Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.

The emergency nurse specialist provides advanced nursing care to critically ill patients in the emergency care setting. The resuscitation room at the emergency department is where critically ill patients are treated and cared for. It is fundamental for nurses to create an opportunity for patients to participate in their given care. Person centered care sees the person as an individual and requires nurses to work from the individual's need, and not only as a person with a medical condition. Including the patient in clinical decisions and making them a part of the team is vital for person centered care. Communication with the nurse specialist, patient and family is a necessary prerequisite for person centered care. Poor communication amounts to almost 70 percent of deviation rapports. Standardised means of communication amongst healthcare staff have been put in place to reduce these risks. The use of closed loop communication can have significant reductions in errors made when caring for critically ill patients. The aim of the study was to observe communication in the resuscitation room.  The study used a quantitative research design. Ten real-time observations were conducted at a tertiary teaching hospital in Stockholm, Sweden. Two observers were present in the resuscitation room using an observational sheet to document communication.  Closed loop communication was not seen to be used by all healthcare staff and was found to be dependent on the team working. Communication with the patient was the highest overall documented speech in the resuscitation room, which could suggest good patient participation.  The results show predominantly positive amounts of time spent communicating with the patient. Whereas closed loop communication was used equally as much as non-closed loop communication. / Sjuksköterskor med specialistutbildning inom akutsjukvård ger avancerad omvårdnad till kritiskt sjuka patienter i en akutvårdskontext. Kritiskt sjuka patienten ges omvårdnad och medicinsk vård på akutmottagningen i ett akutrum. Det är grundläggande för sjuksköterskan att i akutrummet skapa en möjlighet för patienten att vara delaktig i sin egen vård. Personcentrerad vård bidrar till det att skapa den möjligheten och är ett förhållningssätt där patienten ses som en individ med individuella behov och inte enbart som en person med en medicinsk åkomma. Att inkludera patienten i kliniskt beslutsfattande och göra den till en del av teamet är grundläggande inom den personcentrerade vården och kommunikationen mellan akutsjuksköterskan, patienten och familjen är av största vikt. Dålig kommunikation bidrar även till att patientsäkerheten försämras och 70 % av alla avvikelserapporteringar innefattar bristfällig kommunikation. Därför används standardiserad kommunikation mellan sjukvårdspersonal för att minska risken för bristfällig kommunikation. Användandet av closed loop kommunikation kan bidra till att kommunikationen vid vårdande av kritiskt sjuka patienter förbättras vilket minskar risken för misstag.  Syftet med studien var att observera kommunikation på akutrummet  Studien använde en kvantitativ forskningsdesign. Tio realtidsobservationer utfördes på ett akutsjukhus i Stockholm, Sverige. Två observatörer var närvarande på akutrummet och observerade kommunikation med hjälp av ett verktyg skapat för ändamålet.  Closed loop kommunikation användes inte av all vårdpersonal utan var beroende av vilket larmteam som tjänstgjorde. Andelen kommunikation med patienten var den högst mätta parametern gällande tal på akutrummet vilket skulle kunna tyda på god patientdelaktighet.  Resultatet visar en övervägande positiv andel tid som spenderas genom att kommunicera med patienten på akutrummet. Användandet av closed loop kommunikation var lika vanligt som kommunikation som inte kategoriseras som closed loop.

