Introduction*The introduction notes worrisome statistics from 2017 that had one in four high-school students either drop out prematurely or fail to achieve passing grades in all their subjects. The importance of the SNE role to remedy this problem is emphasized. However, the profession occasionally lacks legitimacy in the workplace, as it is not statutory, and the role is not always well-understood among principals and general educators alike. Aim*This study examines how the interactions of special needs educators (SNEs) with principals and general educators affect their ability to perform efficiently in their professional role. Theory*In addition to previous research, the study leans on theories pertaining to the establishing of professions, the process of invoking jurisdiction over work tasks and the forming of social bonds between individuals.Method*Semi-structured interviews were conducted with two representatives from each of the three profession, lending to a broader picture given the limited scope of the study. Thematic analy-sis was used to analyze the empirical interview data. Results*Two themes emerged in the results as relevant to the aim of the study: 1. The mandate and support that SNEs receive – or fail to receive - from principals appear to affect their ability to enact their professional role and perform efficiently in it. 2: Social bonds that are forged in the workplace, as well as communication between professions, seem to have bearing on the ability of SNEs to perform efficiently in their professional role. Implications*The study concludes that all three professions prefer that SNEs should work closer to general educators than principals. Because the chief interaction between principals and SNEs was widely considered the granting of mandate and setting of the agenda, it was suggested that SNEs focus primarily on establishing good social bonds and collaborating with general educa-tors in order to increase their chances of positively impacting the workplace. While recognizing its limited scope, this study proposes that research focus more on the potential benefits of statutory status for SNEs. In view of how the study correlates fairly well with previous research, in cases going back several decades, it is further suggested that efforts be made into allowing research greater influence on how the profession is enacted and orga-nized. As a final recommendation, closer cooperation between SNE, principal and general educator programs in higher education is viewed as favorable in order to promote interprofes-sional understanding and collaboration in the workplace.

Det har framkommit i flertalet granskningar att det förekommer brister inom studie- och yrkesvägledningsarbetet i de svenska skolorna idag. Det framkommer bland annat att avsaknad av styrning, ledning och kvalitetssäkring är återkommande problem. En effekt av detta är stora kvalitetsskillnader i vägledningsarbetet och det stöd eleverna erbjuds mellan kommuner. En ytterligare brist som framkommit i granskningarna är att det råder otillräcklig kunskap från både rektorer och lärare om vad skollag och läroplaner säger om studie- och yrkesvägledningens uppdrag i skolan. Studiens syfte har varit att beskriva yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar om vilka faktorer de uppfattar inverkar på deras arbetsvillkor i skolan. Studien syftar även till att få djupare förståelse för vilka faktorer studie- och yrkesvägledare uppfattar som viktiga för en stärkt profession. Sex studie och- och yrkesvägledare, verksamma inom skolväsendet, har intervjuats. Ett av studiens tydligaste resultat visar, i likhet med tidigare forskning, att informanterna upplever att bristen på kunskap och styrning inverkar på deras arbetsvillkor i form av rektorers och lärares ovisshet kring informanternas professionella roll. Detta visar sig i att ansvarsfördelningen ofta är otydlig och att de saknar arbetsbeskrivning. Bristen på kunskap och styrning visar sig även vara viktiga att förbättra för att studie- och yrkesvägledarprofessionen ska stärkas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv blir det även tydligt att dessa faktorer inverkar växelvis på varandra både på politisk nivå och på de enskilda arbetsplatserna. Det går således inte att förstå dessa faktorer som oberoende av varandra.

