Missnöjet i svensk polis har under senare år nått rekordnivå och blev starkare än någonsin under hösten 2015. Protesterna riktas mot polisledning och politiker, klyftan mellan företrädare för poliskåren och statsföreträdarna vidgas ständigt. Denna uppsats beskriver och förklarar vad klyftan beror på genom att undersöka viktiga polisiära reformer. Undersökningen bygger på en teoretisk grund av forskning kring styrmetoder och professionalism. Materialet består i uttalanden av företrädare från kår och stat samt tidigare forskning om polisen. Uppsatsens huvudsakliga resultat är att en stor orsak till osämjan mellan poliskår och stat är att de har olika syn på hur polisens legitimitet ska upprätthållas. Poliskåren eftersträvar en mer autonom professionsstyrning av sin verksamhet medan staten vill styra den på klassiskt legalbyråkratiskt vis med inslag av NPM-teorier.

Esta dissertação de mestrado analisa o pensamento de professores egressos dos cursos de licenciatura de uma universidade pública no que toca ao seu processo de formação acadêmica e a influência exercida na prática profissional. Buscou-se identificar, com base nos aportes teóricos e metodológicos fornecidos pela Educação, Psicologia e Sociologia, como se deu o processo de formação inicial de professores, circunscrito no desejo de ser professor na contemporaneidade e no papel do professor no mundo do trabalho enfocando o caso específico de egressos de licenciaturas da Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS). Foi a aplicado um questionário a egressos dos cursos de licenciatura da UFRGS que atuam como professores em escolas públicas do Rio Grande do Sul. Partiu-se da hipótese de que as lacunas nas licenciaturas estão essencialmente relacionadas à área pedagógica dos cursos, principalmente no distanciamento entre as teorias estudadas e a realidade escolar. O referencial teórico utilizado para a análise de dados é sustentado pela obra de Sigmund Freud intitulada “O Mal-estar na Civilização” que elucida a ideia do mal-estar gerado pelo processo de civilização do indivíduo, e nas contribuições de teóricos críticos como Zygmunt Bauman e Antonio Novoa. Os dados obtidos na pesquisa revelam que não há consenso entre os licenciados sobre a influência da formação docente na prática profissional. Identificam-se convergências, como a satisfação com o curso de licenciatura e as lacunas deixadas pela graduação. A falta de horas práticas foi referida como fator significativo para o sentimento de mal-estar. No que toca ao apreço pela carreira docente, muitos dos egressos se sentem desmotivados a seguir com a profissão. Os respondentes ainda abordaram a discrepância entre o que foi aprendido e a realidade das salas de aula nas escolas públicas. / This master's thesis analyzes the thought of the teacher egressed from the undergraduate courses of a public university in what concerns to his process of academic education and the influence to their professional practice. This work tried to find, based on the theoretical and methodological contributions provided by Education, Psychology and Sociology, to identify how the process of initial teacher training was given, circumscribed in the desire to be a teacher in the contemporary world and the role of the teacher in the world of work, focusing on the specific case of graduates from UFRGS. The investigate technique applied in this research was the use of a questionary for graduates from UFRGS courses of education teachers. It was hypothesized that the gaps in the courses are essentially related to the pedagogical area of the courses, mainly in the distance between the theories studied and the school reality. The theoretical reference used for the analysis of data is supported by the work of Sigmund Freud entitled “Civilization and its Discontents” that elucidates the idea of the malaise generated by the process of civilization of the individual and in the contributions of critical theorists as Zygmunt Bauman and Antonio Novoa. The data obtained in the research reveal that there is no consensus among the interviewees about the influence of teacher training in professional practice. We identify convergences, such as satisfaction with the degree course and the gaps left by the undergraduate degree. The lack of practical hours was referred as a significant factor to the feeling of malaise. As for the worth of the teaching career, many of the graduates feel unmotivated to continue their profession. Respondents also reached the issue of the discrepancy between what was learned and the reality of classrooms in public schools.