Archivists have many times been compared with librarians, which is done in this master thesis. The two professions have changed in recent years. One of the reasons is digital development. The digital age has changed the way people live and the need of information, but also processes within organisational structures. In order to be able to provide relevant and efficient services, the archives and libraries have strived for new skills that are useful in the digital environment. Therefore, the need of competence has increased. There are different types of knowledge required of archivists and librarians, but both have their theoretical knowledge from information science. Through digital development, similar interests can be developed that can be a good reason for collaboration between the two professions. The purpose of the study is to see how the two professions have changed as a result of the digitalisation. Literature studies provide a long-term perspective, which provides an opportunity to see how well something has been discussed and relevant to research that has been conducted. Therefore, the study uses this approach. Literature that has been searched for was limited between the years 2000 to 2020. Assessment of the relevance of literature is done by reading through the abstract and title from searches results in databases. The study collects a total of 40 literature for analysis. Theory of profession is used as a tool to analyse the result. In archival research and information science, digital curation has emerged. The concept is about the availability and usability of data in a long-term perspective. There is a connection to the concept for both archivists and librarians. Digital data needs to be planned and managed at an early stage, to ensure the life cycle of records. Leadership in archives and libraries is something that has developed more, because project management has become important for developing services and the profession. This may be due to threats about the relevance of the professions, but it can also be about being able to develop better services, strategy and different standards, which are more adapted to the digital possibilities. Collaboration between archivists and librarians can be useful in projects where the focus is on developing data management and services, also for promoting research and accessibility and in terms of assisting researchers in their research with information retrieval. Further studies can focus more deeply on areas of expertise that are being developed, which are relevant for both archivists and librarians.

Abstract From a Foucault-inspired, poststructuralistic approach this study reviews the problem of teacher shortage. Its purpose is to leave a contribution of alternative perspectives on teacher shortage, and relate them to the professionalization of the teacher occupation. The study examines how schools’ competency supply in Sweden can be seen from alternative perspectives than those put forward in thirteen debate articles published in 2019, and the summary of the final report from the state investigation on better schools through more attractive school professions. Applied method is Carol Bacchi’s What’s the problem represented to be? The results describe a volatile current situation that entails that other stakeholders’ agendas in addressing the teacher shortage strongly limits the possibilities of professionalizing the teacher occupation. A fear is highlighted that unilateral focus on solving the students’ situation in relation to the teacher shortage may shroud aspects of the teachers’ perspectives, which could result in the implementation of counter-productive measures. / Sammanfattning Studien granskar utifrån en Foucault-inspirerad, poststrukturalistisk ansats problemet med lärarbrist. Dess syfte är att bidra med alternativa perspektiv till diskursen kring lösningar på lärarbristen, och att sätta dem i relation till yrkets professionalisering. Studien undersöker hur skolans kompetensförsörjning i Sverige kan ses ur alternativa perspektiv till de som skrivs fram i tretton debattartiklar som berör lärarbristen publicerade under 2019, samt sammanfattningen av slutbetänkandet för den statliga utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner. Som metod används Carol Bacchis What’s the problem represented to be? Resultatet beskriver ett föränderligt nuläge som innebär att läraryrkets möjligheter till professionalisering starkt begränsas av andra aktörers agendor i arbetet med att åtgärda lärarbristen. En farhåga lyfts om att ett ensidigt fokus på att lösa elevernas situation i lärarbristen riskerar att dölja aspekter av lärarnas perspektiv, vilket kan medföra att det genomförs kontraproduktiva åtgärder.

