Syftet med vår undersökning var att undersöka hur en skolas modell av upplevelsebaserat lärande var utformat och om det kunde främja språkutvecklingen för elever med annat modersmål än svenska. Vi arbetade fram tre frågeställningar: Vad menar lärarna är de grundläggande beståndsdelarna i upplevelsebaserat lärande? På vilket sätt menar lärarna att upplevelsebaserat lärande gynnar språkutvecklingen för andraspråkselever? samt vad upplever lärarna vara den största skillnaden för elevernas lärande av att arbeta med upplevelsebaserat lärande? Vi märkte snabbt att upplevelsebaserat lärande var ett outforskat område. Vi fick därför fokusera på studier kring andraspråkselever och språkutveckling då vi inte kunde hitta studier gjorda på upplevelsebaserat lärande. Vår ambition var att kunna dra paralleller mellan dessa studier till upplevelsebaserat lärande. Resultatet är baserat på en empirisk undersökning, där vi genomfört ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Det insamlade materialet från undersökningen har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet samt pragmatismen. Genom observationer och intervjuer framkom det att modellen av upplevelsebaserat lärande har en tydlig struktur, grundad på tre byggstenar: förarbete, upplevelse och efterarbete. I resultatet framkom även elevernas möjlighet till att utveckla begrepp och ett ämnesspecifikt språk som viktigt. Detta framhöll lärarna som främjande för elevers språkutveckling, andraspråkselever i synnerhet.

Nashed Happy (2018). Genrepedagogik i skolutvecklingsarbetet- om förutsättningar för att skapa tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institution för skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Universitet, 90 hpBakgrund: De socioekonomiska faktorerna har fått en alltmer betydelsefull roll för elevernas resultat. Större insatser måste göras för språkutveckling och för att eliminera svårigheterna som hindrar lärande och skolframgång. Det ligger i alla lärares uppdrag att utveckla undervisningen till att bli mer språkutvecklande. Elever ska ges möjlighet till progression i skolrelaterade språkfärdigheter genom riktade, systematiska och långsiktiga insatser. Ett arbetssätt som handlar om att systematiskt närma sig språket och ny ämneskunskap är genrepedagogik Arbetssättet anses stämma överens med skolverkets riktlinjer för språkutvecklande arbete. Fördelarna är särskilt utmärkande för andraspråkselever men gynnar alla elever och leder till att tillgängliggöra lärmiljöerna för fler. Kunskap och samarbete kring arbetssättet liksom organisatoriska aspekter är dock av stor betydelse för framgång, och leder därför in i skolutvecklingsarbetet på organisationsnivå.Syfte: Att undersöka hur genrepedagogiken som ett språkutvecklande arbetssätt fungerar på en skola i Skåne. I studien redogör skolledaren och lärarna på ett högstadium för arbetet med genrepedagogik. Beskrivningarna skall bidra till ökad förståelse kring tillämpningen av det genrepedagogiska arbetssättet. Med stöd i tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ska studien även bidra till fördjupad kunskap om förutsättningarna som krävs för att arbetssättet ska främja tillgängliga lärmiljöer.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån en intervjuguide. Innehållsanalys har använts för att bearbeta och analysera materialet.Resultat: Studien visar på avvikelser mellan skolledarens och lärarnas uppfattning kring samarbetsförhållanden och genrearbetets utformning i den aktuella skolan. Genrepedagogiken innefattar flera komponenter som gemensamt ska verka för att bidra till en verklig inverkan på undervisningen. Forskning lyfter lärarens kunskap i arbetssättet som nödvändig. Specialpedagogens roll är framlyft för att stödja lärarna i skolutvecklingsarbetet och bidra till utveckling av tillgängliga lärmiljöer. Skolledarens roll är minst lika framlyft samt dennes förmåga att uppmärksamma behoven och den rådande kulturen. Därutöver fordras en samverkande organisation med utformning av skolutvecklingsarbetet med hänsyn i gruppens utvecklingsprocesser.Nyckelord: Andraspråkselever, Förebyggande arbete, Genrepedagogik, Skolutveckling, Tillgänglig lärmiljö

