I denna studie intresserar vi oss för ansvarsbegreppet i relation till läroplansformuleringar. Vi har jämfört förskolans läroplaner (Lpfö 98 1998, Lpfö 98 2010, Lpfö 98 2016, Lpfö 18 2018) för att studera förskollärares explicit formulerade ansvar i verksamheten. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och utgångspunkten har varit de forskningsfrågor som vi anser har relevans för studiens syfte. Våra forskningsfrågor är: Hur är förskollärarens ansvar framskrivet i läroplanerna? Hur formuleras arbetslagets ansvar i läroplanerna? Vilka förskjutningar framträder mellan de olika läroplanerna gällande diskursen om förskollärarens ansvar? I resultatet får vi syn på att diskursen om ansvar i förskolan förskjutits, från att beröra hela arbetslaget till att specifikt gälla förskollärare. Därmed menar vi att förskollärarens profession idag hamnat i nytt ljus. Genom en närgranskning av läroplanernas formuleringar har vi ämnat synliggöra på vilket sätt förskjutningar framträder samt hur de kan förstås i relation till olika läroplanstraditioner. Vår slutsats är att den svenska förskolemodellens traditionella ställning utmanas av ett marknadsanpassat synsätt på såväl samhälle som förskola. Detta ger konsekvenser för ansvarsdiskursen kopplat till olika yrkespositioner i förskolan.

Förstelärare och specialpedagog i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? (Knutsdotter-Carleson, Trudi & Sandelin, Charlotte, 2021) är vårt examensarbete efter 1,5 år på Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Uppsatsen sätter ljuset på försteläraren och specialpedagogen. Vi undersöker deras arbetsuppdrag och roller i verksamheten. Upphovet till examensarbetet är vårt intresse av att jämföra de två yrkeskategorierna, då de båda förväntas fylla viktiga roller och behov i skolans utvecklingsarbete. Vad är deras arbetsuppgifter i vardagspraktiken och vilka likheter och skillnader står att finna mellan dem? Studien kan bidra till en ökad förståelse hos den nyutexaminerade specialpedagogen i hur dennes roll i skolutvecklingsprocessen kan komma att te sig. Men även öka förståelsen kring rådande normer och förväntningar på förstelärarens roll och specialpedagogens roll i skolutvecklingsprocesser och hur den organiseras i verksamheten. Syftet med följande examensarbete är att bidra med kunskap om förstelärarens och specialpedagogens uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser.  I arbetet intresserar vi oss för hur dessa uppdrag och roller framställs och uttolkas i normkällor, styrdokument och arbetsbeskrivningar, samt hur de tolkas och implementeras i verksamheten. Vilka likheter och skillnader står att finna vad gäller förstelärares och specialpedagogers uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser?  Begrepp vi använder oss av i arbetet är styrningskedja, normkällor, styrning- och styrlogiker, och delegerat ledarskap. Vår tolkning av styrningskedja är en styrning uppifrån och ned dvs. från staten genom förvaltningsnivå och enhetsnivå till läraren. Med normkällor avser vi regerings- och statliga skrivelser samt utredningar, styrdokument, arbetsbeskrivningar och utlysningstexter. Styrning- och styrlogiker har vi tolkat som begrepp och verktyg för att beskriva och användas vid styrning och ledning av verksamheter. Delegerat ledarskap är begrepp som framkommit under instudering av teorier och tidigare forskning.

This study explores the experiences of a group of music therapy students in setting up and working at three community placements: a residential home for the mentally disabled, an HIV/Aids clinic at a state hospital and a shelter for homeless boys. The study investigates how these students made use of a Community Music Therapy framework in conducting, reflecting on and discussing the music therapy work at these placements. The research was conducted utilizing qualitative research methodology and data were in the form of three semi-structured interviews which were conducted with the six students - two from each placement. Transcriptions of the interviews were subjected to content analysis by the researcher and these findings are discussed in relation to seven categories, namely Space and Boundaries, Performance, Community Music Therapy Theory, Staff’s varying Attitudes and Involvement, Goals and Value, Logistics and Challenges, and Students’ Personal Development. Lastly three themes that emerged from the data, namely Shifting the boundaries: music therapy inside and out; Interacting with the context and Students’ development: professional and personal growth, are discussed. / Dissertation (MMus)--University of Pretoria, 2009. / gm2014 / Music / Unrectricted

