I samband med det dokumentationskrav som finns inskrivet i förskolans läroplan väcktes tankar om hur barns rättigheter synliggörs inom dokumentationsarbetet. Studien undersökte därför pedagogers etiska ställningstaganden till digital dokumentation i förskolan och hur barns rättigheter synliggörs inom arbetet. Studien tog utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv och undersökte pedagogernas erfarenheter och tankar kring fenomenet digital dokumentation. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. En tematisk analysmetod användes för att studera informanternas tankar, erfarenheter och upplevelser. Arbetet med digital dokumentation visade sig vara ett mångsidigt och komplext arbete som påverkades av många olika faktorer och etiska dilemman. Studien visade att pedagogernas etiska kunskaper och erfarenheter kom till uttryck i deras utsagor men inte fullt ut kunde utföras i praktiken då dokumentationskravet fick en högre prioritet. Resultatet visade att förskollärarna hade ett större fokus på att dokumentera barns lärande medan barnskötarna uttryckte sig sakna syfte med dokumentationen och fokuserade mer på kvantitet. Pedagogerna uttryckte en osäkerhet kring vad som ansågs vara ett rätt arbetssätt då de inte fanns några konkreta riktlinjer om hur arbetet skulle utföras och det skapades därför ett stort utrymme för tolkning.

Within the professional field of TESOL (Teaching English to Speakers of Other Languages), it is not unusual for highly qualified instructors to teach several part-time jobs in order to support themselves. Despite advocacy efforts carried out by the international TESOL organization, finding rewarding full-time employment in the United States can be very challenging. In addition, with the current state of the economy and high unemployment, TESOL professionals like others in various fields are seeking stable employment. Although this research will not solve the lack of full-time jobs, the intention is to help job seekers better prepare themselves for today's job market by knowing the skills, knowledge, and personal characteristics that employers are looking for in potential hires. To identify this information, a 12-month review was conducted of three well-established employment websites in an effort to capture advertisements seeking to hire TESOL professionals full-time for ESL related positions in the U.S. A total of 169 job advertisements were collected and reviewed to identify the skills, knowledge, and personal characteristics employers were seeking in qualified individuals. Data from the advertisements were organized into a 42-category coding scheme in an effort to delineate the skills, knowledge, and job characteristics mentioned previously. In addition, a second coding scheme containing 12 categories was created for analyzing the personal characteristics listed in the advertisements Results from this data revealed that employers seek applicants who have knowledge and experience in curriculum development, teacher education, and program administration. Top skills include written and oral communication and basic computer skills. With regards to personal characteristics, employers are most interested in individuals possessing strong interpersonal and teamwork skills. In addition to these skills and qualifications, the data provide important insights concerning the distribution of jobs by job type, degree, institution type, and salary across five regions of the United States.

With the increasing feminization of the legal profession in the United States over the last half century, past research has documented the prevalence and transformation of gender inequality in law firms. However, relatively little is known about gender inequality in small, conservative legal markets like Utah. This thesis examines data from the 2008-2009 Utah Attorney Advancement and Retention Survey. The analyses indicate that relative to their male colleagues, women earned less in 2007 and are less likely to procure higher quality job assignments than their peers. The most promising explanations for these disparities include employment sector, gender and motherhood statuses, and year of bar admittance. Contrary to the results of past work, analyses find little or no effect for several traditional predictors of gender gaps including marital status, mentoring, tokenism, firm size, and hours billed. Open-ended responses reveal that while overt discrimination exists to some degree in Utah firms, most inequitable treatment has taken on subtle forms such as exclusion from the "good old boys" network, perpetuation of traditional gender roles and stereotypes, and differential opportunity paths and structures.

Studiens syfte är att belysa förutsättningar för förskollärares professionella lärande och ämneskompetens som ett steg i professionsutvecklingen. För att besvara vårt syfte har vi utgått ifrån tre förskollärares och en förskolechefens tankar och erfarenheter av Matematiklyftet i förskolan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt följande teoretiska begrepp: ämnesdidaktik, förskollärarens kompetens och det professionella lärandet. Matematiklyftet har erbjudit möjlighet till förskollärarna att utveckla de nödvändiga kompetenser som de behövde för att kunna tillmötesgå målen i Lpfö 98/2010 för barns matematiska utveckling. Analys och resultat visar att en kompetensutvecklingsinsats, som Matematiklyftet är, inte bara bidrar med ämnesdidaktiska kompetenser hos förskollärare utan den kan påverka pedagogens tankesätt i ett större sammanhang.

Vikarien är en person som befinner sig i den dagliga verksamheten inom skolan. Syftet med denna studie är att belysa synen på vikarien utifrån begreppen profession och kompetens. Undersökningen baseras på verksamma lärare samt personer med erfarenhet av vikariat. De frågor som arbetet utgår ifrån är följande; Hur ser lärare på vikarien utifrån begreppen behörighet och kompetens?Hur ser vikarien på sin roll och kunskap? För att finna svar på dessa frågor har metoden baserats på kvalitativa intervjuer. Till hjälp för att få svar på frågorna och finna förklaringar till olika fenomen används teoretikern Pierre Bourdieus teorier kring sociala fält och kapital. Slutsatsen resulterade i en modell för att se olika begrepps relation till varandra, så som exempelvis relationen mellan kompetens och erfarenhet. En intressant slutsats är hur respondenterna i undersökningen inte sammankopplar examen med kompetens utan att de istället anser att erfarenheten ger kompetens. Dock framkom det att det är examen som avgör en vikarie och lärares behörighet men examen sammankopplade de inte med kompetens.

