Rapporter visar att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i matematik än elever med svensk bakgrund i grundskolan. Vad det beror på är inte fastställt men socioekonomisk bakgrund, det svenska skolsystemets kapacitet för att utbilda elever med utländsk bakgrund och språkkunskaper i svenska diskuteras som möjliga orsaker (Skolverket, 2019). Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om likvärdighet och inkludering i matematikundervisning när det gäller andraspråkselever, samt deras faktiska undervisningsstrategier. Fyra undervisande lärare i mellanstadiet och en studiehandledare intervjuades. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom kodning och tematisering för att hitta gemensamma mönster men också skillnader. Resultatet visade att alla lärare uttrycker att andraspråkselever ska få den undervisning de behöver och att alla elever ska vara med. Hur lärare sedan arbetar i matematikundervisningen för att uppnå detta skiljer sig åt. Det var en lärare som stack ut i sin matematikundervisning då hen främst utgår från arbete i helklass och ett flerspråkigt förhållningssätt. Gemensamt för alla lärare är att de anser kartläggning, översättning och begreppsutveckling samt stöttning av andraspråkselever som särskilt viktigt i matematikundervisningen.

I dagens skola är det vanligt att elever pratar mer än ett språk och har ett annat modersmålän svenska. Flerspråkiga klassrum ställer högre krav på lärarens förmåga att undervisa påett sätt som tar hänsyn till alla elevers individuella förutsättningar. Syftet med den härkunskapsöversikten är att ta del av den forskning som finns kring hur undervisning kanbedrivas i flerspråkiga klassrum på ett sätt som främjar andraspråkselevers lärande. Genomtolkning av vetenskapliga artiklar har vi sökt svar på frågeställningarna “vilka faktorerpåverkar andraspråkselever lärande?" och “vilka didaktiska val kan lärare göra för attfrämja andraspråkselevers lärande i ett flerspråkigt klassrum?”.I analysen av materialet har det blivit tydligt att det finns en homogen språknorm både iskolans styrdokument och i den undervisning som bedrivs, vilket i sin tur påverkarandraspråkselevers lärande negativt. Om flerspråkigheten istället ses som en tillgång ochfår ta plats i undervisningen gynnar det lärandet. Något som också har positiv inverkan förandraspråkselever är ett helhetsperspektiv på elevens utbildning, där undervisningen isvenska som andraspråk och modersmålsundervisningen inte separeras från övrigundervisning. Det är viktigt att det finns en kollegial samsyn och att alla lärare arbetar påett språkutvecklande sätt och gemensamt tar ansvar för elevens skolgång. Undervisningenska differentieras med hänsyn till varje elevs bakgrund, språkliga förutsättningar och behov.Gruppbaserade aktiviteter med mycket interaktion främjar språk- ochkunskapsutvecklingen hos andraspråkselever. Läraren har en viktig roll och behövermedvetet skapa språkutvecklande interaktionsmönster och fungera som en brygga mellanvardagsspråk och ämnesspråk.

Följande studie syftar till att synliggöra lärares upplevelser av attundervisa andraspråkselever i matematik utifrån tre olika faktorer, modersmålsundervisning,studiehandledning på modersmålet och samarbetet mellan hem och skola. Resultaten baseraspå kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem legitimerade lärare som är verksammainom lågstadiet. Fenomenologi har använts både som forskningsteori och analysmetod.Resultatet tyder på att lärarna i denna studie upplever att modersmål och studiehandledning påmodersmålet har en positiv effekt på andraspråkselevers matematikinlärning men att detsaknas ett samarbete mellan de olika parterna. Vidare visar resultatet på att lärarna uppleveratt ett gott samarbete mellan hem och skola har en positiv påverkan på elevernasmatematikinlärning.