En stor utmaning i SO-undervisningen är mötet med andraspråkselever. Allt oftare ställs lärare inför det faktum att elever ännu inte behärskar sin svenska i den utsträckning som skolan faktiskt kräver. Lärarna utmanas därför i sin profession att möta de här elevernas skilda behov; framför allt då oförberedda lärare ser till andraspråkselever såsom problem och brister, snarare än som språkliga resurser och möjligheter. Risken med detta bristande perspektiv är att andraspråkselever enbart får ta del av den ordinarie undervisningen, helt utan anpassningar, och att de då hämmas i sin språkutveckling. Av denna anledning har vi valt att undersöka huruvida lärare väljer att arbeta med anpassningar i sin SO-undervisning, samt ifall de anser att de är utbildade i att göra detta. Vår studie belyser även de två utmaningar lärare upplever är störst i undervisningssituationer för andraspråkselever: språket och dess begrepp. Vårt resultat baseras på den information som erhölls genom intervjuer med fem olika SO-lärare. Vid analysen av det insamlade materialet nådde vi slutsatsen att lärare bör besitta ett resursperspektiv, då ett sådant perspektiv inte enbart gynnar andraspråkselever utan även samtliga individer i klassrummet. Lärare som arbetar utifrån ett resursperspektiv, arbetar efter Vygotskijs grundtanke som gör gällande att språk är grunden för kunskapsbildning. På så vis arbetar man även i enlighet med läroplanen då denne genomsyras av det sociokulturella perspektivet. Studien visar att det inte enbart är andraspråkselever som tillägnar sig kunskaper i ett klassrum som kännetecknas av ett resursperspektiv, utan även att vi som lärare har mycket att lära av dem. På så vis blir andraspråkselever en kunskapskälla beträffande hur lärare kan åstadkomma en undervisning som gynnar alla elever.

Detta arbete behandlar matematik ur ett kommunikativt perspektiv, hur språket kan påverka den matematiska förståelsen. Den behandlar även hur modersmålet kan stödja matematisk förståelse. Arbetet visar sambandet mellan matematikutvecklingen och språkutvecklingen hos eleverna. Utifrån flerspråkiga elevers förmåga och svårigheter kan man anpassa sin undervisning enligt deras behov och kunna använda sig av olika representationsformer beroende av elevers förutsättningar och bakgrund.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika vetenskapliga texter ställer sig till hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan ur ett andraspråksperspektiv. För att stödja vår frågeställning sökte vi efter relevant forskning i olika databaser med hjälp av våra sökord, vilket resulterade i att vi fann olika vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som vi använde oss av. Kunskapsöversiktens resultat visar att om man arbetar aktivt med språkutveckling i SO-undervisningen, resulterar det till en positiv språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. SO-undervisning är beroende av texter, lärarens genomgångar samt diskussioner i grupper. Forskning har visat att samspel mellan lärare och elev samt samspel elever mellan är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Dessutom krävs det rätt lärarledd stöttning för att eleverna ska kunna utvecklas. Om andraspråkselever får använda alla sina språkliga resurser bidrar det till en ökad utveckling under förutsättningar att läraren har tillräcklig kompetens och en stark ledarroll.

