This study examines a sample of websites created by librarians on the World Wide Web. The websites were analyzed to see how librarians are discussing and presenting themselves on the World Wide Web in the attempt to escape the traditional stereotype. An analysis of these websites revealed that librarians are not trying to completely escape the stereotype but rather to prove that all librarians are individuals outside of their profession.

In an attempt to describe the nature of recent journal literature revolving around the eleven core values of librarianship, as articulated by the American Library Association, this exploratory study analyzed 114 articles from four peer-reviewed library publications over the past five years (2002-2006): College & Research Libraries, Library Trends, Library Quarterly, and portal: Libraries and the Academy. This content analysis noted the levels of complexity with which the core values were discussed, the frequencies of the eleven core values (access, confidentiality/privacy, democracy, diversity, education and lifelong learning, intellectual freedom, preservation, public good, professionalism, service, and social responsibility), and the types of library environments found in the journal literature. The results are intended as a catalyst for the library profession to examine the way it discusses core values and uses them to guide and inform professional practice.

<p>Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen.</p><p>Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd?</p><p>Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet.</p><p>Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.</p>

The psychosocial work environment in human service organizations is in many respects rewarding from the aspect of human interaction. However, it has also been described in several research reports as demanding and stressful both physically and mentally, resulting in a negative impact on employee health and a high degree of sickness absence. From a public health perspective it is important to focus on determinants of health in occupational groups that are characterized by caring and human relations. This thesis aims at identifying determinants of individual and organizational health in human service professions from a multifactorial perspective. Based on both cross-sectional and longitudinal data, four studies of various aspects of psychosocial work exposures are carried out. Study I, an explorative and qualitative study, examines determinants of the psychosocial work environment in the Church of Sweden. Study II consists of a retrospective, randomized study assessing effects of goal clarity work on organizational well-being in the Church. Study III examines exposures resulting in stress-related sick leave among elderly care employees. Study IV is a longitudinal study that assesses effects of organizational change on health and sickness absence among elderly care employees. The results show some positive experiences, despite overall demanding work conditions within both of the studied professions. In the Church (Paper I), experiences of freedom and influence at work and the Christian values tend be factors with modifying effect on health. Four patterns are identified for negative health impact; these include unclear organization, a sense of being different, stressful work and destructive communication style. Effects of goal clarity work (Paper II) indicate an overall positive impact on organizational well-being. In elderly care (Paper III), the results suggest, in general, a positive work climate and high effectiveness. Work related exhaustion was significantly higher among employees with stress related sickness absence. Factors of risk for being absent due to stress are approximately three times higher among employees dissatisfied with both their work and their social situations. Finally, measuring effects of organizational change (Paper IV), the results reveal evidence of unchanged self-rated health (SRH), work satisfaction and work exhaustion after reorganization. However, sickness absence increased across time and there is an indication of impaired levels of the anabolic hormone DHEA-S among those individuals affected by the reorganization. The results point to a challenge for further research on the interplay between perceived stressors, resources available, biological stress markers and health in order to find adequate measures for improvements in psychosocial work environment in human service professions.

Akademiseringen av officersyrket i Sverige fick sitt genombrott när Försvarshögskolan fick examensrätt 2007. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka akademiseringsprocessen inom Försvarsmakten och, om görligt, beskriva vilka konsekvenser och möjligheter akademiseringen gav. Ett vidare syfte är att beskriva vilka bevekelsegrunder som förelåg beslutet att akademisera officersutbildningen. Frågeställningarna är följande: Hur kan, utifrån valda huvuddokument och handlingar, akademiseringen av officersprofessionen i Sverige beskrivas? Vilka jämförelser gjordes med andra nationer och vilka effekter, vilken påverkan, fick detta för framtagandet av strukturen för Försvarshögskolans nuvarande militära utbildningar? Om vi betraktar officersutbildningen som en akademisk yrkesexamen, hur skulle då en alternativ utbildning med en civil akademisk examen och en kortare militär yrkesutbildning kunna vara uppbyggd? Arbetsmetoden är att kritiskt undersöka innehållet i källmaterialet och som mätinstrument används statsvetaren Nils Andréns teoretiska modell för säkerhetspolitisk analys. Arbetet utgår från hypotesen att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten grundas på objektivitet och rationalitet. Undersökningen visar att akademiseringsprocessen löpt i två parallella spår med sinsemellan skilda motiv och tidsrymder. Vidare visar arbetet att jämförelser med andra nationer gjordes och att intryck från dessa, främst avseende att utbildningen skall vara akademisk, togs tillvara. Resultatet från undersökningen tyder också på att en civil akademisk examen och en kortare militär utbildning sannolikt inte är en lämplig modell för officersutbildning. Hypotesen visar sig kunna falsifieras, vilket tyder på att långsiktiga politiska beslut avseende Försvarsmakten inte alltid fattas på objektiva och rationella grunder.