Denna studie handlar om lärares utmaningar i SO-undervisning för elever som har svenskasom andraspråk. Examensarbetets syfte är att undersöka och få en inblick i de svårigheterlågstadielärare upplever när de undervisar elever som har svenska som andraspråk ochflerspråkiga elever i SO, samt hur lärarna ser på de metoder som de använder sig av för attgynna och stödja andraspråkselevers kunskapsutveckling och lärande. De teoretiskaperspektiven som vi har utgått är ifrån är transspråkande, sociokulturellt perspektiv, samtscaffolding. Vi har också läst på om tidigare forskning som bland annat pekar på att ettkooperativt arbetssätt gynnar andraspråkselevers inlärning. Tidigare forskning har också visatresultat på att transspråkande undervisning har gynnat flerspråkiga elevers skolgång i bådeUSA och i Sverige men att lärares förhållningssätt gentemot metoden spelar en stor roll förhur lyckad den är. Vi anser att det är viktigt att forska om utmaningar som svenska lärareupplever i SO-undervisning för andraspråkselever av flera anledningar. För det första tyckervi att det är viktigt att förstå vilka utmaningar elever med svenska som andraspråk står inför,detta är nödvändigt för att kunna utveckla strategier för att kunna skapa en stödjande miljöför elevernas lärande och kunskapsutveckling. För det andra anser vi att det är viktigt attlärare förstår de utmaningar som de själva står inför och möter i sin undervisning för eleversom har svenska som andraspråk. Detta är viktigt för att kunna utveckla en förståelse för debehov som andraspråkselever har i SO-ämnena och att se till att de får rätt stöd och resurserför att kunna nå den fulla potentialen.För att undersöka vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss av en kvantitativ metod iform av digitala enkätundersökningar som skickades ut elektroniskt till olika skolor i Sverige.I undersökningen deltog 22 lärare som är behöriga i SO på lågstadiet. Enkäten skickades uttill F-3-lärare på våra VFU-skolor och vi publicerade den även i två Facebokgrupper förlärare i grundskolan. Anledningen till varför vi valt att göra en kvantitativ undersökning ärför att det är lättare att nå ut till fler personer och på så sätt också lättare att dra en generellslutsats baserad på de svar vi får in. Resultatet visade att den största utmaningen för lärare ärämnesrelaterade begrepp och att på ett rättvist sätt kunna bedöma elever med bristandekunskaper i svenska, samt att bildstöd och samarbete med andra elever kan främja elevernasspråkutveckling.

Denna studie fokuserar på att undersöka hur lärare uppfattar flerspråkighet samt hur de arbetar språkutvecklande i matematikundervisningen för att stödja flerspråkiga elever. Genom att lyfta fram sex undervisande lärare inom mellanstadiets matematikundervisning strävar studien efter att belysa de utmaningar som dessa lärare möter och förstå de specifika strategier och metoder de använder för att stödja flerspråkiga elevers inlärning.Efter att ha genomfört intervjuerna transkriberades materialet och genomgick en analys med kodning och tematisering för att urskilja gemensamma mönster och skillnader inom lärarnas svar. Resultaten av studien indikerar att, trots liknande grunduppfattningar om att möta flerspråkighet i matematiken, varierar lärarnas strategier. Denna variation anses vara en vanlig företeelse bland lärare och ger insikter i den differentierade synen på och tillämpningen av undervisningsmetoder för flerspråkiga elever inom matematikämnet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar med andraspråkselever när det kommer till problemlösning inom matematiken samt vilka pedagogiska strategier lärarna använder för att överkomma eventuella svårigheter. Det genomfördes sex intervjuer från två olika kommuner inom Sverige. Resultatet indikerar att de flesta informanter upplever det matematiska språket som den största svårigheten för andraspråkselever inom området. De pedagogiska strategier som informanterna använder sig av är EPA-modellen, Talk Moves och de fem undervisningspraktikerna av Smith och Stein. Informanterna använder sig också av laborativt material, då de anser att det gynnar elevernas utveckling inom problemlösning. Slutsatsen av studien visar på att majoriteten av våra informanter konstaterar att andraspråkselever har det svårare att lösa problemuppgifter på grund av brist inom det svenska språket. Det framkommer även att språket har en avgörande roll för att eleverna ska klara av problemlösningsuppgifter.