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Syftet med denna studie var att få en fördjupad förståelse för hur några speciallärare i matematik upplevde sitt uppdrag och några matematiklärares förväntningar på speciallärare i matematik. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer av speciallärare i matematik och matematiklärare på grundskolan. Med hjälp av specialpedagogiska perspektiv och professionsteori analyserades resultatet. Studiens resultat visade att speciallärarrollen hade en stor bredd på arbetsuppgifter. Deras uppdrag fanns inte nedskrivet i någon arbetsbeskrivning utan bestod av allt från att arbeta förebyggande på organisations- grupp- och individnivå, åtgärdande, ingå i elevhälsan, skriva utredningar, handleda team eller enskilda lärare, administrativa uppdrag till att ha undervisning med elever i behov av särskilt stöd. Speciallärare uttryckte att deras uppdrag kunde förändras under terminens gång utifrån de behov som skolan hade. Matematiklärares förväntningar var ett nära samarbete runt matematikutveckling i klassrummet. De utmaningar som speciallärare såg i sitt uppdrag var gränsdragning av arbetsuppgifter, fördela resurser, och att tiden inte räckte till samt att byta roll på arbetsplatsen. De möjligheter som speciallärare såg var att få tillfälle att kompetensutveckla personal på skolan och möjlighet till att påverka sina arbetsuppgifter.

The study has thus been based on an interest in seeing how the multiple work environments can affect the professional work that is sought based on the school law`s description. The purpose of the study is thus to gain a deeper understanding of how the multiple work environments affect the possibility of adequate professional work that requires close relationships and continuity. The results of the study have emerged from semi-structured interviews with five professional school counsellors in different parts of Sweden. Empirical data has been analysed using thematic analysis method and with support in concepts such as profession, room for manoeuvre, structuring theory and organizational structures. What has emerged from the study is therefore that multiple work environments affect the possibility of being available to the extent that school counsellor would have liked. You can also observe difficulties in relating your professional work to many different teams and employers when continuity is broken and the workload becomes high. The motivation for the study is that is has contributed to a greater understanding of the school curative work and its importance within the school.

Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.

The aim of this work is to reflect the experiences of teachers and reveal their attitudes and opinions in connection with the study and their work in kindergarten. How they perceive their experience of studying at the faculty of education? And how they understand their position of students in the context of their profession? Which gender issues are they talking about in connection to their studies and practice in kindergarten? What range of opinions and attitudes they hold against gender aspects of their profession? The work combines two sources of analysis to be interconnected and complement. That is the Framework educational program for preschool education and interviews with teachers. Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)

Examines the perceived occupational image of auditing among US college students and uncovers students’ attitudes towards auditing as a field of study and career. In addition, investigates background correlates of such images and attitudes. Discusses the implications of the findings for academics and practitioners.

The aim of this study has been to fill a gap of knowledge when it comes to understanding librarians and their relationship to the phenomenon of videogames, at the library. We have conducted interviews with focus on how the library’s role has changed when new media is introduced and if librarians consider videogames something that can be used at the library and why. For the basis of the study we have utilized Scott Nicholson’s theory and model regarding what role videogames has in the library, published in 2010. Nicholson’s theory is relevant for the study as it touches several aspects that were interesting for our study; the library’s democracy and videogames, the librarian’s profession and videogame’s role at the library. For the study we conducted four semi-structured interviews on four different libraries with librarians who worked with videogames at their library. The focus of these interviews were gaming activities, opinions on videogames and who plays videogames. Thoughts from the librarians interviewed concerned the role of the libraries and democracy but noted was also a general opinion that technical knowledge was something lacking among librarians, whilst at the same time the users and interest for videogames are steadily increasing.