Dans de nombreux états providences, les systèmes de santé subissent de nos jours d’importantes transformations en réponse aux pressions budgétaires et caractérisées par le rôle croissant du marché et des mesures de rationalisation. C’est dans ce contexte que la France et l’Allemagne ont mis en place des programmes de Disease Management (DM) dans le but de fournir des soins plus structurés et de paiement à la performance (P4P) pour inciter financièrement les fournisseurs à répondre à certains objectifs.Ces réformes, qui reflètent le rôle croissant de l’État dans les deux systèmes d’assurance maladie, se sont inspirées des modèles anglo-saxons mais se concrétisent de manière distincte en fonction des caractéristiques des systèmes des deux pays. En Allemagne, DM et P4P se sont basés sur la concurrence croissante entre les caisses d’assurance maladies et entre les hôpitaux tandis qu’en France, ces réformes ont reflété un changement du rôle de l’assurance maladie « de payeur à acteur ».Le positionnement de la profession médicale vis-à-vis de ces nouveaux instruments de gouvernance, qui sont de nature hiérarchique et qui imposent une logique comptable, est une question clef en France et en Allemagne. Dans les deux pays, les processus de négociations ont été lié à un écart grandissant entre les représentants des médecins et leurs membres, et ce malgré les différences dans la manière dont les médecins sont traditionnellement intégrés dans la régulation des systèmes de santé respectifs. / Health systems in many welfare states are undergoing important transformations, triggered by increasing budgetary pressures and characterized by the growing role of market and rationalization measures. In this context, France and Germany have introduced disease management (DM) programs to deliver more structured patient care and pay-for-performance (P4P) measures to provide financial incentives for providers meeting certain objectives.These reforms, which reflect the increasing role of the State in both statutory health insurance systems, were inspired by Anglo-Saxon models but translated in distinct ways, owing to differences in the two countries’ systems. In Germany, DM and P4P were based on increasing competition between sickness funds and between hospitals, while in France these reforms reflected a shift by its central insurance system “from payer to player”.The positioning of the medical profession vis-a-vis these new instruments of governance, which are hierarchical in nature and impose stronger public accountability, was a key issue in both France and Germany. The negotiation processes were accompanied by a growing disconnect between physician representatives and their memberships in both countries, despite significant differences in the way physicians are traditionally integrated into health system regulation.

No description available.

The purpose of my study is to increase knowledge about preschool teachers' views of the pandemic's impact on their profession. The study aims to achieve the purpose with the help of a qualitative data collection through semi-structured interviews consisting of eleven open-ended questions to the participating seven professional preschool teachers. The study attempts to answer the question what impact the preschool teachers have experienced that the pandemic has had on how they perceive their mission. Another question that is tried to be answered is what changes and opportunities for their professional practice that preschool teachers have come to pay attention to during the pandemic. The results of the study shows that the preschool teachers who worked during the pandemic believe that the profession has adopted a more service-oriented focus and teaching has been deprioritized in favor to produce more care for the children. The preschool teachers describe themselves as “flu cops” who have taken on the role of assessing whether the children are healthy enough to be in preschool, at the expense of a good interaction with the guardians. Other important conclusions in this thesis are the importance of the flexibility that preschool teachers possess through their professional profession as well as how preschool teachers' perception of what's best for the children. / Syftet med mitt examensarbete är att öka kunskapen om förskollärarnas upplevelse om pandemins påverkan på deras yrkesprofession. Studien avser uppnå syftet och besvara frågeställningarna med hjälp av en kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer bestående av elva öppna frågor till de deltagande sju yrkesverksamma förskollärarna. Examensarbetet ämnar besvara frågeställningen om vilken påverkan förskollärna upplevt att pandemin har haft på hur de uppfattar sitt uppdrag. Examensarbetet avser även belysa vilka utmaningar och möjligheter för sin professionsutövning som förskollärarna har kommit att uppmärksamma under pandemin. Resultatet visar att förskollärarna som arbetat under pandemin anser att professionen antagit ett mer serviceinriktat fokus och undervisningen har bortprioriterats till förmån för en större omsorg av barnen. Förskollärarna beskriver sig själva som ”snorpoliser” som fått anta rollen att bedöma huruvida barnen är friska nog att vara på förskolan, på bekostnad av en god samverkan med vårdnadshavarna. Några andra viktiga slutsatser är vikten av den flexibilitet som förskollärarna besitter genom sin yrkesprofession samt hur förskollärarna uppfattar vad som är bäst för barnen.