Abstrakt  Skönlitteratur […] ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara (Skolverket 2022).   Citatet ovan är hämtat från ämnet Svenska som andraspråks (hädanefter används förkortningen SVA) syfte på Skolverkets hemsida. Läsning av skönlitteratur ska fylla flera olika funktioner i den svenska skolan. Det ska bland annat vara känslomässigt utvecklande, bidra till en större världsbild, ökad förståelse för omvärlden och inte minst personlig utveckling i både språk och tankesätt. Denna studie undersöker vad som påverkar elevers, i grundskolans senare år 7–9, läslust. Studien är en kvalitativ intervjustudie där jag har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet, relationell pedagogik, scaffolding samt den proximala utvecklingszonen. Jag har intervjuat elever med svenska som andraspråk i grundskolans senare år 7–9 samt en verksam lärare och en bibliotekarie. Studien visar att faktorer som bokgenre, klassrumsklimat, skolmiljön och ljudvolym påverkar hur eleverna läser i skolan. Efter att jag intervjuat bibliotekarien så visar resultatet och tillika tidigare forskning att man kan skapa en mer naturlig läslust med små medel som att skapa läshörnor och tysta rum. Vetskapen om hur eleverna tänker kring läsmiljön ger möjligheter till att kunna anpassa lektioner och dess planering kring läsning av skönlitteratur i skolan och att då kunna minska motståndet mot att läsa skönlitteratur hos ungdomar. Även kunna ge förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för att öka elevers läslust. Resultatet visar också att både pojkar och flickor läser uteslutande i skolan men flickor läser i större utsträckning hemma. Samtliga elever väljer främst skönlitterära böcker i genren kärlek men även genren skräck var en favorit.

Denna kvalitativa studie undersöker hur matematiklärare samt studiehandledare undervisar för att främja andraspråkselevers förståelse för matematik. Syftet är att identifiera metoder som används för att stödja andraspråkselevernas inlärning och utveckling inom ämnet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studiehandledare och matematiklärare som arbetar med andraspråkselever. Intervjuerna har fokuserat på att utforska vilka specifika metoder som används för att underlätta förståelsen av matematik och främja elevernas delaktighet i undervisningen. Resultatet av studien visade att lärarna och studiehandledarna använde en rad olika strategier för att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Dessa inkluderade att använda konkreta material och visuella representationer för att förklara matematiska begrepp, använda modersmålet som ett stöd för att klargöra och förstå svårigheter samt skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö där eleverna känner sig trygga att delta aktivt. Studiehandledarna betonade vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förmågor. De betonade också betydelsen av att bygga upp elevernas matematiska språk med stöd av modersmålet och att använda interaktiva samt differentierade undervisningsmetoder för att tillgodose olika inlärningsstilar. Slutsatsen av studien är att lärare har en central roll i att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Genom att använda en kombination av pedagogiska strategier kan lärare skapa en meningsfull och inkluderande lärmiljö där andraspråkselevernas inlärning och utveckling kan främjas. Vidare forskning och utbildning inom området är nödvändig för att ytterligare förstå och stödja lärare i deras arbete med att främja andraspråkselevers matematikförståelse.

No description available.

The aim of this study is to examine (from a didactic perspective) how two social studies teachers who work in two different elementary schools, grade three, pursue their oral instructions with subject terms. We have selected these four following questions as main evaluation points throughout the study, basing our conclusion upon the information composed from the answers: Which of the five “conceptions of high order thinking” do the teachers value as the purpose for the teaching content? How do the teachers in their use of notions relate to the needs of second language students and how do they reflect on it? How do the teachers use subject-specific notions in their teachings practices? How are students given the opportunity to use, communicate and integrate around notions and how are the teachers reflecting on it? In this study we applied two types of qualitative methods. Six observations combined with interviews in the form of four short unstructured interviews and an in-depth interview with each teacher. Previous research shows that great linguistic skills are a common factor for success in all subjects. Our investigation has been made from a sociocultural theory that promotes learning through interaction with others as well as by receiving support from the teacher, through scaffolding. Our result indicates, in conclusion that the number of second language learners in the class has an impact on how actively the teachers work to concretize abstract notions. The student population determines how they in teaching practices use notions. Social issues also decided how the teachers gave students room to use notions. For teacher no. 2 who worked in an environment where the second language students were a majority, a second language perspective was an obvious matter, whereas teacher no. 1 considered it to be a management issue and a collective responsibility.