Bakgrund: Det är väl känt att personcentrerad vård, både internationellt och nationellt, definieras som framställning av god omvårdnad. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår det att sjuksköterskan ska kunna tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Den personcentrerade vården förutsätter att vårdpersonal inom akutsjukvård har förmågan att förstå patientens perspektiv, visa intresse och hänsyn för den enskilde samt för vården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt har genomförts. I databaserna Cinahl och Pubmed har 15 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar valts ut och ligger till grund för resultatet. Analysen utfördes utifrån Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem analytiska kategorier: Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan inom akutsjukvård ser hela människan och inte enbart sjukdomen, sjuksköterskans förmåga att göra patienten och deras anhöriga delaktiga i vårdprocessen anses vara väsentligt för vårdrelationen, sjuksköterskans samverkan med vårdpersonal är betydelsefull för den personcentrerade vården och för patientsäkerheten, sjuksköterskans kompetens och egna intresse har betydelse för hur väl utförd den personcentrerade vården blir och akutmottagningens arbetsmiljö kan vara ett hinder för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Slutsats: Att etablera en god vårdrelation och att ge kontinuerlig information till patienterna anses vara en fördel för att för att ge patienterna möjlighet att kunna ta ett beslut och vara delaktiga i vårdprocessen. Sjuksköterskor inom akutsjukvård behöver mer kunskap om ämnet personcentrerad vård, men även möjlighet till mer tid i mötet med patienterna för att få så goda förutsättningar som möjligt att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: It is well known that person-centered care, both internationally and nationally, is defined as the production of good nursing care. The nurse's competency description includes that the nurse must be able to apply a personcentered approach. Person-centered care requires that the emergency care staff can understand the patient's perspective, show interest and consideration for the individual as well as for the care. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of working with a personcentered approach within emergency healthcare. Method: A structured literature review has been used. In the databases Cinahl and Pubmed, 15 qualitative health science articles have been selected and form the basis of the results. The analysis was carried out based on Thomas and Harden's thematic synthesis. Results: The results are reported based on five analytical categories: Personcentered care means that the nurse in emergency care sees the whole person and not just the disease, the nurse's ability to involve the patient and their relatives in the care process is considered essential for the care relationship, the nurse's collaboration with care staff is significant for the person-centered care and for patient safety, the nurse's competence and self-interest are important for how well the person-centered care is carried out and the emergency department's work environment can be an obstacle for the nurse to work person-centered. Conclusion: By establishing a good care relationship and providing continuous information to the patients is important in order to give the patients the opportunity to be able to make a decision and be involved in the care process. Nurses within emergency healthcare need more knowledge about person-centered care, but also the opportunity to spend more time in the encounter with the patient to have the best possible conditions to perform person-centered care.

Akutmottagningens vårdmiljö präglas av hög belastning och oförutsägbarhet vilka kan orsaka konflikter mellan nödvändiga åtgärder och individens moraliska värderingar. Akutsjuksköterskor ska verka utifrån ICN:s etiska kod, inneha ett holistiskt synsätt, personcentrerat förhållningsätt och skapa förutsättningar för vårdande relationer med patienter och närstående. En hög arbetsbelastning och tidsbrist orsakar att patienter och akutsjuksköterskor upplever att vårdens kvalité försämras. När akutsjuksköterskor känner ansvar över vårdandet men hindras att bedriva önskad vård skapas moralisk stress. På senare år ses en stigande och mer utspridd förekomst av moralisk stress, hur det påverkar akutsjuksköterskor samt deras vårdande på akutmottagningen bör uppmärksammas. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur avseende moralisk stress och dess konsekvenser för akutsjuksköterskors vårdande på akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudie genomfördes på nio publicerade vetenskapliga studier vilka inhämtades via Cinahl, PubMed, PsycInfo samt genom manuella sökningar och en systematisk dataanalys utfördes. Resultatet visade att moralisk stress ses i direkt relation till akutsjuksköterskors oförmåga att vårda, till följd av hög arbetsbelastning, omvårdnaden blir underordnad medicinska åtgärder, oprofessionella förhållningssätt, avsaknad av samsyn på patientvården, bristande kommunikation samt stöd. Upprepad och långvarig moralisk stress kan orsaka identitetsförluster, försämrad patientvård, sjukskrivning, arbetsmissnöje vilket bidrar till att akutsjuksköterskor väljer andra arbetsplatser eller slutar arbeta inom vården. / The emergency room's care environment is characterized by high workload and unpredictability, which can cause conflicts between necessary measures and the individual's moral values. Emergency nurses must operate on the basis of the ICN:s code of ethics, have a holistic approach, a person-centered approach and create conditions for caring relationships with patients and relatives. A high workload and lack of time causes patients and emergency nurses to experience a deterioration in the quality of care. When emergency nurses feel responsible for the care but are prevented from providing the desired care, moral stress is created. In recent years, an increasing and more widespread occurrence of moral stress, how it affects emergency nurses and their care in the emergency department should be noted. The purpose of the study was to explore available scientific literature regarding moral stress and its consequences for emergency nurses in the emergency department. A systematic and integrative literature study was conducted on nine published scientific studies obtained via Cinahl, PubMed, PsycInfo and manual searches, and a systematic data analysis was performed. The results showed that moral stress is seen in direct relation to the emergency nurses' inability to care, due to high workload, nursing becomes subordinate to medical measures, unprofessional approaches, lack of consensus on patient care, lack of communication and support. Repeated and prolonged moral stress can cause identity loss, deteriorating patient care, sick leave, work dissatisfaction which contribute to that emergency nurses choose other workplaces or stop working in health care.