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver sin yrkesprofession. Förskollärare uppfattar sina förutsättningar och möjligheter att utföra sitt uppdrag samt att kompetensutvecklas i sitt yrke på olika sätt. Detta har vi intresserat oss för i studien och för att undersöka det har vi använt kvalitativ metod med intervjuer. I den analytiska delen framkom för oss fyra kvalitativt skilda kategorier vilka är ledarskap, organisation, förhållningssätt och förutsättningar. Samarbete anser förskollärarna är en viktig del för att klara av det som beskrivs i uppdraget. De anser även att förskolechefens roll och engagemang är av stor betydelse för möjligheterna att utföra sina arbetsuppgifter och få kompetensutveckling En av våra slutsatser är att förskollärarna uppfattar att de har ett ledaruppdrag på förskolorna, men att det är arbetslagets sammansättning av erfarenhet, kunskap och samarbetsförmåga som är avgörande för att klara uppdraget som är en del av professionen.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur förskollärare upplever sin möjlighet att utöva sina ansvarsområden i förskolan. Detta vill vi ta reda på för att kunna vara med och bidra till en ökad kunskap om hur situationen i förskolan kan påverka de uppdrag förskollärare har. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag eftersom det som studeras kan ses ur alternativa perspektiv, vilket bidrar till en fördjupad analys av dataunderlaget. Studien lutar sig mot den teoretiska ansatsen fenomenografi, eftersom vi intresserar oss för respondenternas egna upplevelser, vilket också fenomenografin gör. Webbenkäter med både öppna och slutna frågor har använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att tiden upplevs vara en faktor som påverkar förskollärarnas utövning av ansvarsområdena. Andra faktorer som respondenterna upplevde problematiska i relation till sitt uppdrag är också att det upplevs vara brister i personaltätheten och att det är för stora barngrupper, vilket även gör att andra områden som pedagogisk dokumentation påverkas. Trots dessa faktorer var mängden respondenter som hade en positiv upplevelse om möjligheter till att utföra sitt uppdrag större än de som upplevde att de inte hade det. Det handlar exempelvis om positiva upplevelser av barnens inflytande och hur det upplevdes att det fanns möjlighet att ge barnen detta, samt positiva upplevelser av möjligheter att stödja barnen i deras utveckling och lärande. I diskussionsdelen är resultatet en central del, där förskollärarnas upplevelser lyfts fram och diskuteras.

Barn anses idag som kompetenta och sociala aktörer där dagens vårdnadshavare kräver en förskola med hög kvalité för sina barn. Forskning visar att kvalité är ett rörligt begrepp som förknippas med sin samtid samt ett kulturellt och socialt sammanhang, där bedömningen av kvalitén är subjektiv och beror på åskådarens perspektiv.Studiens syfte är att undersöka tre olika ledningsnivåer: förskolechef, förskollärare och barnskötare. Här lyfts deras tankar kring kvalitetsarbete och belyser ansvarsskillnader och faktorer som påverkar i verksamheten. Det insamlade materialet är semistrukturerade intervjuer med två förskolechefer, två förskollärare och två barnskötare på två olika förskolor i olika kommuner. Tolkningsramar som används är kvantitativt och kvalitativt förhållningssätt till kvalité. Resultatet visar på skillnader i planeringstid, olika strukturer i verksamheter, hur förskollärarprofessionen blir tydlig, den pedagogiska dokumentationen, de strukturella faktorerna och olika möjligheterna de ger varandra samt olika syn på systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Slutsatsen utifrån resultatet visar hur väsentliga olika delar är för att lyckas uppnå hög kvalité i förskolan: vilka faktorer som påverkar kvalitén, samt hur betydande det är med bra kommunikation i arbetslagen och mellan de tre olika ledningsnivåerna.

