Bakgrund: Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa. Studierna valdes ut genom kritisk granskning och utifrån urvalskriterier. De översattes från engelska till svenska och analyserades utifrån attitydbegreppets tre komponter; tankar, känslor och handlingar. Resultat: Resultatet presenterar utifrån följande teman och rubriker: Tankar: sjuksköterskors tankar om självskadebeteende, uppfattningar om att vårda patienter med självskadebeteende, brist på kunskap och kompetens i omvårdnaden av patienter som skadar sig själva. Känslor: starka känslor framkallas i vårdandet av patienter som skadar sig själva, faktorer som påverkar känslorna gentemot patienter med självskadebeteende. Handlingar: patienter med självskadebeteende bortprioriteras på akutmottagningen, brister riktlinjer och bedömningar i vården av patienter med självskadebeteende. Diskussion: Hur tankar, känslor och handlingar hör samman diskuteras utifrån Orlandos interaktionsteori. Att utbildning påverkar attityderna positivt diskuteras, samt en problematisering kring det medicinska fokus som finns på akutmottagningen. Vidare diskuteras praktiska implikationer och vidare forskning. / Background: The numbers of patients that are treated for self-harm in inpatient care have increased since 1990's. The first meeting these patients have with healthcare often take place in the emergency department, which is primarily designed to efficiently care for patients who are physically ill. Patients who engage in self-harm have often difficulties communicating their feelings to others. These patients experience that they are negatively treated by nurses in health care. The attitude of nurses is affecting care by the way they think, feel and act towards the patient Aim: The aim of this literature review is to describe emergency nurses' attitude towards patients with self-injurious behavior. Methods: A general literature review based on 9 scientific studies, of which 6 were quantitative and 3 qualitative studies. The studies were selected through critical review and selection criteria. They were translated from English to Swedish and analyzed by the three components of the attitude concept; thoughts, feelings and actions. Results: The results is presented on the following themes and headlines: Thoughts: nurses thoughts about self-injurious behavior, views of caring for patients with self-injurious behavior, lack of knowledge and skills in the care of patients who harm themselves. Emotions: strong feelings are evoked in the care of patients who harm themselves, factors that affect the feelings towards patients with self-injurious behavior. Actions: Patients who engage in self-harm are deprioritized in the emergency department, deficits in assessment and guidelines regarding the care of patients with self-injurious behavior. Discussion: How thoughts, feelings and actions are associated is discussed based on Orlando's interaction theory. That education affects attitudes positively is discussed as well the problematisation of the medical focus that exists in the emergency department. Furthermore, we discuss practical implications and further research.

Background: Previous research demonstrates that negative stress in the current situation is common among nurses working in emergency care. The stress is demonstrated to be associated with poorer provided care for patients and impaired health of nurses. Aim: The purpose of the study was to highlight nurses' perception of stress and their work for a good nursing care on an emergency care department. Method: An empirical design with qualitative approach has been used. Five semi-structured interviews were conducted with nurses and forms the basis of the results of the study. The collected data were analysed using a content analysis. Result: From the analysis crystallized five themes: Organisational structure, Loss of control, Stress-reducing factors, Positive stress and Experience-based security. The result demonstrates that the nurses rarely experience negative stress despite a heavy workload in emergency care department. There is an ambition to accomplish the nursing care but a medical priority focus of the department contributes to the delegation of nursing care to another profession. Conclusion: Nurses in the emergency care department have a high workload but doesn’t despite that feel negative stress. Clinical relevance: The study is of clinical relevance because it’s enlights different aspects that emerged as significant for avoiding negative stress. / Bakgrund: Tidigare forskning påvisar att negativ stress i dagens läge är vanligt förekommande hos sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården. Stressen påvisas ha samband med sämre utförd omvårdnad av patienter och försämrad hälsa hos sjuksköterskorna. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av stress samt deras arbete för en god omvårdnad på en akutsjukvårdsavdelning. Metod: En empirisk design med kvalitativansats har använts. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och ligger till grund för studiens resultat. Insamlad data har analyserats med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Ur analysen utkristalliserades fem teman: Organisatorisk struktur, Förlust av kontroll, Stressreducerande faktorer, Positiv stress och Erfarenhetsbaseradtrygghet. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna sällan upplevde negativ stress trots en hög arbetsbelastning på akutsjukvårdsavdelningen. Det fanns en strävan att hinna med omvårdnadsarbetet men ett medicinskt prioriterad fokus på avdelningen bidrog till delegeringav omvårdnadsåtgärderna till en annan profession. Slutsats: Sjuksköterskor på akutsjukvårdsavdelningen har en hög arbetsbelastning men upplever trots det sällan negativ stress. Klinisk relevans: Studien har klinisk relevans då ett flertal faktorer framkommit som betydelsefulla för undvikandet av negativ stress.

Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

Bakgrund: Antalet personer med psykisk ohälsa ökar i Sverige och allt fler söker vård. Allt fler patienter söker sig till den somatisk akutsjukvården vilket gör den påfrestande arbetsbelastningen mer utmanande. En patient med psykisk ohälsa lever i en komplex situation och på grund av detta är det utmanande som sjuksköterska att skapa en fulländad förståelse för patientens välbefinnande. Att främja den vårdande relationen och värna om sjuksköterskans roll inom omvårdnad blir på så sätt utmanande. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan upplever vårdande relationer med patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt innehållande elva artiklar varav två var kvantitativa. Dessa artiklar analyserades enligt Fribergs modell. Reslutat: Det framträder fyra teman i resultatet. Varje tema är starkt influerande i den vårdande relationen. De teman som framkommer är: miljöns betydelse, känslor och erfarenheter, attityder och okunskap och behov av kompetens. Konklusion: Okunskap i kombination med tidspress, bristande kommunikation, attityder och bristfällig strukturell miljö påverkar sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet med patienter med psykisk ohälsa negativt. / Background: The number of people with mental illness is increasing in Sweden and thenumber of healthcare seekers increases. More and more patients are looking for somaticemergency care, which makes workload more challenging. A patient with mental illnesslives in a complex life situation and therefore it´s challenging for a nurse to create acomplete understanding of the patient's well-being. Strengthening the caring relationshipand preserve the nurse's role in nursing will therefore be a challenge. Objective: Thepurpose is to describe how nurses experiences caring relationships with patients withmental illness in somatic emergency care. Method: A literature review. Result: Fourthemes appear in the result. Each theme is highly influential in the caring relationship. Thethemes that emerge are: The importance of the environment, emotions and experiences,attitudes and lack of knowledge, and need of qualification. Conclusions: Unknowledge incombination with time pressure, lack of communication, attitudes and inadequate structuralenvironment adversely affects nurses' experiences of the care meetings with patients withmental illness.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform som skall förbättra eller upprätthålla livskvalitet för döende patienter och dess närstående. I stora delar av världen finns ingen tillgång till specialiserad palliativ vård, men kraven ökar för att det skall erkännas som en mänsklig rättighet. Närstående till döende patienter på vårdavdelningar inom akutsjukvård upplever inte att de får tillräckligt med stöd och uppmärksamhet. Vården bör kännetecknas av en professionell vårdrelation och från sjuksköterskans perspektiv skall vårdrelationen präglas av kunskap, öppenhet och reflektion. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på en   vårdavdelning inom somatisk akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Av dessa artiklar var nio kvalitativa och en mixad. Resultat: Sammanställningen för materialet resulterade i fyra huvudteman och två underteman; Sjuksköterskans uppfattning om en god palliativ vård, Döden i sjuksköterskans dagliga arbete med två underteman När tiden inte räcker till och När döden närmar sig. Sjuksköterskors upplevelser av att skapa en god vårdmiljö och Kommunikationens betydelse för palliativ vård. Diskussion: Det sammanställda resultatet och dess tillvägagångssätt diskuterades i en resultat- och metoddiskussion. Resultatet problematiserades i relation till bakgrund, utökad litteratur och vetenskapliga studier samt utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori. / Background: Palliative care is a type of care that should improve or maintain quality of life for dying patients and their relatives. In many parts of the world specialized palliative care is not available but there is an increasing demand that it should be recognized as a human right. Relatives of dying patients at wards in emergency hospitals do not experience that they receive enough support and attention. The care should be characterized by a professional care relation and from the nurses’ perspective the care relation should contain knowledge, openness and reflection. