Ett Allt är möjligt hus lokaliserat i den gamla porslinsfabrikens lokaler i Gustavsbergs hamn. Ett interaktivt Cirkus Cirkör-hus där det även ska rymmas bibliotek, konsthall och porslinsmuseum. Ett öppet landskapsformat rum skapar publika ytor och sammanbinder de olika funktioenrna i huset.

<p>The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert’s and Maria Thulin’s picture <em>Allt om min buske</em> (literally, <em>All about my bush</em>) is queer. Inspired by Judith Butler’s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault’s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if <em>Allt om min buske</em> is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture. It portrays, for example, female masculinity and male femininity, a woman’s desire for another woman, femininity attracted to femininity and phallic symbols associated to female characters, all in a narrative structure that resembles female sexuality. My study also reveals how film critics used <em>Allt om min buske</em> to create and maintain social and cinematic norms.</p>

The aim of this essay is to answer the question of how, and in what ways Martina Bigert’s and Maria Thulin’s picture Allt om min buske (literally, All about my bush) is queer. Inspired by Judith Butler’s idea of the heterosexual matrix, and Michel Foucault’s discourse I attempt to investigate how sex and sexuality are described in relation to heteronormativity, and if Allt om min buske is either norm-breaking or norm-creating in a wider perspective. This study concludes that antinormativity and queerness are evident within the framework of the picture. It portrays, for example, female masculinity and male femininity, a woman’s desire for another woman, femininity attracted to femininity and phallic symbols associated to female characters, all in a narrative structure that resembles female sexuality. My study also reveals how film critics used Allt om min buske to create and maintain social and cinematic norms.

Voyage är en fiktiv nyskapad resetidning vars formgivning har tagits fram efter en visuell studie av layouten hos Sveriges resetidningar Vagabond, Allt om Resor, Res och Escape 360°. Layoutens syfte är att visa hur man kan sticka ut och bryta mot den vanliga trenden för att fånga nya läsare inom detta tidningssegment. Den nytänkande layouten ska attrahera de mer aktiva och äventyrliga resenärerna.De existerande resetidningarna är alla uppbyggda på ett strukturerat vis, vissa rörigare än andra. Med den nya tidningen Voyage valdes att skapa en layout som medvetet är tänkt att vara rörig, fast med en harmoniserande rörighet. Under rörigheten finns ändå en underliggande struktur som håller uppslagen samman. De andra tidningarna skapar en rörighet genom varierande layout av bilder och text. Voyage skapar rörighet genom dekorativa element.

För första gången sedan 1970-talets vänstervåg förekommer klassbegreppet i stor utsträckning på den mediala agendan. Trots begreppets ökade förekomst tycks dess innebörd och relevans idag vara oklar.  Ambitionen med denna uppsats är att analysera och diskutera klassbegreppets innebörd och betydelse genom en fallstudie av Sveriges Radios rapportering av den “överklassafari” som anordnades av den vänsterpolitiska organisationen Allt åt alla i början av 2012.   Målet med denna “safari” var att rasera bilden av Sverige som ett klasslöst land genom att låta allmänheten ta del av en guidad busstur i det välbärgade bostadsområdet Solsidan i Stockholm. Denna händelse fick stor uppmärksamhet och diskuterades på flera håll; inte minst i public service-mediet Sveriges Radio, vars främsta uppgift är att förse allmänheten med värderingsfri samhällsinformation.  Med utgångspunkt i detta anspråk granskas begreppets innebörd i Sveriges Radios rapportering, förankrat i klassbegreppets historiska utveckling och med teorier om olika perspektiv på klass som hjälpmedel. Metoden som används är Faircloughs kritiska diskursanalys, där skildrandet av händelsen undersöks i relation till genre och journalistens position.  Några entydiga innebörder av klassbegreppet har inte hittats. Resultaten visar även att Sveriges Radio uppfyller sitt objektiva anspråk då rapporteringen genomgående har ett värderingsfritt förhållningssätt. Däremot diskuteras Sveriges Radios skildringar ur ett maktperspektiv då klassbegreppets betydelse och samhällets socioekonomiska struktur inte ligger i fokus, trots “safarins” ursprungliga uppsåt.

Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande. Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper. Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra. Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.