Enligt Kammarkollegiet visar auktorisation i teckenspråkstolkning på tolkens gedigna kunskaper och färdigheter, samt tolkens lämplighet för tolkyrket. Auktorisation för teckenspråkstolkar har erbjudits i Sverige sedan 1 juli 2003. Idag saknas information kring auktorisationens betydelse för teckenspråkspråkstolkens yrkesverksamhet. Den här forskningen syftar till att utifrån teckenspråkstolkars perspektiv belysa deras inställning till auktorisation och dess betydelse för yrkeslivet, samt undersöka om en relation kan bindas till tolkens arbetsplats om tolken har en auktorisation eller inte. Studien bygger på en digital enkät till yrkesverksamma teckenspråkstolkar om deras inställning till auktorisation för teckenspråkstolkar. Majoriteten av de auktoriserade tolkarna ansåg att auktorisation har liten till ingen betydelse för deras yrkesliv. Nästan hälften av de auktoriserade tolkarna uttryckte att deras arbetsgivare önskat att anställda ska auktorisera sig. Vidare angav drygt en tredjedel av de icke-auktoriserade tolkarna att deras arbetsgivare samt de själva inte upplevt något behov av auktorisation i yrkeslivet. Studien visar också på att det fanns en relation mellan tolkens arbetsplats och om tolken har en auktorisation eller ej. Forskningen visar på en del meningsskiljaktigheter kring auktorisationens betydelse för teckenspråkstolkens yrkesverksamhet beroende på om tolken är auktoriserad eller icke-auktoriserad. / Authorization in sign language interpreting demonstrates the interpreter's knowledge and skills, as well as their suitability for the interpreting profession according to Kammarkollegiet. Authorization for sign language interpreters has existed in Sweden since July 1, 2003. There is a lack of information about the meaningfulness of authorization. This study aims to highlight, from the perspective of sign language interpreters, their attitude towards authorization and its importance for their careers. It also examines whether the interpreter’s workplace has an impact on them being authorized or not. The study is based on a digital survey of professional sign language interpreters and their attitudes towards authorization for sign language interpreters. Most of the responding authorized interpreters thought that authorization has little or no importance in their careers. Almost half of the authorized interpreters expressed that their employer wanted employees to authorize themselves. Furthermore, just over a third of the non-authorized interpreters indicated that neither their employers nor they themselves had experienced a need for authorization within their profession. The study also shows that there is a statistically significant difference in the interpreters' workplace depending on whether the interpreter has an authorization or not. The study shows that there are differing opinions regarding the importance of authorization for sign language interpreters and their careers, depending on whether the interpreter is authorized or not.

Det problem studien utgick från var hur de differentierade uppfattningarna om den specialpedagogiska yrkesrollen kan förstås utifrån olika pedagogiska verksamheter, chefer och uppdrag. Syftet var att bidra med kunskap om hur den specialpedagogiska yrkesrollen formas i praktiken och vad det här kan få för konsekvenser för professionen. Problemet har utretts genom en kvalitativ forskningsansats där chefer har intervjuats med semistrukturerade frågor. Analysen skedde utifrån ett analysverktyg som inspirerats av Dahllöf (1999), Imsen (1999) och Brante (2009). Vid analys framkom hur faktorerna påverkade yrkesrollen och uppdraget, vilket gav implikationer för professionen. De implikationer som skapades för professionen påverkade i sin tur även faktorerna. Vilket visade hur yrkesrollen formades i och av en cirkulär process där faktorer var en del. Härav framkom vikten av att förstå professionen i sitt samhälleliga sammanhang (Brante, a.a.). Genom analys och diskussion framkom hur implikationer för professionen i sig även gav specialpedagogiska implikationer för specialpedagogens målgrupp, barn och elever i behov av särskilt stöd.

Introduktion: Pandemin Covid-19 utmanade hälso- och sjukvården på flera sätt under åren 2020-2022. Operationssjuksköterskor omplacerades till intensivvårdsavdelningar för att vårda svårt sjuka patienter med Covid-19 och har beskrivit upplevelser såsom ökad stress, oro, förvirring, misstro och osäkerhet men även ökad självsäkerhet och styrka. Det saknas forskning som beskriver operationssjuksköterskors återgång till operationsavdelning efter pandemin Covid-19.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av sin yrkesfunktion vid återgång till operationsavdelningarna efter pandemin Covid-19. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Ett bekvämlighetsurval med 13 deltagare. Intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor på två olika sjukhus i Mellansverige. Resultat: Resultatet presenteras i ett tema ”Att stå i frontlinjen och sedan återvända till det normala igen” och två huvudkategorier “Operationssjuksköterskans upplevelser av att komma hem igen” samt “Att återgå till utmaningar i arbetet när allt inombords kändes annorlunda” med tre respektive fyra underkategorier. Resultatet speglade olika utmaningar som operationssjuksköterskorna ställdes inför men också hur det bidrog till utveckling av deras kompetens och samarbete med övriga professioner. Konklusion: Att återgå till arbetet på operationsavdelningen efter pandemin Covid-19 innebar flera utmaningar för operationssjuksköterskorna. Det är av vikt för ledningen att ha förståelse för att deras återgång till yrkesfunktionen görs successivt. Samt att de erbjuds ett anpassat arbetstempo, ges möjligheter till återhämtning och tillse att det skapas goda samarbetsmöjligheter mellan olika professionerna på operationsavdelningen. / Introduction: The Covid-19 pandemic challenged healthcare in many ways during the years 2020-2022. Operating room nurses were replaced to intensive care units to care for seriously ill patients with Covid-19 and they have described experiences of increased feelings of stress, anxiety, confusion, disbelief and insecurity but also experiences of increased self-confidence and vigour. There is no research today that describes operating room nurses return to the operating unit after the Covid-19 pandemic.  Aim: The aim of the study was to describe operating room nurses experiences of their professional function when coming back to the operating department after the Covid-19 pandemic. Method: Qualitative method with inductive approach where used. A convenience selection with 13 participants. The interviews was carried out with operating room nurses at two different hospitals in the middle of Sweden. Results: The result is presented by one theme “Being in the front line and then returning to the normal again” and two main-categories “The OR nurse experiences of coming home again” and “Going back to challenges at work when everything inside felt different” with three and four sub-categories. The result reflected challenges but also rewarding experiences from the operating room nurses.  Conclusion: Going back to work at the operating unit after the pandemic Covid-19 meant several challenges for the operating room nurses. It is important for the management to take into account that the operating room nurses, when returning to their professional function is made successively. And that they get an adapted work pace, opportunity for recovery and make sure that the professions on the operating unit returns to good forms of cooperation.

