamisk modell av den psykiatriska vården och strukturen i Stockholm. Modellen visade att även med ökad efterfrågan klarade systemet detta och att primärvården var den mest effektiva vårdgivaren för att ge vård till patienterna när extra resurser tillsattes.

Page generated in 0.0425 seconds