Syfte: Syftet var att beskriva den prehospitala användningen av supraglottiska hjälpmedel hos barn. Metod: En litteraturstudie på magisternivå baserad på 11 orginal artiklar hämtade från CINAHL och PubMed. Resultat: Supraglottiska hjälpmedel placerades främst hos äldre barn <12 år med antingen hjärtstopp, trauma, respiratorisk instabilitet eller kramper. Flertalet olika supraglottiska hjälpmedel används internationellt och studierna beskriver att hjälpmedlen är tidseffektiva att placera, medför få komplikationer samt att den neurologiska funktionen är likvärdig med de som erhåller luftvägshantering med hjälp av endotrakeal intubation eller ventilation med mask och blåsa. Slutsats: Supraglottiska hjälpmedel används internationnelt hos pediatriska patienter i den prehospitala miljön, där placeringen av hjälpmedlet avgörs av kompetens och utbildningsnivå hos den prehospitala personalen. Vidare forskning krävs för att fasställa hurvida supraglottiska hjälpmedel hos den pediatriska populationen kan etableras prehospitalt och i synnerlighet hos barn under 12 år.

Inom sjukvården finns det problem med kommunikationen mellan yrkeskategorier. Denna studie studerar frågeställningarna: hur offensiv kvalitetsutveckling skulle gå att applicera på ett förbättringsarbete inom akutsjukvården, hur kommunikationsmissar sker samt hur en kombinerad kommunikationsmodell inom sjukvården skulle kunna se ut. Detta görs inom ramarna för offensiv kvalitetsutveckling, hörnstensmodellen samt PDSA som är de kvalitetstekniska teorier som används för att beskriva problemområdet och dess lösningar. Interprofessionell kommunikation är en kommunikationsteori som också appliceras på arbetet. Denna kvalitativa studie, med hermeneutisk ansats, studerar avvikelser samt genomför enkät och intervjuer. Dokumenten visar på problem kring att patienter blir hemskickade utan korrekt information, överrapportering fallerar men också otrevligt bemötande mellan medarbetare. Enkätsvaren visar övergripande mönster med behov av mer övningar som fokuserar på kommunikation. Den offensiva kvalitetsutvecklingen redan finns inom organisationen, som uppfyller många av den offensiva kvalitetsteknikens värderingar, arbetssätt och verktyg. Vidare visar analysen att de vanliga områdena för kommunikationsmissar är människo- eller metodrelaterade, som visar sig i samarbetet mellan medarbetare och efterföljandet av rutiner.   Akutkliniken är på god väg att uppfylla värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling samt använder redan arbetssätt och verktyg som innefattas i denna teori.  Kommunikationsmissar beskrivs inom många olika områden, mönster som kan ses är att problem eskalerar vid ökad stress och när rutiner inte följs. Interprofessionell kommunikation kan – efter djupare förståelse hos medarbetarna – med fördel introduceras som kommunikationsmodell. / In healthcare, there are problems with communication between professionals. This study examines the questions: how Total Quality Management could be applied to improvement processes in emergency health care, how communication failures occur and what a combined communication model in health care could look like. This is done within the framework of Total Quality Management, the cornerstone model and PDSA, which are the theories within quality engineering used to describe the problem area and its solutions. Interprofessional communication is a communication theory that is also applied to the study. This qualitative study, with a hermeneutic approach, studies reported incidents and conducts a survey and interviews. The incidents show problems with patients being sent home without correct information, failures in handovers, but also bad relations between employees. The survey responses show overall patterns with a need for more training that focus on communication. Total Quality Management already exists within the organization, which meets many of the values, working methods and tools of the Total Quality Management technique. Furthermore, the analysis shows that the common areas of communication failures are people- or method-related, which are reflected in the cooperation between staff members and the adherence to procedures.   The emergency department is well on its way to fulfilling the values of Total Quality Management and is already using methods and tools included in this theory.  Communication failures are described in many different areas, patterns that can be seen are that problems escalate with increased stress and when routines are not followed. Interprofessional communication can – after deeper understanding of the employees – be introduced as a communication model.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett samhällsproblem som drabbar både kvinnor och män. Våldet sker i olika samhällsklasser och geografiska områden. Det pågår ofta under en lång tid och utövas främst i hemmet, vilket gör det svårt att upptäcka. Ett stort mörkertal förekommer på grund av skuld- och skamkänslor hos offren. Det finns olika typer av våld och det finns särskilt utsatta grupper som riskerar att utsättas för våld i nära relation. Normaliseringsprocessen är en överlevnadsstrategi för de utsatta. De våldsutsatta upplever svårigheter att avslöja sin utsatthet för vårdpersonalen. Akutmottagningen är ofta en första instans där våldsutsatta söker hjälp. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om vårdpersonalens upplevda förutsättningar att ställa frågor om våld i nära relation till vuxna personer som söker vård på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och en tematisk analys användes. Resultat: Sex deskriptiva teman framkom: behov av kunskap och utbildning, vårdpersonalens förhållningssätt påverkar patientmötet, behov av en anpassad arbetsmiljö, behov av tydliga strukturer och riktlinjer, stöd och hjälp av kollegor samt att patientens och närståendes agerande påverkar. Därefter framkom tre analytiska teman: förståelse för patienten, begränsad av yttre faktorer och det mellanmänskliga samarbetet. Slutsats: Vårdpersonalen upplevde att kunskap och utbildning var förutsättningar för att kunna ställa frågor om våld i nära relation. De efterfrågade också organisatoriska förutsättningar, såsom anpassad arbetsmiljö, riktlinjer och rutiner. Ett gott samarbete med kollegor och en förståelse för patienten bidrar till att frågor kan ställas om våld i nära relation. / Background: Intimate partner violence is a societal problem that affects both women and men. The violence takes place in different social classes and geographical areas. It often goes on for a long time and is mainly practiced in the home, making it difficult to detect. A great deal of unknown cases occur due to feelings of guilt and shame in the victims. There are different types of violence and there are particularly vulnerable groups that are at risk of being exposed to intimate partner violence. The normalization process is a survival strategy for the vulnerable. The victims of violence experience difficulties in revealing their exposure to healthcare staff. The emergency department is often the first instance where victims of violence seek help. Purpose: The aim was to compile knowledge about the healthcare staff's perceived prerequisites for asking questions about intimate partner violence to adults seeking care in an emergency department. Method: A qualitative structured literature review with an inductive approach was carried out. Eleven scientific articles were included, and a thematic analysis was used. Results: Six descriptive themes emerged: need for knowledge and training, the approach of the healthcare staff affects the patient encounter, need for an adapted work environment, need for clear structures and guidelines, support and help from colleagues and that the actions of the patient and their relatives have an influence. Subsequently, three analytical themes emerged: understanding of the patient, being limited by external factors, and the interpersonal collaboration. Conclusion: The healthcare staff felt that knowledge and education were prerequisites for being able to ask questions about intimate partner violence. They also requested organizational prerequisites, such as an adapted work environment, guidelines and routines. Good cooperation with colleagues and an understanding of the patient contribute to the ability to ask questions about intimate partner violence.

BakgrundTransitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska kan vara svår och utmanande och än mer utmanande som ny inom akutsjukvården. Författarna kommer beskriva sjuksköterskans profession, vad det innebär att vara nyexaminerad sjuksköterska samt vad som menas med transition. Även begreppet akutsjukvård och dess olika kontexter kommer beskrivas. Vidare beskriver författarna Duchschers (2008) transitionsteori. SyfteAtt sammanställa kunskap om nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård. MetodStrukturerad litteraturstudie med inslag av grunderna för systematisk litteraturöversikt. ResultatSammanställningen av artiklarna i denna litteraturstudie resulterade i tre kategorier Första tiden i yrket, Vikten av support och Upplevelsen av arbetsmiljön. Samt åtta subkategorier Upplevelsen av transition, Introduktion på arbetsplatsen, Utveckling inom professionen, Upplevelsen av teamwork, Kommunikation, Behov av stöd, Brist på erfaren personal och Arbetsbelastning. SlutsatsTransitionen från student till sjuksköterska kan vara utmanande på flera sätt, både inom yrkesrollen och privat. Minskad arbetsbelastning och en adekvat introduktion skulle kunna hjälpa till i transitionen från student till yrkesverksam sjuksköterska. Viljan av utveckling och skapande av erfarenheter var stärkande för nyexaminerade sjuksköterskor i tron på sin kompetens. / BackgroundThe transition from being a student nurse to becoming a registered nurse can be hard and challenging, even more challenging by being new in the emergency care. The writers will describe nurses’ profession, what it means to be a newly graduated nurse and also explain transition. Further on the writers will describe the concept emergency care and the different context where emergency care can occur. The writers will also describe Duchscher (2008) transition theory. AimTo compile knowledge of newly graduated nurses´ experiences of working in acute caresetting. MethodA review of literature with the basics from a systematic review. ResultsThis review resulted in three categories Early in the profession, The importance of support and Experience of the work environments. Eight subcategories were identified these were Experience of transition, Introduction in the workplace, development within the profession, Teamwork experience, Communication, Need for support, Lack of experienced staff and Workload. ConclusionsThe transition from student nurse to registered nurse can be challenging in many ways, both within the profession as well as the private life. Reduced workload and an adequate introduction could help in the transition from student to professional nurse. The will of development and the hunt for experiences were empowering for the newly graduated nurses in the beliefs in their own competence.