Syftet med studien har varit att undersöka om lärarhandledningen till läroböckerna i företagsekonomi beskriver, planlägger och ger förslag på språkstimulerande aktiviteter för andraspråkselever samt om handledningen konkretiserar hur vardagsspråk kan transformeras till skolspråk. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit språkinriktad undervisning. Studiens genomförande har gjorts utifrån läsning av handledningen, en så kallad dokumentanalys. För att åstadkomma en struktur i genomförandet har ett underliggande analysschema med frågor använts. Slutsatserna i studien visar på en avsaknad av ett tydligt andraspråksperspektiv samt av förslag som stimulerar andraspråkseleverna språkutveckling. Det framgår inte heller tydligt hur undervisningen ska planläggas för att inkludera dessa. En helhetsbedömning av slutsatserna är att läraren tillsammans med eleverna utformar undervisningen utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera undervisning i årskurs 1 utifrån en teori om språk- och kunskapsutveckling. Vår frågeställning är därmed: Hur kan lärare i två språkligt heterogena ettor bedriva en gynnsam språk- och kunskapsutvecklande undervisning?Vår kvalitativa forskningsstudie vilar på teorin om språk- och kunskapsutvecklande undervisning så som den beskrivs i Hajer & Meestringa (2014). Teorin har rötter i Vygotskijs sociokulturella syn på lärande och har vidareutvecklats av studier inom kunskapsfältet andraspråksinlärning och utveckling. Metoderna vi har använt är semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer. Resultatet visar att på de studerade lektionerna förekom muntlig interaktion, mycket kontextuellt stöd och att eleverna fick olika typer av stöttning. En slutsats vi drar av detta resultat är att dessa arbetssätt kan ha bidragit till att de flesta eleverna i de två studerade klasser har bara på en termin lärt sig skriva och läsa, vilket lärarna uppger i intervjuer. Ytterligare en slutsats är att lärare bör redan i årskurs 1 planera meningsfulla läraktiviteter med fokus på utveckling av både språk och kunskaper.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka arbetssätt som två olika lärare tillämpar i sina flerspråkiga klassrum, för att kunna identifiera hur andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling kan främjas i de olika klassrumsmiljöerna. Genom att ta del av den schemalagda undervisningen i två olika klassrum vill vi se om där finns några likheter och skillnader och därav blev vår frågeställning: Hur arbetar lågstadielärare med flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling? Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och cirkelmodellen. Det empiriska underlaget har samlats in genom klassrumsobservationer och intervjuer. I den tidigare forskning som presenterats synliggörs det att genrebaserad undervisning kan verka främjande för eleverna. Vidare belyses smågruppsarbeten som främjande för eleverna såtillvida att gruppen kan fungera som stöttning och bidra till att eleverna kan prestera på en högre nivå än vad de hade kunnat prestera individuellt. Studiens resultat visar att explicit undervisning, visuellt stöd och smågruppsarbeten är av betydelse för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling.

I en mångkulturell skolkontext är det viktigt att lärarna tillämpar ett interkulturelltförhållningssätt för att alla elever ska få tillgång till en likvärdig skolgång. Syftet meddenna studie är att få fördjupad förståelse för det interkulturella kontra detmonokulturella förhållningssättet i svenskundervisningen för andraspråkseleversutveckling i det svenska språket. Arbetet har avgränsats till att undersöka vilketförhållningssätt som är det mest dominerande, samt på vilket vis förhållningssättenframställs under intervjuerna, vilken inverkan informanterna uppfattar att detmonokulturella kontra det interkulturella förhållningssättet har på andraspråkseleversandraspråksutveckling och vilka förutsättningar de upplever att de har, och behövs, föratt uppnå ett interkulturellt arbete. Jag antog en kvalitativ metodansats genom åttasemistrukturerade intervjuer, med fyra rektorer och fyra svensklärare. Materialetanalyserades genom närläsning och en abduktiv ansats antogs. De teoretiskautgångspunkterna och begrepp som studien grundas i är det sociokulturella perspektivet,Cummins teori om andraspråksutveckling samt det monokulturella och detinterkulturella förhållningssättet. Resultatet visar att det monokulturellaförhållningssättet är det mest dominerande, men att det finns en strävan efter atttillämpa ett interkulturellt förhållningssätt. Informanterna beskriver det interkulturellaförhållningssättet som det mest gynnsamma för andraspråkselevers utveckling isvenska, men de ansåg att de inte hade förutsättningar att tillämpa det. Deförutsättningar som poängterades var segregationens påverkan, organisationens fokus,kompetensen hos personalen samt den svenska skolans struktur. Slutsatsen som dras äratt segregationen är den största skillnaden och hindret för det interkulturella arbetetsamt att lärare behöver mer kompetens inom detta ämne för att någon utveckling skaske. Det krävs en interkulturell kompetens och det räcker inte med en medvetenpersonal med goda ambitioner.

Språket är den största faktor för framgångsrik kommunikation. Utan språket är det svårt i interaktion med andra människor. Främst för de andraspråkselever som kommer till Sverige utan något svenskt ordförråd alls. Helt oförstådda och vilsna. Med denna information i baktanke valde vi att göra en litteraturstudie där tidigare forskning har undersökts för att besvara vår frågeställning “Vilka är de främsta faktorerna för att främja andraspråkselevers läsutveckling?”. Tidigare forskning har varit vetenskapliga artiklar och avhandlingar som är granskade och berör vårt område. Genom den granskade forskningen visar vårt resultat att det finns en mångfald olika faktorer som främjar andraspråkselevers läsutveckling. Det som resulterade som viktiga var att låta eleverna få interaktion med andra, modersmålsundervisning, studiehandledning, stöttning och läsinstruktioner.