Denna uppsats tar sin utgång i en studie om specialpedagogers och speciallärares arbetsuppgifter och yrkesroller. Anledning att studien genomförs är att författaren uppfattar att kollegor, både inom specialundervisning och andra inom skolan, ibland uppfattar de två yrkena som ett och samma. Syftet lyder: studera specialpedagogers och speciallärares beskrivningar av sina respektive yrken och olika uppdrag för att se på vilka sätt yrkena skiljer sig åt ute i verksamheten. Forskningsfrågorna är: Hur beskriver några specialpedagoger och speciallärare sina befintliga uppdrag? Hur skiljer de befintliga uppdragen sig från vad specialpedagoger och speciallärare i denna studie anser vara de viktigaste uppdragen? Hur resonerar specialpedagoger och speciallärare i denna studie runt en formell arbetsbeskrivning? Vilka förutsättningar har specialpedagoger och speciallärare i denna studie att hävda en specifik profession vad gäller att identifiera och arbeta med skolproblem? Vad innebär skolutveckling för specialpedagoger och speciallärare i denna studie? Syftet besvarades genom att 145 stycken verksamma specialpedagoger och speciallärare svarade på en enkät om sina arbetsuppgifter och yrkesroller, där svaren sen analyserades. Till detta användes Brantes (2009) professionsteori för att bland annat se vad de två yrkesgrupperna kan kategoriseras som. Resultaten visar att både specialpedagog och speciallärare kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession. Forskningsfrågorna besvarades utförligt där befintliga uppdrag, de viktigaste uppdragen och skillnaden dem emellan redovisas i tydliga diagram. Arbetsbeskrivningens vara eller icke-vara diskuteras samt vad skolutveckling innebär. Slutsatsen är att specialpedagoger och speciallärare är två olika yrkeskategorier, som liknar varandra mycket. Det som skiljer är att specialpedagoger har ett helikopterperspektiv, speciallärare har mer av ett individuellt perspektiv. Ytterligare forskning är önskvärt om vilken skillnad de två yrkeskategorierna gör för elever i behov av stöd. Nyckelord: Arbetsuppgifter, profession, speciallärare, specialpedagog, uppdrag, yrkeskategorier.

Rosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Sammanfattning/AbstractJohansen, Annalena och Keric Poljo, Alma (2020). Specialpedagogens arbetsuppgifter. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragAhlberg (2013) beskriver att specialpedagogiken har många ansikten och kännetecknas av sin komplexitet. I Möllås, et al (2017) studie framgår det att de kunskaper och färdigheter som specialpedagogen har tillägnat sig genom sin utbildning inte med självklarhet får eller kan praktiseras inom den verksamhet som specialpedagogen får sin anställning. Det råder inga tvivel om att den specialpedagogiska rollen i sig är komplex och därför blir det intressant för oss att med denna studie försöka nå en ökad förståelse i hur specialpedagogens uppdrag kan se ut i praktiken. I examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen efter avslutad examen besitta vissa förmågor och färdigheter (se bilaga 2). Vi har valt att belysa två av dem;- visa förmåga att kritiskt och självständigt genomföra pedagogiska utredningar och analysera svårigheter på organisations-, grupp- och individnivå,– visa fördjupad förmåga att vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för kollegor, föräldrar och andra berörda.Vi har även valt att lyfta fram de uppgifter som specialpedagogerna anser vara de viktigaste.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om hur specialpedagoger på några skolor beskriver sina arbetsuppgifter i förhållande till några färdigheter och förmågor som nämns i examensordningen SFS 2017:1111.Följande specificerade frågeställningar söker vi svar på.•Hur använder specialpedagogen sin kompetens och kunskap för att utföra arbetsuppgifterna handledning, kartläggning och pedagogisk utredning på de undersökta skolorna?•Vad anser specialpedagogerna på de undersökta skolorna är deras viktigaste arbetsuppgift? TeoriDe teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Thomas Brantes professionsteori samt de specialpedagogiska perspektiven; relationellt och kategoriskt perspektiv, salutogena förhållningssättet och KASAM. Valet motiveras med att öka förståelsen samt analysera specialpedagogens yrkesroll som ofta präglas av otydlighet. I vår resultatanalys framkommer det att specialpedagogen kan kategoriseras som både semiprofession och preprofession.MetodDenna studie är en kvalitativ intervjustudie som utgår från åtta specialpedagogers beskrivningar av sina arbetsuppgifter. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer utifrån en kvalitativ ansats. Metoden lämpar sig när forskaren vill få fram ny kunskap samtidigt som det finns ett antal på förhand utvalda frågeställningar som intervjupersonerna ska reflektera över (Justesen och Mik-Meyer, 2011).ResultatI vårt resultat kan vi se att det finns en skillnad mellan de arbetsuppgifter specialpedagogen utför i verksamheten och de mål som ska uppnås i specialpedagogutbildningen, exempelvis när det gäller handledning. Utifrån våra samtal framkommer det även att specialpedagogerna har som mål att få en samlad och fördjupad helhetsbild av elevens skolsituation, för att på bästa sätt hjälpa eleven utvecklas mot kunskapsmålen. Alla informanter har samma primära mål, att alla elever ska lyckas i skolan. Informanterna har även som mål att arbeta fram en struktur som underlättar lärarnas arbete som i sin tur syftar till att alla elever ska utvecklas. Flera av dem beskriver sig som spindeln i nätet men vissa belyser även övriga arbetsuppgifter som inte har något med specialpedagogik att göra. Det specialpedagogiska uppdraget är således mångfasetterat. Utifrån vårt resultat kan vi se två tydliga spår i specialpedagogernas arbetssätt. Det ena spåret har fokus på individ - och gruppnivå varav det andra spårets fokus är på organisationsnivå. Med stöd i vår tidigare forskning visar Lindqvists studie (2013) att de arbetsuppgifter som mer än 80% av specialpedagogerna själva väljer är att arbeta med är att handleda annan personal, dokumentation och skolutveckling. Specialpedagogiska implikationerVårt resultat visar att det råder en otydlighet i vad specialpedagogen har för kunskap och kompetens. För att specialpedagogens roll i en likvärdig skola ska bli tydligare krävs en samsyn bland samtliga aktörer i skolans värld. Önskvärt vore en mer stringent framställning av detta i styrdokumenten. Det framkommer att det inte finns tid för processinriktad handledning hos våra informanter trots att forskning visar att denna typ av handledning ger möjlighet till yrkesutveckling genom reflektion. Vi önskar mer tid för processhandledning då det bidrar till en yrkesutveckling. Vi tycker att det är tydligt att specialpedagogerna i vår studie anser att alla elever ska lyckas i skolan och att specialpedagogernas övergripande arbete är att bidra till en skola för alla.NyckelordHandledning, kartläggning, pedagogisk utredning, profession, specialpedagog,

