Denna studie syftar till att analysera elevers lärande av matematiska vektorer under 2 undervisningsformer genom ett undervisningsexperiment. De undervisningsformer som behandlats är den traditionella undervisningsformen i matematik samt en ämnesintegrerad undervisning där deltagarna tillämpar programmering som ett verktyg i matematiken.Studien består av fem moment som genomfördes med elever från ett estetiskt program i södra Sverige. Deltagarna delades upp i två grupper genom stratifierade urval, där deltagarnas prestationsnivåer delades upp bland grupperna. Ett prov och en självskattningsenkät genomfördes innan deltagarna arbetade med typiska träningsuppgifter för respektive undervisningsform. Därefter genomfördes ytterligare ett prov och självskattningsenkät för att mäta lärandets påverkan genom analysverktyget Structure of observed learning outcome (SOLO). Proven som genomfördes bedömdes utifrån SOLO-skalan och skillnaden (delta) mellan varje individs för- respektive efterprov användes för att visualisera kunskapsutvecklingen. Den grupp som arbetade genom den traditionella undervisningsformen (grupp A) fick värdet 3 som deltasumma, vilket innebär att gruppen som helhet ökade med 3 kunskapsnivåer i SOLO-skalan. Den andra gruppen (grupp B) fick värdet 7 i deltasumma, vilket visar att den totala kunskapsutvecklingen har skett i större utsträckning på gruppnivå jämfört med grupp A.På individnivå visade det sig inte skapa några bättre förutsättningar för elever med låg prestationsnivå. Däremot visade det sig att undervisningsformen lämpade sig bättre till elever som har en mellan och hög prestationsnivå i programmering.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.

Vår inspiration till detta arbete påbörjades i en tidigare kurs när vi diskuterade vilka räknemetoder vi använder oss av vid matematiska uträkningar och utifrån detta började vi diskutera hur det såg ut i dagens skola. Diskussionen kretsade kring algoritmer och skriftlig huvudräkning eftersom det var dessa två metoder vi lärt oss och använder oss av. Algoritmer och skriftlig huvudräkning har varit omdiskuterat de senaste åren på grund av de sjunkande matematikresultaten hos svenska elever och ibland har skriftlig huvudräkning blivit beskyllt. I litteraturen påstås det ofta att algoritmer är något som lärs in och som sedan sker mekaniskt, elevers taluppfattning och matematiska förståelse ska därför bli negativt påverkade medan skriftlig huvudräkning ska vara kreativare och utgå från eleven. Syftet med detta arbete är att, genom intervjuer, belysa hur 4 aktiva matematiklärare ser på dessa två lösningsmetoder. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån behandlar vilka arbetsformer och metoder som används vid utlärning samt vilka teoretiska perspektiv dessa grundas på. I intervjuerna framkom det att, de flesta, lärarna föredrar främst att lära ut algoritmer framför skriftlig huvudräkning och hade bristande kunskaper om de teoretiska perspektiven på lärande men är välbekanta med Vygotskij.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilka partier samt vilket politiskt block som fått mest utrymme på plattformen TikTok under valrörelsen 2022. Fokuset är att ta fram ett underlag till hur plattformen ser ut 2022 samt att kunna diskutera eventuella konsekvenser av resultatet. Detta kommer vi kunna genomföra genom sökordet “Valet 2022” på plattformen TikTok genom en kvantitativ innehållsanalys. Uppsatsens frågeställningar kommer belysa vilka partier som haft mest utrymme på plattformen. Frågeställningarna kommer även visa vilka reaktioner som användarna på appen har till partierna samt vad de politiska partierna associeras med på plattformen.  Resultatet visar att högerblocket är överrepresenterat på plattformen samt att det ofta publicerades klipp från Moderaternas officiella TikTok konto. Vi har tagit fram en graf som visar vilken relevans en användare med få visningar hade på plattformen och vi kunde utifrån detta konstatera att TikToks huvudfokus ligger på För dig sidan. Till sist har vi även parat ihop relevanta variabler från vår studie för att få allt från partiers storheter, till hur kommentarsfältet på klippen sett ut. De slutsatser vi har kommit fram till utifrån resultatet är att det fanns en stor skillnad mellan höger- och vänsterblocken. Där höger både syntes mer i antal klipp och även hade fler reaktioner från andra användare. Vår forskning kommer även kunna användas och utvecklas i framtida studier för att belysa plattformen TikTok och dess påverkan vid riksdagsval.

Det här arbetet undersöker hur konkurrenskraftiga byggordningar det går att generera genom att använda sig av en genetisk algoritm baserad på samevolution. För att realisera detta togs det fram en experimentmiljö genom att modifiera en utgåva av en open source spelmotor. För att kunna utvärdera hur konkurrenskraftiga byggordningarna som togs fram var; spelades ett antal matcher mot tre stycken vedertagna byggordningar. Resultatet visade på att byggordningarna som togs fram inte kunde anses hålla måttet för konkurrenskraftighet då de till stor del blev besegrade av de vedertagna byggordningarna. På grund av tekniska begränsningar var algoritmen som genererade byggordningarna tvungen att ha låga parametervärden på populationsstorleken och maximalt antal generationer. Detta påverkade sannolikt byggordningarnas konkurrenskraftighet. För framtida arbete kan en undersökning där spelmotorn är mer optimerad och klarar av att köra en samevolutionsalgoritm med högre parametervärden vara intressant. Tekniker som case-injection skulle också kunna undersökas. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Denna studie syftar till att undersöka hur människor som skapar och implementerar AI-algoritmer förhåller sig till etiska dilemman som de möter i samband med sitt arbete. Målet var att fastställa vilka etiska dilemman som finns, svårigheter och åsikter kopplade till dessa samt hur de kan hanteras. Studien bygger på 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med IT-arkitekter som berörs av AI i sitt dagliga arbete, samt en litteraturgenomgång. Litteraturgenomgången tydliggör begreppen: AI, AI-algoritmer och etik, redogör för fastställda etiska principer kopplade till AI och beskriver människans relation till AI och etik. Intervjuerna ämnar att upplysa om hur arbetet ser ut i praktiken och förklara hur etiska dilemman kan förekomma vid skapandet och implementeringen av AI-algoritmer, resultatet analyseras utifrån litteraturgenomgången. Resultatet visar att människan har en viktig, men samtidigt svår roll när det gäller att ta hänsyn till etik i samband med sitt arbete. De etiska principerna är alla av stor vikt och intresse, de skiljer sig dock från varandra i förhållande till komplexitet och relevans. Människan bakom maskinen är medveten om svårigheterna med sitt dagliga arbete och försöker efter bästa förmåga tillämpa samtliga etiska principer i det. Det är idag inte möjligt att fullkomligt följa de etiska principerna. Detta skapar ett behov av beslutsfattande gällande till vilken grad teknologins effektivitet kan utnyttjas utan att skapa allt för stora etiska risker i samhället.

Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur algoritmer påverkar kommunikatörens arbete på Instagram. Detta då algoritmer är de som avgör vad som är ett inlägg värt att ge spridning och tvärtom. Ett problem är att de flesta algoritmer är hemliga och det blir därför en utmaning för kommunikatören att veta hur hen bäst lägger upp sin strategi för att nå sin målgrupp och därmed får störst spridning av ett inlägg på Instagram. Metod och material: Metoden är i huvudsak kvalitativa strukturerade intervjuer där fem respondenter intervjuades. Därefter följdes intervjuerna upp med en webbenkät där kommunikatörer verksamma på Instagram svarat. Huvudresultat: Studien visar att de kommunikatörer som deltog i studien har en baskunskap om algoritmer. Det saknas dock en djupare förståelse om hur algoritmer fungerar på Instagram. Alla av studiens deltagare har olika strategier för att nå dess målgrupp på Instagram. Dock kanske inte alltid baserat på hur man får mest spridning med hjälp av algoritmer.

Detta arbete handlar om Procedural Content Generation (PCG) i form av algoritmer som skapar osymmetriska banor, och fokuserar på att ge en översikt av prestanda avseende tid, storlek och tillgänglighetsgaranti. Tre olika algoritmer testades på hur lång tid det tog att skapa en bana, och hur stora dess banor blev, och om dessa banor tillåter att man kan nå alla gängliga områden. En Agentbaserad algoritm, Cellular Automata och Diffusion-limited Aggregation (DLA) studerades avseende dess styrkor och svagheter. Efter experimentet så drogs slutsatsen att DLA var mest effektiv inom tid och garanti dock skapade den små banor. Cellular Automata lyckades skapa stora rum men kunde de inte godkännas på punkten garanti, och den tog för lång tid att köra. Den Agentbaserade algoritmen misslyckades att skapa banor överhuvudtaget.

När musiken blir digital får den möjlighet att arkiveras och kommuniceras på nya vis genom bland annat sociala medier och musikströmningstjänster. För att hantera de stora digitala musikbiblioteken används ofta algoritmer vilka arkiverar och profilerar användare. Då algoritmers primära funktion är att behandla information och data utefter förutbestämda mönster, blir föreningen med digital musik som konstform intressant att studera. Studien syftar till att undersöka hur ungdomar mellan 16-18 år förhandlar sin relation till digital musik vilket kommuniceras med hjälp av musikströmningstjänster och algoritmer som digitala verktyg. Med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket, ”the fast”, ”the slow” samt algoritmer som rekommendationssystem och gatekeepers, är studiens syfte att undersöka ungdomars relation till digital musik. Studien utgår ifrån fyra utförda kvalitativa fokusgruppsintervjuer med ungdomar mellan 16-18 år, vilka transkriberats och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens syfte och frågeställningar är formade efter intervjumallen och den tematiska analysen. Analysen av materialet är strukturerad efter den tematiska analysen med fem rubriker; Postdigital sensibilitet, beteende, algoritmer, digital musik samt det personliga verket. I analysen vävs intervjupersonernas intersubjektiva åsikter ihop med det teoretiska ramverket som svarsunderlag till studiens frågeställningar. Analysens resultat visar att intervjupersonernas relation till digital musik förhandlas genom musikströmningstjänster och algoritmer, vilket påtvingar en acklimatisering av deras beteende och lyssnarstrategier. Kopplingar kan därigenom fastställas mellan intervjupersonernas beteenden och teorierna om postdigital sensibilitet, det konstnärliga verket samt ”the fast”. Det gigantiska digitala musikbiblioteket gör att intervjupersonerna utvecklar nya lyssnarstrategier vilket ifrågasätter om de kan bli berörda av musiken, då kopplingen till ett konstnärligt verk blir oskarp. Det påvisas även att intervjupersonerna utvecklat ett syn på musik som en produkt vilken konsumeras utefter behov.

Denna studie syftar till att söka inställningen till källkritik i dagens medielandskap hos ett antal intervjuade nyhetskonsumenter. I en värld med allt mer falska nyheter och större informationsmängd behöver vi se över hur vi ser på källkritik, vad det innebär att vara källkritisk och hos vem ansvaret för källkritiken ligger. För att söka dessa svar genomfördes en intervjustudie med semi-strukturerade intervjuer. Att källkritik är en komplex fråga framstod tydligt och den ökade mängden information gör den än mer komplex. Mängden information tillsammans med debatten om falska nyheter har bidragit till en ökad medvetenhet kring källkritik. Många intressanta frågor uppkommer som en följd av detta, bland annat hur en ska klara av att vara källkritisk.