Användandet utav komplementär och alternativ medicin ökar runt om i världen. Alternativen till den traditionella skolmedicinen blir fler samt också mer beprövade. Samtidigt får vi som blivande sjuksköterskor lära oss att vi inte hur som helst får rekommendera eller använda oss av komplementära eller alternativa metoder i vår yrkesutövning. Vilka problem kan detta medföra? Hur ser attityderna ut och vilken erfarenhet och kunskap finns egentligen hos sjuksköterskor idag gällande dessa komplementära och alternativa metoder? Vi kommer att använda oss utav begreppet KAM genom hela vår uppsats, vilket står för komplementär/alternativ medicin. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om komplementär och alternativ medicinens roll i sjukvården idag. Metod: Metoden som vi använder oss av är av kvalitativ ansats. Vi har genom intervjuer fått ta del av sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser, kunskap och attityder gentemot komplementär och alternativ medicin. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av mer kunskap kring KAM för att på bästa sätt kunna möta patienternas krav på alternativa behandlingsmöjligheter, samt övriga frågor i ämnet.

Människor med kommunikationssvårigheter kan ges möjligheter till kommunikation med hjälp av Alternativ och kompletterande kommunikation, även kallad AKK. Att ha förmåga att kommunicera med sin omgivning, att göra sin röst hörd och att kunna uttrycka sina behov eller önskemål borde vara en självklarhet, men tyvärr är detta inte självklart för alla människor.Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom Stöd och Omsorg upplever metoder inom AKK samt dess inverkan på personer med kommunikationssvårigheter. Studien är kvalitativ och bygger på innehållsanalys med en induktiv ansats. Halvstrukturerade intervjuer är genomförda med fem intervjupersoner som har erfarenhet av personer med kommunikationssvårigheter. De som medverkat i studien arbetar som handledare, enhetschef och projektledare i stöd- och omsorg, inom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS. Resultatet visar att personal inom stöd- och omsorg tidigare inte haft kontakt med begreppet AKK och för vissa var det relativt nytt samt att många verksamheter använder sociala berättelser och tecken som stöd som hjälpmedel. Brukare som är i behov av AKK har utvecklats sedan man började arbeta kontinuerligt med det. Det som påpekats av handledare är att uppföljning och handledning är viktigt för att underhålla sin kunskap om AKK.

No description available.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjälp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, även om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlättas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet där visuell tydlighet och struktur står i centrum. Studien visar på de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsägbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar även de kritiska aspekter som kan finnas runt detta.

The purpose of this study has been to examine how teachers of students with multiple handicaps view the possibility of using iPad as a communicative and supportive tool within special education. Using the qualitative research interview method the attitude towards iPad among teachers was assed. Four teachers who work within special education and daily use both augmentative and alternative communication and iPad in their education were interviewed. The results were analyzed using the sociocultural perspective and show that augmentative and alternative communication is viewed as an artefact that enables communication between students with impaired verbal communication skills. The teachers view the iPad as a powerful complement to the existing educational tools. Finally this study finds that the increased use of iPad as a communication device within special education has increased the independence as well as social interaction among disabled students and also with students in the comprehensive school. / Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med elever med flerfunktionsnedsättning ser på möjligheten att använda iPad som kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolans undervisning. För att ta reda på lärarens syn på iPad användning i särskolan används som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Studien bygger på fyra intervjuer med lärare som arbetar i särskolan och dagligen använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och iPad i undervisningen. Studien använder det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att alternativ och kompletterande kommunikation är ett verktyg som möjliggör kommunikationen för elever med talsvårigheter. iPaden upplevs av deltagarna som ett bra komplement till de befintliga läromedlen. När lärarna använder iPad som ett kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolan ser de hos eleverna en ökad självständighet samt ökat socialt samspel även med andra grundskoleelever.