Studiens syfte är att lyfta fram och analysera hur rektorer kan uppfatta studie- och yrkesvägledares kompetens och profession i arbeten kring elevhälsoteamet i grundskolans senare år. Vårt mål med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledares roll kan få mer status och bli mer stabil om studie- och yrkesvägledare har samma villkor som de övriga professionerna i elevhälsoteamet. Frågorna vi utgått från är: Hur kan rektor uppfatta innehållet i studie- och yrkesvägledarens profession? och Hur kan rektor synliggöra studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens i elevhälsoteamet? Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att samla in data. Våra respondenter som vi intervjuade valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet vi kom fram till är att rektorer tycker det är av stor vikt att ha en studie- och yrkesvägledare på skolan. Respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledares viktigaste uppdrag är att ge elever och föräldrar gymnasieinformation samt att ordna prao. Ett elevhälsoteam bör arbeta mot samma mål och respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledare har en naturlig roll i elevhälsoteamet. Samtliga respondenter ansåg att rektor har en avgörande betydelse för studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsoteamet.

Inserido no campo da formação e das práticas profissionais na área da música, este trabalho tem o objetivo de apreender e compreender os modos de ser e agir na profissão, os valores, atitudes, interesses, destrezas e conhecimentos próprios da cultura profissional dos professores de violão. Para este propósito, é necessária a articulação de um conceito aberto de profissão, tendo como referência os trabalhos de Caria, Carrolo, Dubar e Franzoi. Nessa pesquisa foram entrevistados oito professores de violão, que exercem sua atividade em Porto Alegre/RS, cuja prática profissional varia de dois a vinte e cinco anos de experiência, e que atuam em espaços diversos, como escolas da rede de ensino, academias de música, casas dos alunos e em suas próprias residências. O material empírico foi colhido por intermédio de entrevistas semi-estruturadas, baseadas em relatos orais temáticos e diários de campo. Dentre as principais conclusões, pode-se destacar o fato dos professores de violão constituírem um grupo social singular que compartilha aspectos de uma cultura profissional, que é transmitida no transcorrer da socialização profissional. Tal cultura é entendida como um processo contínuo, que se inicia nas primeiras aproximações com a atividade e se estende por toda a vida profissional - e é apropriada e reinventada por cada indivíduo na construção de sua identidade profissional. Diante da impossibilidade em se destacar traços generalizantes dos modos de ser e agir desses professores, devido à própria natureza da atividade desenvolvida pelos sujeitos investigados, a pesquisa limita-se a apontar tendências gerais que balizam sua cultura profissional. Dentre essas tendências destacam-se: a importância das redes na construção e manutenção dos nichos de atuação e transmissão da cultura profissional; o ensino focado nas expectativas e necessidades do público atendido; o poder de adaptabilidade e resposta às mais variadas demandas; tendência às regularidades na construção das trajetórias profissionais, mesmo dentro de sistemas aparentemente instáveis; modos de ser e agir que se contrapõem às representações sociais estigmatizantes de precariedade e improvisação associadas a essa prática profissional. Os resultados contribuem para um maior entendimento acerca da constituição das culturas profissionais dos professores de instrumento musical. / Within the field of training and professional practice in the music area, this paper aims to capture and understand the ways of being and acting in the profession, values, attitudes, interests, skills and knowledge of the professional culture of guitar teachers. For this purpose it is necessary to articulate an open concept of profession, with reference works of Caria, Carrolo, Dubar and Franzoi. In this research eight teachers of guitar that have their activity in Porto Alegre/RS were interviewed and whose professional practice varies from two to twenty-five years of experience, and that act in different spaces such as schools of education network, academies of music houses of students and in their own homes. The empirical material was collected through semi-structured interviews, based on oral reports and field diary. Among the key findings, you can highlight the fact of guitar teachers are a natural social group that share aspects of a professional culture, which is transmitted in the phases of professional socialization. This culture is understood as a continuous process that begins in the first approximations with the activity and extends throughout life - and it is appropriate and reinvented by each individual in the construction of their professional identity. Facing the impossibility to highlight features that generalize the ways of being and acting of teachers, due to the nature of the activity performed by the subjects investigated, the search is limited to general trends indicating that sustains their professional culture. Among these trends are: the importance of networks in the construction and maintenance of niches of work and occupational transmission of culture, education focused on the needs and expectations of the public attended, the power of adaptability and response to the most varied demands, tend to regularities in the construction of professional paths, even in apparently unstable systems, ways of being and acting that is opposed to stigmatizing representations of social precariousness and improvisation associated with this practice. The results contribute to a better understanding about the formation of the professional cultures of teachers of musical instrument.

