Denna studie är en kvantitativ studie som baseras på en webbenkat där respondenterna utgör verksamma lärare i grundskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen om lärares syn på specialpedagogens arbetsuppgifter och det specialpedagogiska uppdraget. Detta för att öka kunskapen om vad lärarna önskar från specialpedagogens yrkesroll i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd för att kunna stödja alla elevers utveckling och lärande för att precisera syftet är följande frågeställningar centrala:Vilken syn har lärare på det specialpedagogiska uppdraget och vilket specialpedagogiskt perspektiv har lärarna?Utgångspunkten till denna studie är otydligheterna kring specialpedagogens uppdrag och bakomliggande faktorer som påverkar arbetet med elevers utveckling och lärande. Genom att lyfta lärarnas röst kring specialpedagogens arbetsuppgifter söka kunskap om våra två olika professioner utgår från samma eller olika perspektiv. Det kan ha stor betydelse för professionsutovning utifrån att möta verksamheten och dess elever som är i behov av särskilt stöd och för att samverka kring detta med lärama då det är en stor del i det specialpedagogiska uppdraget.Slutsats av studien är att lärarna önskar att specialpedagogen ska arbeta utifrån ett relationellt perspektiv som även är det perspektiv specialpedagoger utbildas för. Lärarnas vilja att specialpedagogen i hög utsträckning ska arbeta med arbetsuppgifter som har fokus på individniva gör att vi kan dra slutsatsen att det fortsatt är det kategoriska perspektivet som är rådande i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis så landar vi i att lärare och specialpedagoger vill åt samma håll, vilket gör det specialpedagogiska uppdraget möjligt, men att dilemmaperspektivet genom skolans frirum och rådande skolkod gör av det ibland kan upplevas som ett omöjligt uppdrag.

No description available.

Due to the fact that worrisome geopolitical conditions and rapid technological development may have changed the tasks performed in public libraries, the purpose of this survey has been to investigate the professional identities demanded on the Swedish library market today. In order to achieve this, a qualitative content analysis - based on the seven librarian identities recorded by Ørom and Schreiber - was conducted by recently published job advertisements. The result shows that all seven identities are present, and that the so-called social worker identity is the most frequent one. This could be due to the fact that some of the public libraries have been forced to assume more outward and socially conscious social roles as a result of the aforementioned geopolitical conditions. The study also shows that there are differences between which of the identities can be said to belong to the various general library types. The breakdown could be due to the fact that some of the profession specialized in the technical parts of the profession, while another assumed a more general intermediary role.

This study explores teachers’ autonomy in relation to the implementation of a new Learning Management Systems (LMS). The purpose of this study is to study teachers’ work in relation to a new digital teaching tool to gain knowledge of how it can have impact on teacher autonomy. The research design was inspired by a mixed methods approach. The empirical data consists of a digital survey with 40 responding teachers, followed by six qualitative interviews with teachers. The research design later expanded by also including four qualitative interviews with school principles. The data was analyzed in light of Lortie’s (1969) conception of semi-professionals; Freidson’s (2001) theory of the logics of profession, market and bureaucracy; and Water’s (1989) theory of collegial structures. The result of this study indicates that the LMS has an impact on teacher’ autonomy by shifting focus from teaching for substantial knowledge to “teaching for the test”; and by giving parents and students a narrow insight into the teachers’ discretional work, which can challenge the discretion. However, the result also indicates that the teachers maintained autonomy by only using the LMS to a limited extent. This decision space, to choose whether or not use the tool, was understood as organized by the principals through collegial relations with the teachers.

