Den 1 juli 2010 avskaffades värnplikten i förmån för ett yrkesförsvar, varpå premisserna för utbildningen av soldater förändrades. Idag har män och kvinnor från 18 år möjlighet att genomföra s.k. Grundläggande Militär Utbildning (GMU) under tre månader på frivillig basis. De nya premisserna kan m.h.t. frivilligheten ställas i paritet med civil vuxenutbildning, där båda upplever exempelvis avhopp till följd av motivationsbrist. Syftet med studien är delvis att identifiera officerarnas upplevda utmaningar på GMU avseende rekryternas tidigare erfarenheter, motivation samt lärarrollen. Därtill syftar studien till att undersöka om de är desamma för civil vuxenutbildning. Intervjuer av åtta officerare har genomförts för att identifiera de utmaningar som föreligger på GMU, samt en komparativ analys mellan dessa utmaningar och bland annat Knowles andragogikteori, som i den här studien representerar utmaningarna för den civila vuxenutbildningen. Resultatet visar att det föreligger utmaningar på GMU som är desamma för civil vuxenutbildning, särskilt tydligt vad gäller elevens/rekrytens motivation, men å andra sidan visar resultatet på att det föreligger utmaningar på GMU som inte förekommer i samma omfattning som i vuxenutbildning, och vice versa. / In July 2010 Sweden abolished conscription in favor of an all-volunteer military force, whereupon the prerequisites for the recruitment and training of soldiers changed. Today, men and women from the age of 18 can sign up for a so-called Basic Military Training (GMU) for three months on a voluntary basis. The new prerequisites can, with regard to voluntariness, be on par with civilian adult education, both of which are, e.g., experiencing drop-outs as a result of lack of motivation. The purpose of the study is partly to identify the officers’ perceived challenges at GMU regarding recruits earlier experience, motivation and the teacher’s role. In addition, the study aims to examine whether these challenges are the same as for the civilian adult education. Interviews of eight officers have been conducted to distinguish the challenges that exist at GMU, as well as a comparative analysis between these challenges and theory of adult learning, including Knowles’s andragogy model, which in this study represents challenges for the civilian adult education. The result shows that there are challenges at GMU that are the same as for the civilian adult education, particularly evident in terms of the motivation of the pupil/recruit, but on the other hand, the result shows that there are challenges at GMU that do not occur in the same extent as in adult education, and vice versa.

This master thesis project was based on the development and evaluation of an open learning material in thermal imaging for automation applications. The outsourcer – FLIR Systems – wanted a three-day course covering all necessary topics for infrared cameras in automation applications. These topics include thermography, optics, detectors, networks, protocols, and more. The open learning material was designed to function as a three-day, self-paced, distance course, and it was based on theories of andragogy, self-directed learning and transformative learning. The master thesis process was essentially divided into two phases: the development phase and the evaluation phase. The method for the development phase was based on a literature study. The literature on creating open learning material included ways of compensating for the lack of social interaction in distance courses, such as a friendly, warm narrator using the pronoun “I”, encouraging phrases, and self-assessment questions (SAQs). An SAQ is a framing of question intended to guide the learner towards self-assessment of his or her learning and knowledge. The vital part of the SAQ is the response, where not only the correct answer is given, but feedback on the wrong choices too. The development of the open learning material was an iterative process where discussion with supervisors at FLIR Systems and KTH Royal Institute of Technology led to improvements of the material. The evaluation phase consisted of two tests with test subjects. The first test was conducted by sending a sample unit of the material to test subjects around the world along with a questionnaire. The main objective was to test the tone and style of the material. There were variations in the result, but the majority found the material friendly and readable. The second test was an in-house test with three participants. Three sample units of the material was used, and the main objective was to test the usability of the material and the test subjects’ perceived learning process. The usability of the material varied with the three test subjects and depended on their technological prerequisites and reading comprehension in English. All test subjects responded positively to their perceived learning outcome. The following conclusions were drawn: the open learning material has the potential to promote autonomous and self-directed learners and can be used as a basis for further development – such as web-based courses and teacher-led classes. The open learning material as a whole and the results and analysis from the tests are included as appendices. / Detta examensarbete baserades på utveckling och utvärdering av ett öppet läromedel i termografi för automationstillämpningar. Uppdragsgivaren – FLIR Systems – hade uttryckt ett behov av en tredagarskurs som täckte alla nödvändiga ämnen för infraröda kameror för automationstillämpningar. Dessa ämnen var bland annat termografi, optik, detektorer, nätverk, protokoll med flera. Det öppna läromedlet var designat för att fungera som en tredagars distanskurs och det var baserat på teorier om andragogik, självstyrt lärande och transformativt lärande. Examensarbetets process bestod i huvudsak av två faser: utvecklingsfasen och utvärderingsfasen. Metoden för utvecklingsfasen baserades på en litteraturstudie. Litteraturen i skapande av öppet läromedel inkluderade tillvägagångssätt för att kompensera för bristen av social interaktion i distanskurser, så som en vänlig och varm berättarröst som använder pronomenet ”jag”, uppmuntrande fraser och självbedömningsfrågor (SAQ, Self-Assessment Question). En självbedömningsfråga är en frågeställning menad att leda den lärande mot självbedömning av hens lärande och kunskap. Den viktiga delen av självbedömningsfrågan är responsen, där inte bara det rätta svaret är givet, utan också feedback på de felaktiga svaren. Utvecklingen av det öppna läromedlet var en iterativ process där diskussion med handledare på FLIR Systems och Kungliga Tekniska högskolan ledde till förbättringar i materialet. Utvärderingsfasen bestod av två test med försökspersoner. Det första testet utfördes genom att skicka en provenhet av materialet till försökspersoner över hela världen tillsammans med en enkät. Huvudsyftet med testet var att testa tonen och stilen på materialet. Resultatet var varierande, men majoriteten av testpersonerna fann materialet vänskapligt och läsligt. Det andra testet var ett internt test med tre deltagare. Tre provenheter från materialet användes och huvudsyftet var att testa användbarheten av materialet och försökspersonernas upplevda läroprocess. Användbarheten av materialet varierade hos de tre försökspersonerna och berodde på deras tekniska förutsättningar och läsförståelse i engelska. Alla försökspersoner gav positiv respons om deras upplevda läranderesultat. Följande slutsatser drogs: det öppna läromedlet har potential att främja autonomt och självstyrt lärande, samt kan användas som en bas för fortsatt utveckling så som webbaserade kurser och lärarledda kurser. Det öppna läromedlet i sin helhet och resultat och analys av testen är inkluderade som bilagor.

Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på universitet/högskola i Sverige är avgiftsfria. På det stora hela är 55-plussarna mycket positiva till att studera på universitet/högskola som 55+ och rekommenderar andra 55-plussare att också göra det. Det är roligt och intressant och det höjer deras livskvalitet och därmed förstärks deras hälsa. Riksdag och regering uttrycker i offentliga texter att det är önskvärt med ett livslångt lärande i Sverige. Informanterna här anser att de via att studera på universitet/högskola som 55+ bidrar i samhället och därmed stärks också, via den sociala inkluderingen, demokratin i Sverige.