Via Delegationen för unga till arbete etablerades på lokal nivå startades en samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Då projekttiden var slut beslutades det att fortsätta samverkan som en permanent verksamhet. Vidare utveckling av denna samverkan resulterade i samlokalisering där i huvudsak arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare samt arbetslivssekreterare arbetar i samverkan. Detta för att stötta arbetssökande ungdomar och unga vuxna till att finna meningsfull aktivitet. Utifrån detta väcktes intresset att studera hur samverkan i en samlokalisering som denna kan fungera. I studien har sju kvalitativa intervjuer genomförts med teamkoordinator samt involverade professioner för att beskriva och analysera samt skapa förståelse för hur samverkan mellan olika organisationer och dess professioner kan fungera. Tidigare forskning som behandlas i studien tittar på ledarskap och förutsättningar, olika nivåer på samverkan, gränser samt effekter av samverkan. Denna forskning tillsammans med teorianknytning till organisationsteori samt samverkansteori har bidragit till resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt huvudmål för den aktuella samverkan. Dock finns det förbättringsutrymme kring struktur och arbetssätt för de involverade professionerna i verksamheten samt deras dagliga arbete. Vidare visar studiens resultat att de involverade professionerna har skapat en fungerande samverkan kring målgruppen där både en styrka och en svaghet kan ses. Styrkan bygger på den goda relation professionerna skapat sinsemellan. Svagheten syftar till denna relation då den är personbunden vilket kan bli sårbart vid eventuella personalförändringar. Målgruppen som samverkan kretsar kring upplevs positiva av de involverade professionerna. De tror att de korta vägarna och det professionella bemötandet bidrar till deltagarnas upplevelse.

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens. / The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid. / The purpose of our study is to explore what 84 teachers, in eight different Swedish municipalities, think of their current pay and their wage development. Teaching is one among the most important occupations in our society, but has a much lower salary and lower wage development compared to other academic professions with the same training time. Our survey was conducted using a quantitative method in the form of questionnaires, handed out to 84 active teachers in Primary School, Secondary School and High School in eight Swedish municipalities. Most of our respondents consider their pay to be too low and they do not feel optimism that there will be any major positive changes in the near future.

Titel: Den äldrepedagogiska konflikten - En kvalitativ studie av äldrepedagogers upplevelser av sin yrkesrollFörfattare: Carolina Vargas Bjelk & Linda LarsbyNyckelord: Äldrepedagogik, äldrepedagog, rollteori, profession, professionalisering, konfliktSyfte: Vårt syfte är att ta reda på hur äldrepedagogen upplever sin egen yrkesroll och dess plats i organisationen. Samt vilken betydelse utbildningen har för äldrepedagogenFrågeställningar:Hur påverkar den äldrepedagogiska utbildningen äldrepedagogens roll? Har äldrepedagogen en speciellt förhållningsätt som skiljer sig från deras kolleger?Vilka hinder möter äldrepedagogen i sin yrkesroll som äldrepedagog?Metod: Vår uppsats har en kvalitativ ansats. De teorier vi har valt som utgångspunkt är socialkonstruktivism, rollteori och professionaliseringsforskning. Vi använder dessa teorier för att få en förståelse av vad som sker när man skapar en yrkesroll, och för att få en insikt i vilka konflikter som kan uppstå mellan olika yrkeskategorier. Vår datainsamling gjordes genom att vi utförde fem stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma äldrepedagoger som har en äldrepedagogisk examen från Malmö Högskola. Våra intervjufrågor hade ett par olika teman. Det första temat handlade om äldrepedagogens egen uppfattning av sitt arbete, Nästa tema var om äldrepedagogen anser om det finns en särskild äldrepedagogisk kunskap, och vad den anser att det i så fall är, det tredje temat handlade om utbildningen v.s. praktiken, det fjärde temat handlade om vad man ansåg karaktäriserar ett äldrepedagogiskt förhållningssätt, och om man tyckte att det förhållningssätt man har skiljer sig från sina kollegors. Vidare fick respondenterna svara på frågor om när man kände att man hade lyckats väl i sitt arbete, samt om man har stött på hinder i arbetet. Den slutgiltiga frågan handlade om vad respondenterna ansåg om äldrepedagogikens framtid. Vårt intervjumaterial analyserade vi utifrån ovanstående teorier.Resultat: Det som var mest framträdande i vårt resultat visar att äldrepedagogerna har svårigheter att förankra sig i organisationerna, att man anser att man har ett annat förhållningssätt än sina kollegor, detta förhållningssätt har man svårt att konkretisera i sin verksamhet. En konflikt som är framstående som äldrepedagogerna upplever är att de har svårt att se sin roll som äldrepedagog bland annat beroende på var de befinner sig i organisationen. / THE CONFLICTS OF THE ELDERLYPEDAGOGUESA QUALITATIVE STUDY OF SOME ELDERPEDAGOGUES’ EXPERIENCES OF THEIR PROFESSIONAL ROLE

IEEE-CS is pursuing licensing for software engineers, but ACM believes that software engineering is too immature, and regulating the profession would be premature. In 1996, Norman Gibbs and Gary Ford from Carnegie Mellon University performed a qualitative survey of the maturity of the software engineering profession. I apply this model to the present state of the art in software engineering and analyze the results for 2010. I analyze the maturity of software engineering to determine that the profession is not yet ready for licensure. This is not because the infrastructure of software engineering is too immature, but because we have failed to establish an appropriate body of knowledge for software engineers. I also show that once an appropriate body of knowledge is established, licensure will be an appropriate next step and will open the way for the profession to fully mature.