Background and problem: The audit profession have developed through the history as the auditor’s associations has becoming rule-making bodies. Auditors has become an even more important function, which leads to greater responsibility and more obligations. Auditors are seen as a profession, and in exchange for them to perform their work they need to be seen to act in the public interest, being independent, act with integrity, having knowledge and competence and being dedicated to their work. It has also been seen in previous research that the professional appearance and behavior matters in the audit profession. Due to the scandals in the audit profession over time, the need for supervisory boards has increased. It is the Swedish Inspectorate of Auditors (SIA) that perform the supervision of the auditors in Sweden and ensure that existing rules and standards are being followed. In previous research of disciplinary cases issued by the SIA, it is seen that professional wrongdoings made by auditors was of importance. However, no previous research has investigated what types of professional wrongdoings auditors commits. Aim: The aim of this study is to explore what manifests unprofessionalism in the audit profession. Disciplinary cases concerning professional wrongdoings will be analyzed in order to understand how the Swedish audit profession’s supervisory body, the SIA, assesses cases that relates to unprofessional behavior. Methodology: Disciplinary cases concerning professional wrongdoings between 2006-2019 has been analyzed through a qualitative content analysis. The disciplinary cases have been sorted into categories concerning professional aspects that have emerged from previous research and auditor’s code of conduct. The result has been analyzed and compared to previous research and the frame of reference. Result and conclusions: The types of professional wrongdoings the auditors commit are Lack of independence, Shortcomings in the auditor’s own business, Lack of dedication, Not fulfilled requirements, Personal shortcomings, Not act in public interest and Lack of integrity. The types of professional wrongdoings occurred most frequently was Lack of independence, Shortcomings the auditor’s own business and Lack of dedication. Lack of independence had the highest share of the total disciplinary cases issued, while Shortcomings in the auditor’s own business seem to be the most severe one as it had the largest share of withdrawal of the auditor’s authorization or approval. Future studies: As this study only take the perspective of the SIA, it would be further interesting to see how the auditor’s perceive professionalism and what aspects they find important in order to obtain a professional role. Hence, conducting a study from the perspective of the professionals would give a more nuanced picture of what it means being a professional. In addition, it would also be interesting to investigate how the audited client’s perceive professionalism in the audit, and what aspects of professionalism they find important in order to obtain trust for the auditor.

Socionomkonsulter, socionomer som hyrs ut av konsultföretag till framförallt kommuner, har blivit en vanligt förekommande företeelse på socialkontor runt om i landet. Denna uppsats frågar sig inte enbart varför socionomer väljer att bli konsulter utan analyserar socionomkonsulternas användning av konsultrollen som en professionell strävan med vilken de tar avstånd ifrån olika sätt att organisera det sociala arbetet i kommunen. Socionomkonsulten har en oviss hemhörighet då de pendlar mellan konsultföretaget och kommunen, en pendling som också sker mellan offentligt och privat. På så sätt kan socionomkonsulterna sägas befolka ett typ av gränsland. Det är detta gränsland som undersöks i denna uppsats i vilken fem stycken socionomkonsulters intervjuutsagor behandlats och analyseras med hjälp av en diskursanalytiskt inspirerad metod och teori. Vad avgränsar sig socionomkonsulterna mot? Vilka professionella värden framhåller de som en del av konsultrollen? Vad konstituerar socionomkonsulternas gränsland? För att svara på dessa frågor analyseras socionomkonsulternas berättelser även med hjälp av en teori om två olika idealtypiska sätt att se på professioner, yrkes- och organisationsprofessionalism (Evetts 2010). En av uppsatsens slutsatser är att socionomkonsulternas val att bli konsulter kan tolkas som en reaktion mot två oförenliga krav vilka kopplas till de två idealtyperna. Ett krav att närvara i kollegiet genom gemensamma möten och utbildningar och ett krav att självständigt utföra ett överbelastande utredningsarbete. / Social worker consultants, that is social workers hired by municipal authorities from different consultancies, has become a common phenomenon in social offices all over Sweden. The purpose of this thesis does not however limit itself to the question as why social workers prefer to become consultants, but rather howthey make use of their capacity as consults in a professional quest whereby they distances themselves from the ways social works are organized and handled by local governments. The home-about of social worker consultants is uncertain, as they swing between consultancies and local governments; a swinging between public and private sectors. Hence, one might conclude that the social consultants inhabits a “border land” of a sort. This paper is a survey of this “border land”, made through analyzing, with the help of a discourse analytically-inspired method, the statements of five social consultants: In relation to what do they define themselves? What are the professional values they emphasize? What constitutes this “border land” of the social consultants? In order to derive an answer into these questions, their statements are analyzed in the light of one particular theory, referring to two typical ideals of viewing professionalism: occupational- and organizational (Evetts, 2010).One of the conclusions made, is the possibility that the social workers choice of becoming merely a consultant is in fact a reaction against mutual conflicts between respective types of ideals with incompatible demands

No description available.