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka.I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning. I undersökningen betonar lärarna vikten av att skolledarna tar på sig rollen som pedagogiska ledare och att de formulerar en gemensam vision som bygger på en pedagogisk grundsyn. För att främja lärarnas känsla av sammanhang och delaktighet krävs närvarande och lyhörda skolledare som leder och deltar i ett levande pedagogiskt samtal

Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogers inställning till lärarlegitimation samt huruvida legitimationen på olika sätt kan beröra både verksamma och nyutexaminerade pedagoger. Syftet med studien var även att skaffa oss en djupare förståelse kring lärarlegitimationen och dess innebörd. Av intresse var också att undersöka vad informanterna anser om sin egen utbildning samt om de ser på lärarlegitimation som ett svar på att höja läraryrkets status. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod där vi genom semistrukturerade intervjuer, enkäter, litteratur och tidigare forskning analyserat vårt material. Resultatet visade att inställningen till lärarlegitimation förhållandevis är positiv men att det enligt informanterna krävs mer för att legitimationen ska vara värdig sitt namn och inte bara vara ”ett utskrivet papper”.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att försöka undersöka hur några förskollärare som alla utbildade sig innan införandet av Läroplan för förskolan 98, uppfattar yrkets professionella utveckling. Med införandet av en läroplan ville regeringen höja kvalitén och likvärdigheten, detta förstärktes sedan också med revideringen som kom 2010. Revideringen innebär att förskollärarna nu har det pedagogiska ansvaret för verksamheten. År 2011 började också steget mot att förskollärare ska ha behörighet och legitimation. Från juli 2015 är det endast legitimerade förskollärare som får ansvara för undervisningen i förskolorna. Jag intervjuade sju förskollärare som alla gått sin utbildning innan 1998. Mitt val av metod blev kvalitativ med semistrukturerade intervjuer. Utifrån teorin och tidigare forskning i ämnet professionalitet i förskolan blev mina val av centrala begrepp barnsyn, professionalitet, kvalité och likvärdighet. Detta var begrepp som återkom i tidigare forskning kring förskolläraryrkets professionella utveckling tyckte jag mig se.Mitt syfte blev aktuellt när jag läste om att Malmö kommun hade beslutat att alla förskolor likvärdighet ska gås igenom och därför hade de anställt fem kvalitetsstödjare vars uppdrag var att åka ut till Malmös alla förskolor för att prata med förskolorna kring detta (kvalitetsstödjare, 150405). Jag intervjuade en av dessa fem för att höra hur de såg på de centrala begrepp som mitt arbete har. Denna intervjun gjorde jag i syfte att få mer insikt i ämnet.Mitt resultat och slutsats är att förskollärarna upplever att införande av läroplanen har inneburit ökad professionalitet. Även om inte alla sju förskollärare hade samma syn på begreppen likvärdighet och kvalité så hade de barnen i fokus, barnen fick vara med och påverka. Detta utifrån att deras barnsyn var förändrad i och med införandet av läroplan vilket de också påpekade. Kvalitetsstödjarna menade att likvärdiga förskolor just innebär att barnen ska få vara med och påverka. En annan slutsats är att vidareutbildning är viktig för förskollärarna. Watts (2009) såg i sin studie att de som jobbar med yngre barn lätt ger upp om att vidareutbilda sig. De förskollärarna jag intervjuade pratade varmt om att ta eget ansvar för vidareutbildning

I Förskollärarprofessionen ur ett förskollärar- och föräldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollärares och föräldrars syn på och uppfattningar om förskollärarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har även studerat hur läroplanens införande har påverkat förskollärarnas professionalisering. Våra teoretiska utgångspunkter är begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkäter har legat till grund för denna studie.Förskollärarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering på gruppnivå. De fokuserar mycket på läroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för föräldrar. Men de har svårt att se på sig själva som en profession. Föräldrarna litar fullt ut på förskollärarnas kompetenser och har gett förskollärarna det erkännande som normalt är en central del av professioner. Föräldrarna inriktar sig på barnet och den personliga kontakten med förskolläraren samt hennes kompetenser och professionalitet. Läroplanens stora betydelse för förskollärarna skapar en konflikt i förskollärarens professionaliserings strävanden då den är ett statligt styrdokument som begränsar förskolans autonomi över yrkesutövandet, men samtidigt har förskollärarna frihet att styra över hur målen ska uppnås vilket ger dem viss autonomi.

Vårt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollärare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o​ch k​ompetens utgör grunden för våra val av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att även om förskollärare är positiva till professionalisering så förekommer det ingen djupgående relation till begreppet. Detta kan bero på att professionaliseringen främst har hanterats på en facklig samt statlig nivå och utan större förankring hos förskollärarna själva. När det gäller professionsteoretiska definitioner är kunskapsbasen den mest centrala och svaren vi får om unika kompetenser visar på att även om flertalet anser sig äga pedagogiska kunskaper, och kan sätta ord på dessa, så består stora delar av en förskollärares kunskapsspektrum av tysta kunskaper som upplevs som svåra att beskriva. Vidare kan det utläsas i resultatet att förskollärarna lyfter brister i organisationen som ett hinder när det gäller att omsätta pedagogiska kompetenser i praktiken och att försummandet av planeringstid leder till försämrad kvalitet i förskolan.