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for dying patients at a somatic ward in emergency hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles. Nine articles were qualitative and one article mixed method. Results: The compilation of the material resulted in four main themes and two subthemes; Nurse’s perception of good palliative care, Death in nurses daily work with two subthemes When there is not enough time and When death comes closer. Nurses’ experiences of creating a good caring environment and The meaning of communication for palliative care. Discussion: The compiled result and the way it was achieved were discussed in a result- and method discussion. The result was problematized in relation to background, additional literature and scientific studies and Virginia Hendersons nursing theory.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen vårdsökande personer och närståendesom kräver en samlad bild över vårdtagarens livssituation. För att detta ska varamöjligt krävs en vårdande relation som skapas genom kommunikativa färdigheter. När sjuksköterskor upplever höga förväntningar och krav försvåras skapandet av relationerpå grund av uppkommen stress. Saknas en vårdande relation försvåras arbetet med patientsäkerhet. I längden leder upplevd stress till utbrändhet. Syfte: Att beskriva erfarenheter som leder till utbrändhet hos sjuksköterskor somutför akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med kvalitativa artiklar och induktiv ansats. Sökning genomfördes i databaserna Psycinfo, Medline och Cinahl. Thomas &Hodge (2010) beskrivna metod har använts. Studien har sammanställt forskning från fjorton olika artiklar. Resultat: Två huvudteman och fem subteman har identifierats. Huvudtema “Bägaren rinner över” med följande subteman: “Att inte räcka till”, “Att varaemotionellt engagerad” och “Upplevelse av ohälsa”. Huvudtemat “Distanstagande” med följande subteman: “Vilja fly situationen” och “Vilja isolera sig”. Slutsats: Brist på tid och bemanning gör att sjuksköterskor upplever otillräcklighet som i sin tur orsakar fysisk och psykologisk ohälsa. Otillräcklig förmåga att hantera känslomässig påfrestning kommer att orsaka utmattning och utbrändhet. Med tiden kommer sjuksköterskor att distansera sig och isolera sig från omgivningen vilket islutändan leder till att vilja lämna arbetet. / Background: Nurses encounter patients and their relatives in a daily basis whichrequire a complete picture of the patient's life situation. This requires a nurturant relation which is achieved by communicative skills. When nurses experience high expectations and demands it makes the creation of a relationship even harder because of the arising stress. A missing nurturant relationship obstructs the work with patientsafety. In the long term experienced stress leads to burnout. Aim: To describe nurses’ experience that leads to burnout in a emergency care setting. Method: A literature review with qualitative articles and inductive approach was used as a design. Searching was made in the databases Psycinfo, Medline and Cinahl. Thomas & Hodges (2010) described method has been used. The literature review compiled research from fourteen different articles. Result: Two main- and five subthemes were identified. Maintheme “The beaker runsover” with following subthemes: “To not be enoguh”, “To be emotionally engaged” and“Experience illness”. Maintheme “Distance taking” with following subthemes: “Wannaflee the situation” and “Wanna isolate oneself”. Conclusion: Lack of time and staffing causes nurses too experience inadequacy whichin turn manifest into physical and psychological illness. Inadequate ability to handle emotional distress will manifest exhaustion and burnout. In due course nurses will distance and isolate themselves from their environment which will ultimately result in them leaving work.