Förväntat kunskapsbidrag Fallstudien söker efter vilka faktorer som bidrar till att specialpedagogen är en nyckelperson vid skolutveckling. Fallstudien visar vilka faktorer som bör uppmärksammas av skolledning och specialpedagoger inför skolövergripande utvecklingsuppdrag, i syfte att underlätta den professionell samverkan för en likvärdig skola.

AbstractDetta examensarbete handlar om fritidspedagogernas upplevelser och förväntningar på det egna yrket och hur de förhåller sig till de olika förväntningar som riktas mot deras yrke, och om dessa förväntningar har motsvarats när de väl började arbeta, samt om hur de ser på framtiden gällande yrket som fritidspedagog. Vi ville i likhet med andra tidigare studier men även utifrån våra egna upplevda erfarenheter, ta reda på varför fritidspedagoger upplever svårigheter med att tolka sina arbetsuppgifter under skoltid, men även varför detta fenomen hindrar dem från att hävda sin profession. Utöver detta ville vi också ta reda på varför fritidspedagoger upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. För att kunna utforska detta fenomen har vi intervjuat sex fritidspedagoger på tre olika skolor i Skåne. Vidare har vi i studien använt oss utav av professionsteoretiska perspektiv, rollteorier, maktteorier samt Wengers sociala lärandeteori. Dessa teoretiska perspektiv har hjälpt oss att analysera vårt empiriska material, för att ta reda på hur fritidspedagogerna förhåller sig till professionen och de olika roller som de ställs inför i det dagliga arbetet, samt hur de förhåller sig till maktfördelningen i organisationen. Det har även hjälpt oss att lyfta fram den pedagogiska dimensionen, genom att bland annat synliggöra fritidspedagogernas syn på lärande. Utifrån vårt empiriska material och den tidigare forskningen framgår det att fritidspedagoger än idag upplever att det finns en oklarhet kring deras arbetsuppgifter under skoltid och att de fortfarande upplever att deras kompetens inte tas tillvara som de hade velat. Vi har därför kommit fram till att fritidspedagogernas förväntningar har motsvarats till viss del men att det finns en del utmaningar kvar för att de ska kunna hävda sin profession. Samverkan mellan klasslärare och fritidspedagoger behöver bli bättre och samtidigt behöver rektorer, bildningsförvaltningen och högskolorna arbeta mer långsiktigt och hitta olika strategier för att fritidspedagoger ska få bättre förutsättningar att hävda sin profession i likhet med andra lärarkategorier. Nyckelord: Fritidspedagog, profession, yrkesroll, uppdrag, yrkesidentitet, fritidshem