Background: The registered nursing profession is a profession with high complexity and those who practice the profession must have knowledge and understanding to be able to independently practice and apply skills based on theoretical and examined knowledge. However, despite the shortage of nurses in healthcare, many choose to leave the profession because of fatigue or emotional exhaustion. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences during the first year in the profession Method: The method used in this study was a literature based study, nine qualitative articles chosen from the databases CINAHL and PubMed were analyzed by Friberg's five step method. The articles were quality checked. Results: Results are based on the newly graduated nurses' experience in the first year of working life via three main themes and eight sub-themes. The main themes were “The first period in the profession”, “Need for collegial support”, and “Workload”.  Conclusion: The first year of professional work is a difficult time for newly graduated nurses, they experience high demands set on the work task, uncertainty about making correct patient assessments and handling heavy workloads. Introduction to the workplace, support from colleagues and the need for individual strategies with the aim of dealing with work-related stress were perceived as important aspects.

Studiens syfte är att förstå vad officeren värderar vid bedömning av sin underställda officers prestation i sin yrkesutövning.Studien är genomförd med en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin har inhämtats genom respondentintervjuer med de officerare som har erfarenhet av att värdera sina underställda officerares prestation, kompanicheferna. Även plutoncheferna som blivit värderade har intervjuats som fokusgrupper.Resultatet av empirin visar att officeren värderar fyra konceptuella teman: 1) Vad en officer är eller bör vara 2) vad plutonchefen gör 3) externa faktorer och 4) chefens helhetsbild. Värderingen förmedlas till plutonchefen enligt de fastställda processer och styrmedel som organisationen har som en bedömning av dennes prestation.Detta kan förstås utifrån de grundläggande kriterier som utgör en profession. Tillsammans med officersprofessionens militära expertis som är sprunget ur det samhälleliga behovet av organisering och ledning av väpnad strid.Studiens övergripande slutsats är att officerens yrkesutövning utsätts för en särkoppling mellan officersprofessionens konfliktlogik, vilken omfattar organisering och ledning av väpnad strid, och samverkanslogik, som präglar fredstid, vardag och produktion av förband. Särkopplingen ses också i officerens övning som chef över sin pluton, som i grunden är en simulerad verklighet. Simuleringen medför att den verkliga konsekvensen av officerens fattade beslut aldrig blir känd. Det är således svårt att värdera en prestation i konfliktlogisk mening. Särkopplingen påverkar värderingen då officeren enbart blir värderad för sin förmåga i samverkanslogisk mening och inte den militära expertis som utgör konfliktlogiken. Detta kan medföra att officersprofessionen urvattnas och avprofessionaliseras.

Bakgrund: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt och internationellt. Underbemanningen leder till att operationer måste skjutas upp. I väntan på kirurgiska ingrepp bildas långa vårdköer som hotar patientsäkerheten och vårdgarantin. Operationsavdelningens slutna miljö kan bidra till att operationssjuksköterskans yrke förblir osynligt. Operationssjuksköterskor behövs för att upprätthålla en fungerande operationsverksamhet. Motiv: Allt för få sjuksköterskor väljer en vidareutbildning inom operationssjukvård. Studien är väsentlig för att undersöka om uppfattningar om operationssjuksköterskans profession speglar verkligheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans yrke. Metod: Elva individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor värvade från kirurgiska avdelningar. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs i fyra huvudkategorier; en diffus profession, ett tråkigt yrke, ett ansvarsfullt yrke samt del av ett multidisciplinärt team. Konklusion: Studien ger en ökad förståelse för sjuksköterskors förutfattade meningar om operationssjuksköterskans profession och lyfter betydelsen av att synliggöra yrket för att således kunna rekrytera fler sjuksköterskor till en vidareutbildning inom operationssjukvård. Detta kräver ett engagemang från universitet, sjukhus men även operationssjuksköterskor själva.

Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen.  Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet.  Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrdokumenten som finns på förskolorna. Informanterna menar att alla de lokala styrdokumenten de arbetar med är till en god hjälp i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Informanterna menar att det ingår i förskollärarnas ledarskap att påminna övriga i arbetslaget om mål och beslut som har tagits samt vilket innehåll den planerade undervisningen med barnen ska ha.  Det är även viktigt för informanterna att alla som ingår i arbetslaget känner sig delaktig i arbetet och i undervisningen, även om det är förskolläraren som leder arbetet. Att ta hand om arbetslagets åsikter kan göras genom att reflektera tillsammans. Hela arbetslaget arbetar med att vara medupptäckare och samla in dokumentationer som sedan används i reflektion på arbetslagsmöten. Att låta barnen vara med och dokumentera undervisningen samt att barnens reflektioner tas tillvara är en viktig del i den uppföljning av verksamheten förskolläraren leder samt hur lärmiljön på förskolan och på avdelningen kan utvecklas för  att främja barnens lek. Resultatet visar även att förskollärarna undervisar under hela dagen, förutom den planerade undervisningen sker undervisning som är i ständig rörelse som kan ske genom att fånga barnens uppmärksamhet genom ”here-and-now knowledge”.

The purpose of this research is to identify the implications of blockchain technology on the auditing profession. By conducting interviews with current professionals in the auditing profession, as well as those in academic with a background in auditing, primary data was collected to aggregate what potential effects will be on the auditing profession in the next five years and the next decade. The data includes assumptions of how the accounting major itself, the auditing planning phase, assumptions of risk, and audit completions will change with the developing technology. The goal of this research is a better understanding of how auditing will be affected by blockchain technology for students, current audit professionals, and those in academia. With the results, it was concluded that training of new and current employees will need to evolve with more emphasis on IT skills and analytical reasoning, blockchain's development is on a precipice of adoption within the next decade, and that there is a current gap regarding regulation of blockchain technology.