No description available.

The Swedish government has set a target of a 100% renewable electricity system by 2040. To reach this goal, many actions have to be undertaken. Electrification of buildings is one action to be undertaken as the residential sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions, where the most energy efficient method is to use heat pumps. Ground Source Heat Pumps typically have the highest efficiency out of the different heat pumps. These types of heat pumps are most commonly used in single family houses, as multi-family houses often are located in highly densely areas. However, when adding hybrid PV/thermal collectors to ground source heat pump systems, studies have shown that the borehole drilling area can be reduced, which increases the potential for combined PV/thermal collectors and ground source heat pump systems in multi-family areas.  In this project, a time-efficient, flexible and user- friendly model was developed to increase the potential for designing combined PV/thermal collectors and ground source heat pump systems. The model is based on the research model by Sommerfeldt and Madani (2019), where the flexibility and time step of the model was investigated and adjusted. The finished model was verified to the model by Sommerfelt and Madani (2019). Overall, the results show that the new model gives similar results to the original model, despite all adjustments. The heaviest adjustments were made in the heat pump where the quantitative results show a mean bias error of -0.51 kWh and a total yearly difference of -5.18% for the compressor power. The corresponding values for the condenser heating rate are -1.05 kWh and -2.86%. The user is able to change boundary conditions such as location, PVT array, building size, and borehole field size. The model takes approximately 2 minutes to run for a 20 years simulation on a business grade desktop computer, which is a five-hour twenty minute reduction from the original research model and assumed to be an acceptable time range for a commercial applications. / Regeringen har satt ett mål om att nå ett 100% förnybart energisystem till 2040. För att nå målet måste många insatser göras. Bostadssektorn står för höga halter av växthusgasutsläpp och elektrifiering av sektorn är en lovande väg att gå. Värmepumpar tillhör de mer energieffektiva tillvägagångssätten, av vilka bergvärmepumpar oftast erhåller den högsta effektiviteten. Bergvärmepumpar är idag mestadels installerat i enfamiljshus där det finns utrymme för att borra borrhål. Flerfamiljshus finns ofta i tätbebyggda områden där ytan tillgänglig för borrhål är begränsad. Emellertid har studier har visat att kombinerade PVT och bergvärmesystem kan minska borrhålsytorna, vilket ökar möjligheten för dessa typ av system även till flerfamiljshus.  Detta projekt syftar till att utveckla en kommersiell modell för design av PVT och bergvärmesystem för att underlätta design av dessa system. Att modellen är kommersiell antyder på att den är användarvänlig, flexibel och tidseffektiv. Modellen är baserad på en forskningsmodell av Sommerfeldt och Madani (2019) men justerades för att möta kraven för en kommersiell modell. Den färdiga modellen jämfördes och verifierades med modellen av Sommerfeldt och Madani (2019). Övergripande visades resultat som är jämförbara med forskningsmodellen, trots alla justeringar. De största justeringarna gjordes i värmepumpen där de kvantitativa resultaten visar ett mean bias error på -0.51 kWh och en årlig skillnad på -5.18% för elbehovet i kompressorn. Motsvarande värden för värmeutbytet i kondensorn är -1.05 kWh och -2.86%. Användaren har möjlighet att ändra gränsvillkor så som geografisk plats, PVT system, byggnadsstorlek och storleken på borrhålsfältet. Den färdiga modellen tar cirka två minuter att köra för en 20-års simulering på en typisk arbetsdator, vilket motsvarar en minskning på 5 timmar och 20 minuter jämfört med originalmodellen. Detta kan anses vara inom tidsramen för kommersiella appliceringar.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ”respekt för allt levande”, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik. Hur dessa förskollärare arbetar med djuretik kännetecknas av en relativt stor heterogenitet som delvis är beroende av de intervjuades kostval. Mot bakgrund av att lärarna i denna studie tolkar in djur i läroplanens direktiv om att arbeta för att barn utvecklar ”respekt för allt levande”, dras en slutsats att den lärare som vill arbeta för att barn ska utveckla respekt för djur kan hänvisa till denna skrivning för att rättfärdiga sitt arbete. / In order to examine whether and, if so, how preschool teachers work with animal ethics, I investigate (1) preschool teachers' interpretation of the the formulation of the Swedish curriculum about "respect for all living things", (2) how preschool teachers work with issues of animal ethics, and (3) which consideration they give in this work to the curriculum requirements of objectivity and comprehensiveness. The empirical data is based on qualitative interviews with six pre-school teachers whereof three are vegetarians. The analysis is based on poststructuralist theory and theory of the hidden curriculum. The informants tell that they are working with animal ethics to a small extent. However, the teachers do also mediate unconscious messages about animal ethics. How these preschool teachers work with animal ethics is characterized by a relatively high heterogeneity that partly depends on the food choice of the interviewees. Given that the teachers in this study do include the animals when they interpret the curriculum directives on working to ensure that children develop "respect for all living things", I conclude that the teachers who want to work for children to develop respect for animals may refer to this curriculum wording to justify their work.

The purpose of this study was to analyze deconversion and its narrative in Tara Westover’s autobiography Educated. The study aimed to answer three key questions: What does Westover’s path to deconversion look like in Educated? How can Westover’s deconversion be interpreted from the perspective of Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) model for exit processes? What type of deconversion story does Educated reflect in light of Heinz Strieb et al. (2009) theory about deconversion stories? The material has been analyzed through qualitative content analysis and qualitative narrative analysis. The findings point to a long and uneven deconversion for Westover. The result suggests that her deconversion started when she left for college and continued until she broke off from her parents and their convictions. Results also show that Westover’s deconversion does not follow the narrative of Ebaughs model for exit processes even though she goes through all the phases of the theory. The narrative in Westover’s story is the most comparable to Streib et al.’s deconversion stories Pursuit of autonomy and Debarred from paradise, as their characteristics are very similar to those in Westover’s description of her deconversion. / Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka hur dekonversion och en dekonversionsberättelse kan se ut med hjälp av Tara Westovers självbiografi Allt jag fått lära mig. Genom boken har studien undersökt tre frågeställningar: Hur ser Westovers väg till dekonversion ut i boken Allt jag fått lära mig? Hur kan Westovers dekonversion förstås utifrån Helen Rose Fuchs Ebaughs (1988) modell för exitprocesser? Vilken typ av dekonversionsberättelse finns i Allt jag får lära mig utifrån Heinz Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser? Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och kvalitativ narrativanalys har materialet bearbetats. Dessa valdes eftersom innehållsanalys passar väl till att analysera fenomen i texter och narrativanalys passar för att urskilja en berättelse, i detta fall en dekonversionsberättelse. Därefter analyserades materialet med hjälp av två teoretiska perspektiv, dels Ebaughs (1988) teori om exitprocesser, dels Streib et al:s (2009) teori om dekonversionsberättelser. Resultatet visade att Westovers dekonversion är lång och svår, och börjar när hon flyttar för att studera vid college och pågår fram till att hon bryter kontakten med föräldrarna och deras övertygelser. Resultatet visade också att Westovers dekonversionsprocess inte följer en tydlig kronologi men att hon trots det går igenom de faser som Ebaugh presenterar. Strävan efter autonomi och utesluten ur paradiset är de berättelsetyperna som är mest lik Westovers berättelse, eftersom deras kännetecken går att hitta i Westovers dekonversion. Genom uppsatsen hoppas jag kunna vara med och fylla den lucka som finns i forskningsfältet om självbiografiska böcker med teman som religiositet eller dekonversion.