This paper has it´s starting point in the leisure teacher's profession and deals with the reality many leisure teachers find themselves in, and what qualities the leisure teacher needs to perform the profession in the best way. What is the leisure teacher's assignment and how hasthe leisure teacher's profession looked historically are other parts that I also discuss in this exam. This exam is written in essay form. The text is based on my self-perceived dilemma "the story" where I portray my dilemma, which then results in the question that becomes thebackbone of this exam. This question then results in discussions based on my own thoughts, which are discussed with the help of control documents and other relevant literature. Other literature dealing with the history and assignments of the leisure center, such as Ann S Philgren's books Fritidshemmet and Fritidshemmets didactics and more. But also books dealing with practical knowledge, Alsterdal and Pröckl's book, from Within and from outside but also Bornemark and Svenaeus book, what is Practical knowledge and others. The importance of the play will also be discussed, and Öhman's book The most important thing is to play will have a big role together, with for example, Good learning environments for children by Kragh-Müller, Orstedt Andersen and Veje Hvidtved. The text will also include general advice for leisure centers. The issues that this exam come to address are partly how the leisure teacher assignment changed from a historical perspective, what does it look like today and what has it looked like in the past? also what changes have taken place when it comes to the professional role and how has this affected the pedagogical work at the leisure center? But also what skills a leisure teacher needs to carry out his/her work in the best way In other words, this text makes visible the leisure center and it´s profession with the aim of strengthening the importance of the leisure centers in the school world.

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur förskollärarens förtydligade ansvar och uppdrag hanteras inom förskolans arbetslag genom att utifrån ett maktperspektiv analysera en kommuns interna rapport kring ansvarsfördelning i förskolans arbetslag. Examensarbetet behandlar de mekanismer som påverkar ansvarsfördelning och professionssträvanden inom förskolans arbetslag. Samt vilka komplexiteter avseende ansvarsfördelning och professionssträvanden som framträder och hur dessa kan förstås utifrån ett maktperspektiv. Examensarbetet behandlar även den problematik som berör den kommunala rapportens datainsamlingsmetod, och hur problematiken kan synliggöras utifrån ett maktperspektiv. Studiens teoretiska utgångspunkter härrör från Foucaults tankar om disciplinär makt samt Skeggs forskning gällande subjektskapande och respektabilitet. Resultatet och diskussionen visar på att fördelning av ansvar är ett känsligt ämne inom arbetslaget, där starka vänskapsband och principer gällande rättvis fördelning gör processen att gå från en platt till en stratifierad organisation komplex. Utifrån detta kan även förskollärarens professionalisering belysas då denna är nära kopplad till förskollärarens förtydligade ansvar. Resultatet och diskussionen visar även på att den kommunala rapportens datainsamlingsmetod riskerar att placera individen i en ofördelaktig situation. Då de frågor den kommunala rapporten ställer är känsliga att besvara i den kontext som individen befinner sig i. De slutsatser som kan dras utifrån studien är att 40 år av arbetslag i förskolan konstruerar starka normer. Normer som kan vara svåra att förena med förskollärarens professionalisering och förtydligade ansvar.

Socionomutbildningen är idag en generalistutbildning som ska förbereda socionomstudenter inför ett komplext yrke med många yrkestitlar. Övergången från student till yrkesverksam kan för många vara en utmaning då bilden av socialt arbete som skapats under studietiden inte överensstämmer alltid med verkligheten. Syftet med studien är att undersöka hur utexaminerade socionomer upplever samstämmigheten mellan studiekravet på socionomutbildningen och kunskapskravet i praktiken. Samt hur uppfattningar om professionsidentiteten förändras över tid i övergången från utbildning till arbete. I denna kvalitativa studie intervjuades fem yrkesverksamma socionomer med olika yrkestitlar som erhållit sin examen från Umeå universitet. Analysen bygger på en konventionell innehållsanalys och resulterade i koder och kategorier av det transkriberade materialet. Studiens resultat visar att det finns ett glapp mellan teori och praktik då utbildningen ger en bristfällig insyn i socionomens arbetsfält samt för få praktiska moment medan praktiken inte ger nyexaminerade socionomer en fullständig introduktion till yrket. Resultatet påvisar vidare att utbildningens helhetsperspektiv bidrog till en starkare professionsidentitet bland informanterna medan verksamhetens ramar begränsade professionsidentiteten. Studien visar också att professionsidentiteten och dess skapandet i stor utsträckning beror på individens förmåga att reflektera över sin egen identitet.