<p>Journalistik om alkoholdrycker i samma stil som övrig konsumentjournalistik har blivit ett vanligt inslag i medielandskapet. Syftet med denna uppsats är att analysera vin- och dryckesjournalistiken för att se vad som karaktäriserar genren och för att studera betydelseproduktionen kring alkohol. För genomförandet har Sveriges ledande vinmagasin Allt om Vin använts som representant för genren, sju nummer av tidningen har studerats i sin helhet med fokus på språk, stil och politik. Uppsatsen behandlar i huvudsak tre områden – publiktilltal, hur man skriver om vin och tidningens alkoholpolitiska ställningstagande.</p><p>Metoden som använts har varit en kvalitativ textanalys och texterna har studerats både på mikro- och makronivå. Både enskilda ord och hela texter har varit intressanta. Det viktiga har hela tiden varit att studera hur vinjournalistiken konstruerar och bygger upp en värld kring drycken och skapar en kultur som i sin tur blir en del av det breda fenomen som är vår alkoholkultur. Eftersom endast en tidning av många har studerats kan denna uppsats resultat inte ligga till grund för några definitiva generaliseringar, men Allt om Vin bedöms ändå som en god avspegling av genren och dess egenskaper.</p><p>Allt om Vin är en mogen tidning som skriver om vin – och nästan enbart om vin – på ett sätt som antagligen lockar en i huvudsak lite äldre, intresserad publik. Texterna är på en sådan nivå att de förutsätter ett visst mått av förkunskaper. För att hänga med i svängarna bör man ha koll på hur ett vin ”ska” smaka och kunna namn på vanliga sorter, druvor och distrikt. Utmärkande för vinjournalistiken är de kreativa recensionerna som återfinns på många sidor i tidningen, beskrivningarna är skrivna på ett sätt som väcker associationer hos läsarna med hjälp av en rad metaforer och adjektiv. Språket i tidningen är generellt av det mer passionerade slaget, där den ena vinbeskrivningen är mer storslagen än den andra.</p><p>Alkoholpolitik är inget som tar någon stor plats i Allt om Vin, däremot kan tolkningar om redaktionens åsikter göras utifrån tidningens mer personliga texter. Det som kan konstateras är att tidningen, åtminstone utåt, intar en ganska liberal ställning. Tidningens blotta existens och dess finansiering som till stor del består av alkoholreklam kan ses som ett ställningstagande i sig, men även det romantiska sättet att skriva om vin på och det uppenbara undvikandet av att ta upp alkoholens negativa sidor spelar in i tolkningen.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediers gestaltning av mat och matlagning reproducerar livsstilar och identiteter. De senaste åren har mat börjat förekomma alltmer frekvent i olika medier. Varje dag släpps en ny bok om matlagning i Sverige, när vi bläddrar bland kanalerna på tv:n visas nästan alltid någon form av matlagningsprogram och i affären syns rader av matmagasin i tidningsställen. I genomförandet av vår undersökning har vi valt att använda oss av identifikationsteorin och teorin om användarperspektivet. För att göra detta har vi gjort en kvalitativ textanalys av artiklar ur två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Allt om mat. Med hjälp av ett kodschema har varje artikel analyserats på både makro- och mikronivå. För att få en historisk översikt och landa så nära nutid som möjligt har vi gjort nedslag i 1973, 1993 och 2013. Resultatet av vår studie visar att det har skett en förändring i matjournalistiken. De tidigare nedslagen var det maten som stod i fokus. Men mellan 1993 och 2013 har det skett en förskjutning i fokus. Det är människorna bakom maten som får störst utrymme i artiklarna. Möjligheterna till identifikation är mycket större 2013 än var de var 1973 och 1993.

No description available.

Social classes have been existing in Swedish society in a couple of centuries and even today there are obvious class markers in Swedish society. Despite the existence of social classes today we discuss less about class. In every human relation there are always power relations.  To be able to emphasise class markets and power relations in Swedish society this study will be using a case, which is the series Quicksand. The series Quicksand takes place in a county town outside of Stockholm. The fundamental narrative is about why the main character Maja Norberg has been involved in a school shooting.   When analysing both class and power relations the intersectional intercommunion is commonly used. Consequently, the intersectional perspective has a big role in this study. This study is based on a feminist theoretical framework and the case is analysed with the multimodal critical discourse analysis method. The questions that we use to analyse the material are “How are the class distinction and the power relations framed from an intersectional perspective in Quicksand?”, “How are the characters’ relation to power and how does it move between them?” and “How are the power positions affected due to the characters’ gender and ethnicity?”   The analysis of this study shows that class distinctions and power relations are reflected in settings, attribute and lexical choices. The most common intersectional intercommunion was between class and ethnicity. Which of the characters may be due to class, gender, knowledge or ownership of a product that someone else is dependent on. The end discussion shows that the intersectional concurrence can both be an advantage or a disadvantage among the characters. The power relations are constructed in different ways and there are always an aspirations and combat to be in power. The class differences are pointed out in Quicksand. There are some characters that will keep the class distinction and there are characters that want to live in a classless society.