Introduktion Patienter som får akut sjukvård har ofta en närstående med sig. Denna person finns där som stöd för patienten och kan förse sjuksköterskan med information. Sjuksköterskor skall utefter ett personcentrerat arbetssätt och förhållningssätt involvera de närstående i vården i den mån det går. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Syftet var även att beskriva valda artiklars undersökningsgrupp Metod En litteraturstudie med beskrivande design. Studien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, av dessa var nio med kvantitativ ansats och sex med kvalitativ ansats. Studien använde sig av databaserna Medline via PubMed samt Cinahl Resultat Sjuksköterskorna erfor att den närstående var en resurs. Det framkom en eftersträvan hos sjuksköterskorna att skydda de närstående. Under själva vårdmomentet så låg allt fokus på patienten. Sjuksköterskorna erfor att närstående hade orealistiska krav eller hopp om vad vården kunde göra. Det framkom en rädsla av att den närstående kunde störa vårdmomentet. Slutsatser Det framkommer blandade erfarenheter av närstående i akuta vårdsituationer. Sjuksköterskorna erfor både fördelar och utmaningar med att involvera närstående i vården. / Introduction Patients receiving emergency care often have a relative with them. This person is there to support the patient and can provide the nurse with information. By following a person-centered approach nurses should involve the relative in health care as far as possible. Aim The aim of the study was to describe nurses experience of relative in emergency care situations. The aim was also to describe included articles sampling group. Method A literature study with descriptive design. The study included 15 scientific reports, of which nine were of quantitative approach and six of qualitative approach. The study used Medline via PubMed and Cinahl as databases. Result Nurses experienced the relative to be a resource. There was a striving for nurses to protect the relatives. During the caring situation, all focus was on the patient. Nurses have experienced that the relative had unrealistic demands and hope for what they could do. There was a fear that the relative could interfere with the caring situation. Conclusion There are mixed experiences of relative in emergency care situations. Nurses experienced both benefits and challenges of involving relatives in health care.

Bakgrund Barn finns ofta bland de drabbade i samband med allvarliga händelser och har utifrån ålder och mognadsgrad behov som skiljer dem från vuxna i dessa situationer. Sjukvårdspersonal anger att det är svårare och mer påfrestande att hantera situationer där flera barn drabbats, men sjukvårdens förmåga kan optimeras om barnaspekter uppmärksammas rutinmässigt vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap. Internationella rapporter anger att barnaspekter ofta förbises vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap, men ämnet är bristfälligt kartlagt i Sverige. Syfte: Att undersöka om barnperspektivet uppmärksammas vid utformning av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Metod: Enkätstudie där populationen utgjordes av Sveriges 21 beredskapssamordnare på regional nivå. Resultat: I studien deltog samtliga beredskapssamordnare på regional nivå i Sverige (n=21). 16 av 20 deltagare angav att katastrofmedicinsk beredskap kan utformas efter barnets särskilda behov i hög grad. 19 av 21 deltagare uppgav dock att katastrofmedicinsk beredskap endast i liten grad är anpassad för barn. Medverkan av barnsjukvården ses som en viktig faktor för att säkerställa sjukvårdens katastrofmedicinska förmåga inför allvarliga händelser som drabbar barn. 20 av 21 deltagare angav dock att barnsjukvården är representerad endast i liten grad vid planering av katastrofmedicinsk beredskap på regional nivå. Vid risk- och sårbarhetsanalyser och systematisk kvalitetssäkring uppgav 18 av 21 respektive 17 av 18 deltagare att barnaspekter uppmärksammas i liten grad. Sex av 21 landsting/regioner synliggör barnaspekter i regional katastrofmedicinsk plan. Slutsats: Barnperspektivet uppmärksammas endast i begränsad omfattning vid utformning av regional katastrofmedicinsk beredskap. Studien påvisar nödvändigheten av att uppmärksamma och utveckla sjukvårdens katastrofmedicinska förmåga med fokus på barnets särskilda behov. / Introduction: Children are often among the victims in major incidents and have specific needs that separate them from adults in these situations. Healthcare personnel often find events including children more demanding than events only affecting adults. The health care, thus, has to integrate child aspects in all phases of disaster planning. International reports suggest that planning for disaster medical preparedness often fails to consider the special needs of children, but there is a lack of Swedish research in this field. Objective: To investigate if the child perspective is considered in regional disaster medical planning in Sweden. Method: A questionnaire was sent to the 21 regional disaster planning officers in Sweden. Results: All of the regional disaster planning officers in Sweden participated in the study (n=21). 16 of 20 participants claimed that child aspects can be integrated in disaster preparedness to a large extent. However, 19 of 21 planners indicated that disaster preparedness is adjusted to the needs of children only to a small extent. Participation of pediatric personnel in disaster medical planning was seen as an important step to ensure optimal preparedness for events including children. 20 of 21 planners stated that this is the case only to a small extent. Participants claimed that risk and vulnerability analysis (18 of 21) and quality assurance (17 of 18) reflects the needs of children to a small extent. Six of 21 participants claimed that pediatric aspects were integrated in regional disaster medical plans. Conclusion: The child perspective is considered only to a small extent in regional disaster medical planning in Sweden. This study indicates the need to highlight and develop the disaster medical capability with focus on the special needs of the pediatric population.

