År 2012 gjorde PISA en undersökning gällande problemlösning i matematik. Dessa tester visade att sverige presterade lägre än OECD genomsnittet. Det visade sig också vara en skillnad på resultaten gällande de elever med svensk bakgrund kontra utländsk bakgrund. Resultaten från de nationella proven i matematik år 2018/2019, visade att antalet underkända elever med svenska som andraspråk var 30 % i årskurs 6. I årskurs 9 var andelen upp emot 40 % . Syftet med denna studie är att undersöka hur en kooperativ strategi kan vara behjälplig inom problemlösning för elever med en utländsk bakgrund som har svenska som andraspråk. Syftet är att se om den kooperativa strategin med att arbeta i grupp kan vara positiv för elevers språkförståelse som behövs för problemlösning i matematik. Det har visat sig att mängden forskning inom kooperativt lärande är liten. Framförallt den forskning som är kopplat till problemlösning i matematik. Detta arbete utgår ifrån den sociokulturella teorin där den proximala utvecklingszonen samt den primära och sekundära socialisationen används för att analysera det empiriska materialet. Denna empiriska studie bygger på en kvalitativ metod i form av två intervjuer med deltagande av fyra elever. Eleverna har en utländsk bakgrund samt svenska som sitt andraspråk. Inför intervjuerna informerades eleverna och deras vårdnadshavare om studiens syfte och hur intervjuerna skulle gå till. Intervjuerna utgick ifrån en kooperativ lärandestrategi där eleverna fick försöka lösa en problemlösningsuppgift i matematik, först ensamma och där efter i par. Studien har visat på hur pass stort hinder språket kan bli när det kommer till problemlösning i matematik. Elever som har svenska som sitt andraspråk kan misslyckas med uppgifter på grund av att de inte förstår, missuppfattar eller går miste om en del viktiga ord och begrepp. Eleverna upplevde att pararbetet gynnade deras problemlösningsförmåga, både vad gäller den språkliga förmågan samt den matematiska. Det visade sig även att lärarens vägledning kan vara värdefull i det kooperativa arbetet.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur språkutvecklingen kan anpassas för elever med ett andraspråk inom de samhällsorienterande ämnen. Vi vill ta reda på hur SO-lärarens arbete kan gynna andraspråkselevers språkutveckling. Forskning inom ämnet språkutvecklande arbetssätt samt vetenskapliga artiklar inom arbetssätt i SO-ämnen ligger till grund för studiens viktigaste resultat. Resultat visar på att dagens skolor består av en större mångfald vilket leder till större utmaningar för lärare. Utmaningar som uppstår då språkbrister finns i de svenska språket hos andraspråkselever begränsar lärarens undervisningsform. Det framkommer även att det från elevens sida är utmanande att utvecklas i ämnena. Det som gynnar ämnesutvecklingen för dessa elever i SO-ämnena är lärarens förståelse för elevens språkliga bakgrund. Det anses även positivt om modersmålet tas tillvara på i lektionstid. En annan viktig aspekt för att minska utmaningarna är vikten av stöttning även att läraren förstår elevernas kulturella bakgrund och visar förståelse och engagemang.

Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som 1–3-lärare anser är gynnsamma för andraspråkselevers möjligheter att utvecklas i skolan. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor har vi använt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att lärare använder sig av samma metoder och arbetssätt för alla elever, men att de lägger stor vikt på tydlighet och bildstöd när det kommer till andraspråkselever. Resultatet visar även att lärarna känner sig trygga i sin roll som lärare, men att de saknar en utbildning som de kan luta sig mot när det kommer till att främja andraspråkselevers utveckling.