Abstrakt. Introduktion: Fri luftväg är en förutsättning för adekvat syresättning och därmed liv. En akut intubation kan behövas i de fall patienten inte kan upprätthålla fri luftväg av sig själv. I omhändertagande av en kritiskt sjuk patient med ofri luftväg krävs teamsamverkan och teamsamverkan är en förutsättning för att kunna bedriva patientsäker vård. Ofta kan dessa situationer uppstå på intensivvårdsavdelningen där intensivvårdssjuksköterskan innehar en stor roll tillsammans med övriga i teamet. Syftet med denna studie är att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamsamverkan vid akut intubation av en vuxen patient. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades där åtta intensivvårdssjuksköterskor vid ett mindre sjukhus i norra Sverige intervjuades och hade tidigare upplevelser av teamsamverkan vid akut intubation. Analysarbetet har sin grund i Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem huvudkategorier: Att ansvara för att kommunikationen fungerar, Att ha en tydlig rollfördelning och ledare minskar stressen, Att känna stöd från kollegor bidrar till trygghet, Att i en komplex roll bidra till säkerhet samt Att användning av en checklista minskar osäkerheten. Diskussion: Möjligheter finns för att utforma en bra teamsamverkan och det finns stora behov av att det ska fungera, framför allt för patientsäkerheten. Trots detta finns flera hinder till en fungerande teamsamverkan, där hierarkiska strukturer och bristande respektfullhet kan vara några av dessa. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan upplever både det interprofessionella samarbetet och det egna ansvaret som komplext vid akuta intubationer, där mångfacetterade upplevelser kan uppkomma. Tillämpning av simuleringsövningar och följsamhet av rutiner efterfrågas.

Bakgrund: Vård i hemmet tycks bli allt mer nödvändigt när befolkningen blir allt äldre och det förordas i nationella utredningar om framtidens vårdorganisation. Det finns dock stora utmaningar med att förflytta vård av akut sjuka patienter från akutmottagningar till patienters hem.  Syfte: Studiens syfte är att beskriva erfarenheter av den mobila vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomförs med 12 personer med erfarenhet av mobil vård i Sverige, så som sjuksköterskor, läkare, tjänstemän och politiker. Kvalitativ latent innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studiens resultat redovisas utifrån ett tema “En holistisk vård given genom samverkan i patientens hemmiljö”, med tre huvudkategorier “gränslöst samarbete”, “resurser i närmiljö” och “helhetssyn av patienten”.  Studiens resultat visade att samverkan är av stor vikt för fungerande mobil vård. Det behövs både organisatoriskt samarbete mellan olika vårdorganisationer och ett nära samarbete mellan de olika läkare och sjuksköterskor som har hand om samma patient för att de ska kunna ta ett gemensamt ansvar för patienten. Eftersom mobil vård främst används för äldre multisjuka behövs en helhetssyn på patienten, där mobil vård ger patienter och anhöriga en upplevelse av trygghet. Slutsats:  Studien antyder att den mobila vården ses som en rörlig vård som kommer till den vårdsökande och inte tvärtom. Resurserna fördelas där de gör mest nytta, det vill säga närmast individen. Den mobila vården ses som ett komplement till den traditionella sjukhusvården. Det innebär ett annorlunda arbetssätt som kräver ett tätt samarbete mellan olika personalkategorier och organisationer, där det inte pratas om gränser utan om patientens behov och situation. / Introduction: Provision of mobile care at the home of patients appears to become necessary as the population becomes increasingly older. But there are challenges in moving acute care from hospitals to the home of patients. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of the mobile care. Method: Semi structured interviews are conducted with 12 persons with experience of mobile care in Sweden, such as nurses, doctors, civil servants and politicians. Qualitative latent content analysis was used as an analysis method. Result: The study's result is presented on the basis of a theme "A holistic care given through collaboration in the patient's home environment", with three main categories "borderless cooperation" "resources in the immediate environment" and "holistic view of the patient". The results show that cooperation is of utmost importance to achieve functioning mobile care. Cooperation both on an interorganizational level and on a close teamwork level is required for all of the involved parties in mobile care to take on a joint responsibility for the patient. As mobile care is foremost provided to elderly multimorbid patients, a comprehensive view on patient care is required in which the patient and its relatives experience security. Conclusion: This study suggests that mobile care is seen as a moving care that comes to the seeking person and not the other way around. The resources are distributed where they make the most use, that is, closest to the individual. Mobile care is seen as a complement to the traditional hospital care. This means a different way of working that requires close collaboration between different categories of personnel and organizations, where it does not talk about boundaries but about the patient's needs and situation.