Bakgrund Arbetet inom akutsjukvård har ett högt tempo, är omväxlande och avancerat samt innefattar patienter som drabbats av trauma. Tidigare studier visar att trauma innebär ett lidande för den drabbade personen men de visar även att personer som bevittnar effekterna av dessa trauman kan påverkas av dem. Stora krav ställs på sjuksköterskorna som arbetar med akutsjukvård då de förväntas kunna hantera alla aspekter av arbetet.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom akutsjukvård samt beskriva inkluderade artiklars undersökningsgrupp.   Metod Studien är en beskrivande litteraturstudie som har sammanställts av tolv vetenskapliga artiklar. Av dessa var en av kvantitativ ansats och en av mixad metod med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resterande artiklar var kvalitativa.   Huvudresultat Sjuksköterskor inom akutsjukvård upplevde arbetet som oförutsägbart och hektiskt. Det beskrevs som ett givande men samtidigt utmanande jobb som var krävande för sjuksköterskan. Sjuksköterskorna påverkades emotionellt av de traumarelaterade skador som de bevittnade i arbetet, för att hantera dessa använde sig sjuksköterskorna av olika resurser och copingstrategier.   Slutsats Genom att applicera copingstrategier och få stöd i form av olika resurser hade sjuksköterskorna lättare för att hantera och bearbeta arbetet inom akutsjukvård. / Background Emergency care is a versatile and complex setting which is performed at a high pace. Patients within the critical care units are often victims of trauma. Previous studies have shown that the sufferers of trauma are not only the injured person but also the people who witness the effects of these traumatic injuries. Nurses who work in the emergency care setting is faced with high demands and are expected to cope with all the aspects of their work.   Aim The aim of this study was to describe nurses experience and perspective of working with emergency medical care and to describe the included articles test groups.   Method This was a literature study with a descriptive design. The result was composed of twelve scientific reports. Of these were one of quantitative approach and one had a mixed method approach with both qualitative and quantitative design. Remaining articles had qualitative approaches.   Main results Nurses who were stationed in the emergency care setting perceived their work as unpredictable and hectic. It was viewed as a rewarding but also challenging profession. The nurses felt that it required a lot of them and they also got emotionally affected by the traumatic injuries they encountered. To handle their work the nurses used different coping strategies.   Conclusion By applying the right coping strategies, get support from others and access to different resources the workload which had a mental impact got easier to manage.

Bakgrund: Hot och våld från patienter är ett återkommande fenomen på akutmottagningar världen över som sjuksköterskor blir utsatta för. Det tar sig uttryck i både verbala och fysiska angrepp i form av hot, trakasserier eller aggressivt beteende. Dessa angrepp kan medföra konsekvenser för omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mötet mellan patient och sjuksköterska i hotfulla och våldsamma omvårdnadssituationer inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman genererades ”hot och våld som vårdutmaning”, ”barriärer för mötet” och ”betydelse för omvårdnadsarbete”. Slutsats: Studien kan bidra med ökad förståelse och kunskap hos både sjuksköterskor, ledning och allmänheten gällande utsattheten av hot och våldsincidenter på akutmottagningar. Med denna kunskap kan vården utvecklas och främja både sjuksköterskors välbefinnande och patientmötet. / Background: Threat and violence from patients are a recurring phenomenon at emergency departments worldwide that nurses are exposed to. It manifests itself in both verbal and physical attacks in the form of threats, harassment or aggressive behavior. These attacks can cause consequences for the practice of nursing. Aim: The aim of this study was to describe the encounter between patient and nurse in threatening and violent nursing situations in emergency care. Method: A general literature study based on eleven articles with qualitative approach. Result: Three themes were generated “threats and violence as a care challenge”, “barriers to patient encounter” and “importance for nursing work”. Conclusion: The study can contribute to increased understanding and knowledge to both nurses, managements and the public regarding the exposure of threat- and violence incidents in emergency departments. This knowledge can develop health care and promote both the nurses’ well-being and the patient encounter.