Denna studie undersöker huruvida språkmedierande bilder i matematiska textuppgifter kan ha effekt på elevers resultat. De teorier vilka ligger till grund för studien är språkteorin Dual Coding Theory och den psykologiska teorin Cognitive Load Theory.. Studien har ett dubbelt perspektiv i det att både elever med svenska som modersmål och andraspråkselever utgör po- pulationen. Metoden som valdes var ett matematikprov innehållande åtta textuppgifter varav hälften innehöll språkmedierande bilder i form av sekvensbilder. Resultatet antyder att de språkmedierande bilderna positivt påverkat resultaten för elever med svenska som modersmål och för andraspråkselever, i den meningen att antalet godtagbara lösningar och korrekta svar var högre för textuppgifterna innehållande språkmedierande bilder.

Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever på gymnasieskolans yrkesprogram upplever sina relationer med lärare. Vikten av fungerande relationer mellan elever och lärare i skolan är väl befäst i forskningen, men väldigt lite aktuell forskning finns att tillgå när det gäller hur andrapråkselever uppfattar relationerna. Den mesta forskningen utgår från lärarperspektivet. För att skapa relationer som bidrar till kvalitét i alla lärsituationer behöver lärare besitta kunskaper om denna elevgrupps livsvärld, värderingar och bakgrund. Genom de intervjuer som genomförts inom ramen för denna undersökning får vi en inblick i denna elevgrupps uppfattningom vad som är viktigt i en fungerande relation och hur det påverkar deras studier.

Syftet med denna litteraturstudie är att lyfta fram vad tidigare forskning kommit fram till angående hur lärare kan arbeta för att hjälpa andraspråkselevers språkutveckling på bästa sätt i de tidiga skolåren. Litteraturstudien kommer dessutom att belysa vad forskningen framhåller som bra och effektiva arbetssätt när det kommer till andraspråkselevers språkutveckling. Den frågeställning denna litteraturstudie utgår från är: Hur kan läraren utforma undervisningen för att främja andraspråkselevers språkutveckling?   Denna studie är baserad på tio artiklar och resultatet har vuxit fram genom att tidigare forskning har valts ut, bearbetats, analyserats och sammanställts utifrån frågeställningen. Att producera språk i tal och skrift kommer från ett behov av kommunikation samt en önskan om interaktion och inkludering. Idag är den svenska skolan enspråkig, undervisningsspråket är svenska och detta gynnar inte andraspråkseleverna och kan skapa en känsla av exkludering. Flerspråkighet i skolan skapar däremot inkludering och kan bidra till att elever ser sig själva som flerspråkiga och kunniga individer. Det finns olika framgångsrika arbetssätt för läraren att använda; språklig stöttning, interaktion och transspråkande. Att använda sig av dessa arbetssätt skapar möjligheter för eleverna att själva producera språk i tal och skrift samt kunna lyssna och på så vis förstå att språk har olika funktioner beroende på situation men även hur ord och uttryck uttalas. Många lärare känner en viss osäkerhet kring en flerspråkig undervisning, men genom kollegialt samarbete och diskussioner kan detta förändras. För att en flerspråkig undervisning ska lyckas behöver lärare ha ett öppet sinne och en positiv attityd gentemot flerspråkighet.

Syftet med studien är att få insikt i vilka erfarenheter lärare har av problemlösning inom matematik för andraspråkselever. Erfarenheterna bygger på tre nivåer som innefattar hur lärarna anpassar undervisningen, vilken påverkan lärare upplever det har på elevers problemlösning att de är andraspråkselever samt vilket stöd som finns tillgängligt för lärarna i verksamheten. Genom en kvalitativ ansats kom det fram att lärarna är medvetna om språkbarriärer som skapar problematisk vid matematikundervisningen för andraspråkselever. Utifrån sina erfarenheter var lärarna medvetna om att det språkutvecklande arbetet i dagsläget inte är optimalt. Det språkutvecklande arbetet i matematik behöver utvecklas för att elevernas kunskapsutveckling i problemlösning ska vara likvärdig