Skolframgång ses som en av de viktigaste faktorerna för att barn och ungdomar ska ha goda framtidsutsikter. En fungerande skolgång är då av vikt för barn och ungdomar i skolsvårigheter och med sammansatta behov och samverkan över organisationsgränserna är ett sätt att arbeta för att nå önskad skolframgång. Syftet med studien är att på organisationsnivå, i det här fallet mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri, bidra med uppfattningar kring samverkan för att nå skolframgång för barn i skolsvårigheter och med sammansatta behov. I denna kvalitativa studie med grundad teori som teoretisk utgångspunkt har pedagoger, personal från barn- och ungdomspsykiatrin och representanter från socialtjänsten deltagit i fokusgruppintervjuer. Analysarbetet resulterade i kategorierna Styrning, Förutsättningar, Professionalitet, Mötesstruktur, Delaktighet och Insatser, vilka speglar de intervjuades uppfattning av samverkan som en möjlighet att nå skolframgång.Resultatet visar att samverkan på organisationsnivå är komplext för de inblandade och styrs av både möjligheter och hinder som står i relation till varandra. Möjligheter som bland annat lyfts fram är att se helheten, gemensamt arbete med uppsatta mål, kompetens och erfarenhet och samordning. Som hinder framkom bland annat regelverk, gränssättningar, ekonomi, tid och språkbruk. I diskussionen problematiseras delar av resultaten som behöver lyftas för att samverkan ska kunna bidra med det som studien syftar till. Bland annat diskuteras tolkningen av begreppet samverkan, skyldigheten att samverka, gränssättningar mellan organisationer och barnets behov av att synliggöras.

Som skolkurator är man verksam i en organisation som domineras av andra professioner. Studien syftar till att studera skolkuratorers upplevelser av att vara socionom verksam på pedagogernas fält avseende roll, uppdrag, svårigheter och möjligheter i skolans sociala arbete. Skolkuratorerna arbetar på kommunal grund- eller gymnasieskola. Studien är en fallstudie inom en kommun där skolkuratorerna är verksamma inom samma förvaltning med organisatorisk tillhörighet under elevhälsans verksamhetschef. Det är en kvalitativ undersökning med explorativt och induktivt arbetssätt, med datainsamling via semistrukturerade intervjuer samt innehållsanalys som metod. Resultatet visar att skolkuratorerna ser sig som socionomer verksamma i skolan, där professionstillhörigheten överväger gentemot yrkestiteln. Skolkuratorernas uppdrag är att vara elevens ombud men elevens bästa är överordnat. En skolkurator står bredvid pedagogen men bakom eleven, då de hjälper pedagogen att hjälpa eleven. En skolkurator kan användas till mer än vad som görs idag, som ett komplement till det pedagogiska. De svårigheter som skolkuratorerna möter är utmaningar i form av samarbete med pedagoger men även att få tiden att räcka - till både konsultation och direkt elevarbete samt mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Att involvera skolkuratorerna i diskussioner på organisations- och ledningsnivå samt att ta tillvara på kunskap från individ- till gruppnivå, ser skolkuratorerna som åtgärder som ger möjligheter att utveckla det skolsociala arbetet. Att vara socionom i skolan kräver mod att tro på sin profession och att våga stå upp för elevens rättigheter, då det kan vara tufft att vara ensam på annan professions arena. Slutsatserna visar att skolkuratorernas roll och uppdrag har en komplex ”dubbelsidighet” som får konsekvenser för vad socionomen kan uppnå gällande skolans sociala arbete. Studien visar på behov gällande synliggörande av socionomens kompetens för skolledning och medarbetare, då skolkuratorerna anser att de kan användas till mer. Det finns även ett behov av att systematisera samarbetet mellan professionerna, så att det inte blir upp till professionerna att söka upp varandra.

