Syftet med uppsatsen är att belysa hur Socialstyrelsens reglering om ledningssystem försystematiskt kvalitetsarbete kan påverka en verksamhet som den sociala barnavården. Jag söker bl.a. svar på vilka idéer som regleringen ger uttryck för och hur de har möjliggjorts. I uppsatsen undersöks också vilka effekter som styrningen kan få för olika nivåer och grupper som verkar inom den sociala barnavården.Utifrån en diskursanalys med inspiration från WPR-ansatsen finner jag att det i huvudsak ärrationalitetsidéer från NPM-trenden som ligger bakom den i uppsatsen analyserade regleringen. Styrningen har förmåga att påverka både den politiska nivån i kommunen och socialsekreterarna negativt, på så sätt att regleringen kan innebära mindre inflytande och handlingsutrymme för dem i verksamheten. I analysen drar jag slutsatsen att det är förvaltningsledningen och de organisationsprofessionella som utifrån regleringen erhållit bäst förutsättningar för inflytande och makt i den sociala barnavården.Kraven om ledningssystem och systematiskt förbättringsarbete leder sannolikt till en ökadadministration och administrativ överbyggnad i den sociala barnavården. Den uppföljning ochgranskning som regleringen innebär kan bli en organiserande princip som innebär att mer fokus läggs på administration och att följa processer i förhållande till att träffa och stödja barn.Regleringen har förmåga att fungera subjektskapande och självdisciplinerade för socialsekreterarna, vilket innebär att de i hög utsträckning kan förmås att delta i de förbättringsaktiviteter som regleringen kräver. Att krav om ledningssystem och ständiga förbättringar förts in i bindande föreskrifter kan fungera förstärkande för diskurserna om management, ledningssystem och ständiga förbättringar. Detta kan ha påverkat och förstärkt effekterna av diskurserna i den sociala barnavården.Det samlade resultatet tyder på att de diskurser som speglas och manifesteras i regleringen kan bidra till en verksamhet som inte förmår att prioritera kärnverksamhet. Istället kan den aktuella styrningen och sättet att begripliggöra kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete leda till en social barnavård som inte har tid att möta barn.

No description available.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

Thèse numérisée par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Bakgrund: Att förmedla medkänsla ses som en etisk grund i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Tidigare forskning tyder dock på att den personliga relationen mellan sjuksköterska och patient inte alltid upplevs hinnas med eller prioriteras. Att arbeta som sjuksköterska inom hjärtsjukvård innebär möten med patienter där en ökad oro och ångest kan förekomma och höga krav på prioritering ställs på sjuksköterskan. Dessutom kan medkänsla i sig vara krävande för sjuksköterskan, en profession som innehar ökad risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla inom hjärtsjukvård. Metod: Kvalitativ metod tillämpades och utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sju allmänsjuksköterskor, verksamma inom hjärtsjukvård. Materialet analyserades induktivt med stöd av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier växte fram: Sjuksköterskors syn på medkänsla, sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med medkänsla och sjuksköterskors erfarenhet av compassion fatigue. Helhetssyn, information, närvaro och fysisk beröring var viktiga aspekter av att förmedla medkänsla. Arbetsmiljön i form av tid, arbetsbelastning samt samarbete i arbetsteamet framhölls som viktiga faktorer. Symtom av compassion fatigue beskrevs kunna förekomma där strategier som att ta en paus, ta stöd av kollegor och ha gemensamma reflektioner på arbetsplatsen beskrevs kunna minska risken att drabbas av utmattning. Slutsats: Sjuksköterskor beskriver medkänsla som att se helheten samt visa förståelse för patient, likväl anhörig. Sjuksköterskan använder medkänsla som en del av omvårdnaden i sitt yrke. Arbetsmiljön påverkar och kan både begränsa och gynna sjuksköterskans möjlighet att förmedla medkänsla. Vidare kan symtom av compassion fatigue förekomma hos sjuksköterskor som arbetar inom hjärtsjukvård.

“Almost every statement spoken today by major political, business, and academic leaders was written by someone else” (Einhorn, 1991, p. 115). Those “someone elses” are ghostwriters who are willing to craft documents, anonymously, for clients for a fee. As familiarity with the role of ghostwriters has risen, shame or embarrassment at having used their services seems to be declining (Conner, 2014), which is why we have heard that Prince Harry paid his ghostwriter $1 million and apparently Michelle Obama had as many as six different ghostwriters assisting in the writing and production of her bestseller, Becoming. Still, very little is known about who ghostwriters are and how they work. To begin to empirically understand the burgeoning ghostwriting industry and its participants, as well as how the occupation has evolved, I conducted an in-depth inductive, qualitative study using a grounded theory (Corbin & Strauss, 2008) methodology, conducting interviews with ghostwriters, ghostwriting agency owners, and ghostwriting clients to chronicle and explain the trajectory of the field. / Business Administration/Strategic Management