The thesis "Beginning teacher from the point of view of dealing with professional qualities" reacts to the actual theme of seeking professional competencies of teachers and of suitable evaluation methods. It focuses on the work of beginning teachers and their professional quality and on further incentives for their professional growth. At the same time identifies what helps novice teachers during the first years of teaching activities. In the theoretical part knowledge and opinions of specialists are summarized and organized into three chapters. The experts were selected according to themes: teacher quality, professional competence, teaching profession, training of teachers and their support in practice. The practical part presents qualitative research which through the research methods (questionnaire, interview, data analysis, case study) describes the reality of beginning teachers work in primary school. The research try to answer the question: How teachers in the early years of practice manage its activities to evaluate their professional quality, what are dealing with and what helps them to be a good teacher. The most challenging task for beginning teachers is the timing of educational activities and managing with everyday practical and administrative activities. They are sure in the areas of...

<p>Abstract</p><p>Since 1990, special needs educators have been working in both primary and junior school. It has not been easy for the special needs educators to take authority when working with broader educational issues due to the varying requirements placed upon them. The object of this study is to examine how certain primary and junior school teachers describe their expectations of special needs educators and their professional role.</p><p>I have conducted individual interviews with three primary school teachers and three junior school teachers, who have at least five years experience of working within their respective fields. The interviews have been scrutinized, and the results are presented with the help of five different themes. The results were then analysed in accordance with the two perspectives of special needs education described by Persson (2001) those of both the relational and the categorical perspective.</p><p>Amongst other things the results show that the view of primary and junior school teachers with regards to special needs educators differ one from another. Primary school teachers have more expectations that the special educator will provide them with support for the whole working team, and how they can proceed to work with their pupils. Junior school teachers in contrast place more emphasis on the special educator working directly with the pupils, and not simply as a source of advice on working methods.</p><p>From the analysis we can conclude that primary school teachers have a viewpoint which lies much nearer to that of the relational perspective, whilst the junior school teachers’ are more recognizable as having a categorical viewpoint.</p><p>Keywords: Special needs educator, special education, one school for all, professional role, profession.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Sedan 1990 utbildas det specialpedagoger som arbetar i såväl förskola som grundskola. Det har inte alltid varit enkelt för specialpedagoger att få mandat att arbeta med sina uppdrag och förväntningarna på dem varierar. Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare och grundskollärare skolår 1-5, beskriver sina förväntningar på specialpedagogens yrkesfunktion.</p><p>Jag har genomfört individuella intervjuer med tre förskollärare och tre grundskollärare samtliga med minst fem års erfarenhet inom yrket. Intervjuerna har bearbetats och resultatet presenteras i fem teman. Resultatet analyserades sedan i relation till de två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet som bland annat beskrivits av Persson (2001), det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet.</p><p>Resultatet visar bland annat att förskollärares och grundskollärares syn på specialpedagogens yrkesfunktion skiljer sig åt i denna studie. Förskollärarna ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson för arbetslaget som de kan använda som stöd i sitt arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Grundskollärarna däremot ger i högre utsträckning uttryck för en syn på specialpedagogen som en resursperson som utför det direkta arbetet med eleverna.</p><p>Av analysen framgår att förskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som ligger nära det relationella perspektivet, medan grundskollärarna i högre grad ger uttryck för ett synsätt på specialpedagogisk verksamhet som motsvarar ett kategoriskt perspektiv.</p><p>Nyckelord: Specialpedagog, specialpedagogik, en skola för alla, yrkesfunktion, profession.</p>