I dagens samhälle finns flerspråkighet överallt och i de allra flesta svenska klassrum finns flera elever som inte har svenska som modersmål. Andraspråkselever är en heterogen grupp som precis som elever med svenska som förstaspråk ska ges möjligheter att nå skolframgång oavsett tidigare kunskaper eller individuella förutsättningar. Det medför att allt högre krav ställs på lärare som behöver utforma och anpassa undervisningen för att tillgodose alla elevers skilda behov. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka forskningsområdet inom andraspråkselevers språkutveckling i svenskämnet i grundskolan. Studierna som kom att användas i kunskapsöversikten samlades in genom sökningar i databaserna Primo, DiVA, ERIC och SwePub. Sökorden som användes för att finna refereegranskade artiklar som baserats på studier utförda i svenska skolor var bland annat flerspråkighet och multilingualism. Resultatet visar på flera faktorer som anses kunna vara framgångsrika i undervisningen, bland annat användande av elevers modersmål och att låta elever använda sina förkunskaper och tidigare erfarenheter i klassrummet. Utifrån artiklarna har det också gått att urskilja tydliga mönster för sådant som kan komma att vara hinder för andraspråkselevers språkutveckling, till exempel att lärare förenklar sitt språk och inte utmanar andraspråkselever med tillräckligt kognitivt krävande uppgifter och att andraspråkselever inte möter tillräckligt mycket av det svenska språket utanför skolan.  Andraspråkselever når inte upp till samma resultat som de elever som har svenska som förstaspråk. För att kunna erbjuda andraspråkselever en likvärdig undervisning behöver svenska skolor bli bättre på att anpassa sig till den mångfald som råder i samhället.

Syftet med studien är att belysa matematiklärares uttryckta användande och behov av modersmålslärarens delaktighet i matematikundervisningen. Det uttryckta användandet jämförs utifrån matematiklärarens modersmål. Det uttryckta behovet jämförs utifrån andelen andraspråkselever i klassen. En kvantitativ ansats med enkäter som grund gav svar på forskningsfrågorna och påvisade sambandet mellan de olika variablerna som undersöktes. Resultatet visar att andraspråkselevers möjlighet till modersmålsläraren som resurs i matematikundervisningen påverkas av andelen av andraspråkselever i klassen samt matematiklärarens modersmål. Utifrån studiens resultat får inte andraspråkslever den likvärdiga undervisningen som skollagen ger dem rätt till.

Upplevelser som vi erfarit under vår tid som lärarstudenter fångade vårt intresse för andraspråkselevers möjligheter till språk- och kunskapsutveckling i en förstaspråkskontext. Syftet med studien blev således att undersöka vilka arbetssätt lärare inom de samhällsorienterande ämnena uppfattar som stödjande för andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling. Vårt fokus riktades mot lärare och lärarstudenter som är intresserade och vill fördjupa sina kunskaper i att utforma den samhällsorienterande undervisningen utifrån ett likvärdighetsperspektiv i en första- såväl som en andraspråkskontext. Empirin till studien samlades in genom kvalitativ undersökningsmetod, semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes tillsammans med fem mellanstadielärare på tre olika skolor. Lärarna är legitimerade i de samhällsorienterande ämnena och har varit undervisade lärare i varierande antal år. Lärarnas erfarenheter och kunskaper synliggörs och ligger till grund för resultatet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande samt Cummins modell för språkutvecklande arbetssätt. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv på syftet samt olika gynnsamma arbetssätt för språk- och kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att förstaspråkselever respektive andraspråkselever har skilda förutsättningar att nå språk- och kunskapsutveckling. De skilda förutsättningar ställer krav på undervisande lärare att skapa möjligheter utifrån elevernas förutsättningar i strävan mot en likvärdig skola. Interaktionens betydelse för språk- och kunskapsutveckling är en central del av resultatet och ett arbetssätt som informanter lyfter vid flertal tillfälle. Resultatet påvisar även att eleverna gynnas av en varierad undervisning med tillgång till stöttning på flera sätt. Slutligen beskrivs även resursfrågan i resultatet. Lärarna anser att de använder alla tillgängliga verktyg för att stödja sina elever men att skolans resurser brister, såväl ekonomiska som sociala.