Den här uppsatsen ämnar analysera diskursen om jämställdhet i en alternativ mediesite som upplyfter konservatism och politiska nyheter, Avpixlat. Uppsatsen fokuserar huvudsakligen på artiklar och kommentarer på delen ”jämställdhet” på deras hemsida, som är analyserad genom kvantitativ innehållsanalys och kritik diskursanalys. Den teoretiska utgångspunkten är ett intersektionellt angreppsätt och feministisk medieteori. Den huvudsaklige slutsatsen gällande jämställdhet på Avpixlat är att den diskuteras inom kontexten av kritik mot islam och invandring. Både artikelförfattaren och kommentarerna beskriver jämställdhetsdebatten som en kamp mellan de öppna progressiva Sverige och det fundamentalistiska elementen av islam och det förändringar som kan ske med det svenska samhället. Diskursen skiftar mellan att promota sexuell öppenhet (när de jämför den svenska livsstilen med islam), och att förhålla sig konservativt gentemot exempelvis gender mainstreaming och implementeringen av nya kvoteringslagar.

Analytic Hierarchy Process, AHP, är en spridd och mycket omdiskuterad metod för att analysera multikriterieproblem. Syftet med uppsatsen är göra beslutsfattare som använder AHP uppmärksamma på några av de problem som kan finnas med att använda AHP. Uppsatsen redogör detaljerat för hur beslutsfattarens indata behandlas av AHP och visar både med ett konkret exempel och med en formell beskrivning hur en rangordning av alternativ genereras av AHP. Den detaljerade redogörelsen illustrerar att AHP bygger på additiv nyttofunktion vilket döljs för användare av programvaror utvecklade för AHP. Vidare belyses andra drag i AHPs behandling av indata, drag som i flera fall döljs för användaren.

I denna studie gör jag en analys av evolutionskapitlet i tre läroböcker som är utformade för gymnasiekursen Biologi 1. Fokus för analysen är hur läroböcker lyfter och kommenterar olika typar av alternativa uppfattningar. Dessutom intresserar jag mig för hur man beskriver uppkomsten av variation samt hur stort utrymme som ges för detta. Detta då jag menar att en svag förståelse för variation ligger till grund för flera av de alternativa uppfattningar forskningen har pekat på. De fyra alternativa uppfattningar som behandlas i studien är teleologiska resonemang, antropomorfa förklaringar, Lamarckistiska förklaringar samt att naturlig selektion beskrivs som den enda mekanismen för evolution. Studien visar att selektion ges ett större utrymme i läroböckerna samt att ingen av böckerna ger en grundlig förklaring av mutationer som uppkomst till variation. Detta menar jag kan bidra till att elever får en svag förståelse för variationens betydelse för evolution. Vidare visade analysen att alternativa uppfattningar sällan beskriv men i viss mån bemöts i enskilda meningar i kapitlet. Främst påpekar man bara att ett påstående är felaktigt och säger hur det faktiskt är. En beskrivning av varför påståendet är felaktig uteblir. Jag uppmanar lärare att komplettera läroboken med läsning av refutational texts för att stödja elevernas inlärning.

Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.

<p>Undersökningens syfte är att studera hur lärare i grundskolans tidigare år kan använda sig av arbetssättet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline är ett arbetssätt där eleverna arbetar på ett ämnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lämnas åt fantasin i denna metod. Studien undersöker även på vilka sätt storyline kan främja eller hämma elevers lärande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lärare med erfarenhet av storyline och fyra elever i år sex. Dessa intervjuer har sedan sammanställts. Resultatet visar att storyline mycket väl kan användas som ett komplement i undervisningen. Samtliga lärarrespondenter är överens om att storyline främjar elevers lärande på ett eller flera sätt, t ex. genom att interaktioner mellan elever skapas. Resultatet visar även att det finns vissa risker med att arbeta med fantasi och i grupper. Lärarna svarade att lärandet kan hämmas om ett grupparbete inte fungerar väl.</p>