Sammanfattning Läroplanen revideras 2018 och undervisning förväntas nu ske på förskolearenor runt om i landet. I samband med kommande revidering 2018 ökar kraven på förskollärare att uppfylla de riktlinjer som formuleras i läroplanen, varav formuleringen gällande undervisning är relevant för föreliggande studie. Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskolepersonals tal om undervisning samt talet om den verksamhet som i relation till undervisningsuppdraget ska bedrivas. För att få svar på syftet utför vi kvalitativa intervjuer med förskolepersonal vilka i föreliggande studie är förskollärare, barnskötare samt förskolechef. Intervjuerna ligger till grund för en tematisk analys. Studien grundar sig i Anthony Giddens struktureringsteori med ett socialkonstruktionistiskt synsätt samt relevant tidigare forskning inom området som rör undervisning. Den tidigare forskningen belyser även förskolepersonals resonemang om undervisning och revidering av läroplanen 2010. Struktureringsteorin bygger på att människor som aktörer har förmågan att skapa och omskapa sin vardagliga struktur som vidare förstås ur ett socialkonstruktionistiskt synsätt vilket innebär att ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra. I föreliggande studie har vi därför valt att analysera förskolepersonals berättelser och resonemang utifrån vald teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar förskolepersonals tal om undervisning i relation till den profession de har. Vad som framkommer är att tiden att bedriva undervisning i barngrupp inte upplevs vara tillräcklig samt att arbetet utanför barngrupp tar mer tid i relation till förskolans ökade krav på kvalité. Vidare uttrycks det av förskollärare att tidsbristen medför konsekvenser att uppfylla professionens fulla uppdrag i relation till läroplanen. Det framkommer också att förhållningssätt till begreppet undervisning kan sättas i relation till den fortbildning gällande undervisning i förskolan som förskolepersonal i föreliggande studie erbjuds via forsknings- och utvecklingsprogrammet. Vidare synliggörs huruvida begreppet undervisning kan appliceras i verksamheten vilket i resultatet visar sig ha att göra med förutsättningar beroende av ett större samhälleligt perspektiv. Verksamhetens ansvar och skyldigheter genemot samhället kan vidare kopplas till ett orsakssamband. Nyckelord: Aktör, educare, fortbildning, förskolepersonal, profession, struktur, undervisning

This study examines the nature and outcomes of the professional commitment of actuaries. The affective and continuance levels of professional commitment among actuaries are high. Overall, actuaries are more committed to their profession than to their employing organisations. Actuaries who have a high affective commitment to their profession and/or professional association are likely to have become involved in their profession recently and intend to remain in the profession for the foreseeable future. The overall professional-organisational conflict level for actuaries is very low. The outcomes of an increased professional organisational conflict are seen in an increased intention to leave the profession and/or professional association. Findings of this study have implications for the actuarial profession, employers of actuaries and the actuarial professional associations.

After Sweden's large refugee immigration in 2015, the government saw a lack in the reception of refugees. An investigation concluded, among other things, that the state, the municipality and county councils needed together handle the reception with a clear division of responsibility. With this said, the requirements for municipalities will be higher in terms of reception, but also in terms of informing and communicating with newly arrived migrants. Thereby, preschools has a responsibility to work whith parents and guardians for a good communication and cooperation which makes it possible for them to take part of their rights and at the same time gain insight into their child's everyday life. The purpose of the thesis is to investigate preschool teachers' work with guardians and parents in terms of cooperation, and further, if there are differences in this work due to preschool location in different socio-economic contexts. The study shows that the preschools has different prerequisites for cooperation with parents and guardians. Furthermore, a difference is shown in the possibilities for parents and guardians to be able to communicate, access information and to be able to influence and participate in the preschool´s work. At the same time, the conclusions show a variation in terms of the preschool teachers' view of their profession. The teachers view seemes to vary depending on the parents or the guardians different capital holdings, which gives this parental and guardian group, in relation to the preschool teachers, different levels of status and power.