Inom hälso- och sjukvården råder en välkänd hierarki. Ju högre utbildningsnivå, desto högre upp befinner sig individen i hierarkin. På så vis bildar yrkeskategorierna grupper med över- och underordnade. Maktdelningen inom hälso- och sjukvården har även visat sig påverka relationer och kommunikationen mellan de medicinvetenskapliga yrkesgrupperna. Det har dock bedrivits lite forskning om den medicinska sekreterarens upplevelse av hierarkin. Syftet med studien är således att undersöka hur den medicinska sekreteraren generellt upplever hierarkin. Fokus kommer även riktas på hierarkins påverkan på relationer, samt kommunikationen med andra yrkeskategorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät innehållande 11 frågor. Webbenkäten lades ut i den privata Facebookgruppen ”Medicinska sekreterare” och besvarades av 215 personer totalt. Enkätfrågorna är baserade på den tidigare forskning och de teorier som ligger till grund för uppsatsen. Vidare består enkäten till majoritet av slutna flervalsfrågor, enkätundersökningen avslutas dock med en öppen fråga. Resultatet påvisar hur majoriteten av respondenterna upplever en tydlig hierarki på arbetsplatsen, varav läkaren står högst i rang och därmed besitter störst auktoritet. Sammantaget påvisar resultatet hur hierarkin upplevs påverka relationer till andra yrkeskategorier negativt, framför allt relationen till läkare. Den relationen respondenterna anser sig ha bäst relation till är den egna yrkeskategorin. Vidare upplevs det sammantaget hur kommunikationen mellan yrkeskategorier upplevs relativt god.

Vi har undersökt lärares erfarenheter av deras första år i yrket och vilka utmaningar de upplevde. Läraryrket är komplext i den meningen att det inte finns en fast uppsättning teorier och metoder som man kan lära sig. En lärares professionsutveckling är en ständigt pågående process och vi har fokuserat på introduktionsperioden under lärarnas första yrkesverksamma år. Som teoretisk grund har vi använt oss av två olika modeller för professionsutveckling; en av Forslund samt den som används inom Malmö högskola för den verksamhetsförlagda tiden. Vi har intervjuat fem samhällslärare om deras minnen från deras första yrkesverksamma år. I intervjuerna framkom att den främsta utmaningen de mötte som nya lärare var avsaknaden av metoder. Lärarna framhöll betydelsen av att bygga upp en bank med metoder för att utvecklas genom reflektion och erfarenheter. Vår undersökning och den tidigare forskningen som vi tagit del av inom området visar på olika resultat. De tidigare undersökningarna vi har utgått ifrån visar att nya lärare har det svårast med sociala frågor medan lärarna i vår undersökning hade det svårast med undervisningsrelaterade frågor.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat. Analysen av det empiriska materialet har utgått ifrån ett normkritiskt perspektiv där våra begrepp är; profession, normer, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, samt samverkan mellan hem och förskola. Vi har undersökt den tidigare forskning som gjorts kring våra begrepp samt definierat och tolkat begreppen utifrån olika teorier. Vår teoretiska förankring har utgått ifrån det empiriska materialet och de områden som framkommer i vår analys. Vår studie har visat en viss problematik med arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan. Problematiken ligger främst i förskolornas förutsättningar som synliggörs på olika sätt. Tiden, organisationen och de gemensamma diskussionerna kring arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är påverkande faktorer till arbetet med likabehandlingsplaner.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att synliggöra hur specialpedagoger och rektorer tolkar den förebyggande och främjande delen av specialpedagogens uppdrag. Vidare syftar studien till att få en insikt i vilket handlingsutrymme specialpedagogen har att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession.  ●       Hur definierar informanterna ett förebyggande och främjande arbete kopplat till den specialpedagogiska rollen? ●       Vilka förväntningar och förutsättningar uttrycks för specialpedagogens roll i det förebyggande och främjande arbetet?   ●       Hur ser specialpedagogens roll ut i det konkreta arbetet med förebyggande och främjande insatser?   Teori Arbetet tar avstamp i professionsteori, systemteori och Antonovskys salutogena teori. De två första är tongivande när det gäller specialpedagogens handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande. Teorierna ligger även som ram för analysarbetet.   Metod Arbetet utgår från en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra specialpedagoger och tre rektorer från samma kommun. IPA-metoden har använts som inspiration vid genomgång av empiri och analys. Resultatet har därefter speglats mot tidigare forskning och teori.   Resultat Resultatet visar att samtliga informanter i den aktuella studien anser att specialpedagogerna bör sträva mot att arbeta övervägande med förebyggande och främjande insatser för att minska behovet av det åtgärdande arbetet. Det finns vissa skillnader mellan informanterna i definitionen av framför allt det främjande begreppet, men överlag upplevs uttalanden som samstämmiga. Betydelsefulla komponenter för ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande har framträtt såsom formell och informell legitimitet, närvaro, tillgänglighet och tid. Alla dessa komponenter möjliggjordes på grund av en omorganisation där specialpedagoger anställdes lokalt på förskolorna. Företeelser som vi inte funnit i tidigare forskning indikerades i empirin, exempelvis tidens betydelse i hela organisationen. Utifrån vår analys har de lokalt anställda specialpedagogerna i studien ett stort handlingsutrymme att arbeta förebyggande och främjande utifrån organisation och profession.   Specialpedagogiska implikationer Studien har gett kunskap om hur specialpedagogens handlingsutrymme för att arbeta förebyggande och främjande kan se ut utifrån lokal placering. Just den lokala placeringen är enligt tidigare forskning (Magnússon & Göransson, 2019) inte självklar inom förskolan vilket ger en viktig pusselbit i hur specialpedagogens och det specialpedagogiska arbetets möjligheter kan se ut. Det nära samarbetet med både rektor och pedagoger, tillgängligheten samt tiden som avsatts kring specialpedagogens roll synes vara nyckelfunktioner för ett lyckat specialpedagogiskt arbete. Studiens resultat är av intresse för specialpedagoger, skolledning och kommuner samt fristående förskolor.