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan. Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget. Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.

Grundskolan i Sverige är obligatorisk för barn. De kan inte själva bestämma om de vill gå i grundskolan eller inte. Den är inte frivillig utan lagen säger att alla barn ska gå nio år i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det många personer som inte är behöriga att arbeta som lärare. Läraryrket är ett yrke där det förekommer att en outbildad kan tillfälligt ersätta en utbildad lärare. Syftet med denna studie var att undersöka vad det innebär att vara lärare och att vara professionell inom läraryrket. Idag strävas det mot att alla som undervisar ska vara behöriga lärare, men det har inte uppfyllts än. Metoden i denna studie är kvalitativa intervjuer utförda i Västerbottens län. Det har skett en reformation inom skolan och lärarnas uppdrag har förändrats. För att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande behövs behöriga lärare ute på skolorna. Resultatet visar att lärarna anser att arbetet i arbetslag gynnar utvecklingen av lärarprofessionen. Ett gemensamt yrkesspråk samt yrkesetik ökar lärarens strävan mot målet att bli professionellt och därmed öka sin status i samhället.

I samband med revisionsskandaler i USA så infördes ett nytt kontroll organ för revisorer, Public Company Accounting Oversight Board. De har syftet att kontrollera att revisorer som arbetar med klienter som lyder under Sarbanes-Oxley Act efterföljder de nya reglerna. Den svenska revisorsprofessionen har länge varit självreglerad men på grund av PCAOB möts professionen av en tydligare reglering vilket kan resultera i problem. Därför finns det ett behov att undersöka hur svenska revisorer ser på PCAOB och hur det har påverkat revisorsprofessionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska revisorers åsikter om PCAOB och om PCAOB har förändrat den svenska revisorsprofessionen. Uppsatsen har också syftet att förklara orsakerna bakom de svenska revisorernas åsikter och varför den svenska revisorsprofessionen påverkas. Utifrån uppsatsen syfte valdes en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade telefonintervjuer och personlig intervju. Urvalet består av 4 stycken anonyma auktoriserade revisorer som alla har erfarenhet av Sarbanes-Oxley Act. PCAOB har påverkat revisorsprofessionen till att bli mer professionell men samtidigt har formaliseringen ökat för professionen och bidragit till mindre tid för analytiskt arbete vilket i längden kan påverka kvaliteten på revisionen negativt och därmed kan PCAOB utgöra ett hot mot professionen. Trots att revisorsprofessionen är och har varit starkt kopplad till självreglering så verkar regulativa förändringar från PCAOB som syftar till att stärka revisorernas förtroende vara viktigare än att vidhålla professionens självreglering / As auditing scandals occurred in the US, a new controlling institute for auditors was formed, Public Company Accounting Oversight Board. It has the purpose to monitor auditors who are working with clients that have to comply with Sarbanes-Oxley Act. The Swedish auditing profession has for long time been self-regulated, but due to PCAOB the profession faces a stricter regulation which could lead to some problems. Hence, there exists a need to investigate how Swedish auditors look upon PCAOB and how it has effected the auditing profession. The purpose of this thesis is to examine Swedish auditor’s opinions about PCAOB and if PCAOB has affected the Swedish auditing profession. Furthermore, this thesis aims to explain the reasons behind the Swedish auditor’s beliefs and why the Swedish auditing profession is affected. On the basis of the purpose, a qualitative research method was chosen. Data has been collected through semi-structured telephone interviews and personal interview. The selection consists of four anonymous authorized public accountants who all have experience of Sarbanes-Oxley Act. Due to PCAOB the auditing profession has become more professionalized but at the same time an increase in formalisation has left little time for actual analytical work and the quality of the audit might in the end be lower which constitute a major threat to the auditing profession. Although, the tradition of the auditing profession is and has been self-regulation it appears that PCAOB is welcomed by auditors since a regulative change that aim to improve auditors’ trust is more important than maintaining a self-regulated profession.

This study explores how auditors’ attitudes toward marketing and their views on the importance of marketing affect how they balance their time spent on marketing and auditing activities. The purpose is to understand how changes in the business environment for auditors affect the relationship between the auditing profession and marketing. The study is based on a survey of 711 auditors in Sweden. The findings suggest that auditors with a positive attitude toward marketing spend significantly more time on marketing activities compared to those with a less positive attitude. Furthermore, auditors who view marketing activities as important spend significantly more time on marketing activities. The study controlled for the number of years as approved or authorized auditor, age of the auditor, and firm affiliation. The results indicate that the theoretical distance between the auditing profession and marketing does not exist in practice to the same degree as it used to. The findings of the study have implications for international auditing theory and practice in illuminating the relationship of marketing and auditing in a wider business context.