Inserido no campo da formação e das práticas profissionais na área da música, este trabalho tem o objetivo de apreender e compreender os modos de ser e agir na profissão, os valores, atitudes, interesses, destrezas e conhecimentos próprios da cultura profissional dos professores de violão. Para este propósito, é necessária a articulação de um conceito aberto de profissão, tendo como referência os trabalhos de Caria, Carrolo, Dubar e Franzoi. Nessa pesquisa foram entrevistados oito professores de violão, que exercem sua atividade em Porto Alegre/RS, cuja prática profissional varia de dois a vinte e cinco anos de experiência, e que atuam em espaços diversos, como escolas da rede de ensino, academias de música, casas dos alunos e em suas próprias residências. O material empírico foi colhido por intermédio de entrevistas semi-estruturadas, baseadas em relatos orais temáticos e diários de campo. Dentre as principais conclusões, pode-se destacar o fato dos professores de violão constituírem um grupo social singular que compartilha aspectos de uma cultura profissional, que é transmitida no transcorrer da socialização profissional. Tal cultura é entendida como um processo contínuo, que se inicia nas primeiras aproximações com a atividade e se estende por toda a vida profissional - e é apropriada e reinventada por cada indivíduo na construção de sua identidade profissional. Diante da impossibilidade em se destacar traços generalizantes dos modos de ser e agir desses professores, devido à própria natureza da atividade desenvolvida pelos sujeitos investigados, a pesquisa limita-se a apontar tendências gerais que balizam sua cultura profissional. Dentre essas tendências destacam-se: a importância das redes na construção e manutenção dos nichos de atuação e transmissão da cultura profissional; o ensino focado nas expectativas e necessidades do público atendido; o poder de adaptabilidade e resposta às mais variadas demandas; tendência às regularidades na construção das trajetórias profissionais, mesmo dentro de sistemas aparentemente instáveis; modos de ser e agir que se contrapõem às representações sociais estigmatizantes de precariedade e improvisação associadas a essa prática profissional. Os resultados contribuem para um maior entendimento acerca da constituição das culturas profissionais dos professores de instrumento musical. / Within the field of training and professional practice in the music area, this paper aims to capture and understand the ways of being and acting in the profession, values, attitudes, interests, skills and knowledge of the professional culture of guitar teachers. For this purpose it is necessary to articulate an open concept of profession, with reference works of Caria, Carrolo, Dubar and Franzoi. In this research eight teachers of guitar that have their activity in Porto Alegre/RS were interviewed and whose professional practice varies from two to twenty-five years of experience, and that act in different spaces such as schools of education network, academies of music houses of students and in their own homes. The empirical material was collected through semi-structured interviews, based on oral reports and field diary. Among the key findings, you can highlight the fact of guitar teachers are a natural social group that share aspects of a professional culture, which is transmitted in the phases of professional socialization. This culture is understood as a continuous process that begins in the first approximations with the activity and extends throughout life - and it is appropriate and reinvented by each individual in the construction of their professional identity. Facing the impossibility to highlight features that generalize the ways of being and acting of teachers, due to the nature of the activity performed by the subjects investigated, the search is limited to general trends indicating that sustains their professional culture. Among these trends are: the importance of networks in the construction and maintenance of niches of work and occupational transmission of culture, education focused on the needs and expectations of the public attended, the power of adaptability and response to the most varied demands, tend to regularities in the construction of professional paths, even in apparently unstable systems, ways of being and acting that is opposed to stigmatizing representations of social precariousness and improvisation associated with this practice. The results contribute to a better understanding about the formation of the professional cultures of teachers of musical instrument.