Att tillåtas att använda sitt modersmål i skolan är en viktig del i undervisningen av andraspråkselever. Forskning av till exempel Cummins (2017) och Ganuza och Hedman (2017; 2018) har visat att modersmålet påverkar och hjälper eleverna i deras andraspråksutveckling men också i deras identitet. Denna uppsats innefattar en intervjustudie med fyra arabisktalande elever i åldrarna 17–20 år där två av dem har studerat modersmål samt resterande valt att avstå. Syftet med studien var att undersöka hur modersmålsanvändningen påverkade elevers identitet enligt deras egna utsagor. Detta gäller både modersmålsundervisningen och modersmålsanvändningen i skolan. Resultatet påvisar att de elever som tilläts tala sitt modersmål i klassrummet kände sig sedda och bekräftade. De fyra eleverna i studien menade att det är en balansgång mellan när man ska prata svenska och sitt modersmål eftersom man antingen känner sig tvingad att prata svenska eller uppfattas som otrevlig när man pratar sitt modersmål då flera inte förstår. Resultatet bekräftar även tidigare forskning om språk och identitet hos andraspråkselever som visat att modersmålet stärker andraspråksutvecklingen samt elevernas identitet. / <p>Svenska som andraspråk</p>

I denna studie undersöker jag hur andraspråkselevers matematiska kunskaper bedöms, när matematikkunskaper ligger på högre nivå än de språkliga. Jag utgick från lärarens perspektiv gällande: vilka tillvägagångssätt en lärare använder för att bedöma eleverna, hur språket blir ett hinder och hur läraren gör för att undvika att språket ska vara ett hinder. För att besvara dessa frågor intervjuade jag två olika lärare på olika skolor som har även olika förutsättningar. Resultaten visar att lärare använder sig av kartläggning och matematikuppgifter, men de tar även hänsyn till att eleverna ännu inte har utvecklat språket genom att använda sig resurser som kan översätta och erbjuda andra uttrycksformer som ”plockisar”. / This study focuses on how second language pupils’ mathematical knowledge is accessed, when their mathematical knowledge is at a higher level than the linguistic knowledge. I focused on the teacher’s perpective regarding: What approaches a teacher uses to assess pupils, how the language becomes an obstacle and how the teacher does to avoid the language to be an obstacle. To answer these wuestions, i interviewed two different teachers at different schools who also have different conditions. The results show that teacheras use a survey and math problem, however they also take into account that pupils have not yet develop the language. Therefore they use  other resources for example a translater and other forms of expression such as ”plockisar”.

De senaste åren har andelen elever med annat modersmål än svenska ökat i den svenska skolan. Samtidigt ska skolans samtliga elever bedömas efter samma kunskapskrav, och undervisningen ska anpassas efter varje individs förutsättningar. Syftet med arbetet var att undersöka och analysera hur några utvalda speciallärare och specialpedagoger beskrev problematik, bemötande och språkliga svårigheter hos andraspråkselever, och hur deras svar kunde ses ur specialpedagogiska perspektiv samt ur ett multikulturellt perspektiv. Vi gjorde en småskalig kvalitativ studie och genomförde fokusgruppsintervjuer med sammanlagt femton informanter i tre närliggande kommuner. I vår analys av materialet tog vi utgångspunkt i fenomenografin. De teoretiska utgångspunkter som vi utgick från i vårt arbete var specialpedagogiska perspektiv och perspektiv på multikulturell undervisning. Våra informanter talade generellt om gruppen andraspråkselever i positiva ordalag, och de ansåg att varken samhället eller skolan gav eleverna rätt förutsättningar att lyckas under sin skolgång. De såg brister i organisation och undervisning som en stor bidragande orsak till andraspråkselevernas skolsvårigheter. Det var relativt stor skillnad hur informanterna talade om vilka möjligheter andraspråkselevernas vårdnadshavare har att hjälpa sina barn, och kulturens inverkan på skolframgångar. De två perspektiv på specialpedagogik som vi tydligt såg under fokusgruppsintervjuerna var det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet. Våra resultat visade att det fanns lite kunskap om multikulturella dimensioner och hur de kan användas för att förbättra andraspråkselevernas möjligheter att lyckas i skolan.

<p>Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.</p>

<p>Denna fallstudie är en undersökning om lärares arbeten med högläsning för de elever som är nyanlända till Sverige. Undersökningens syfte var att ta reda på hur tre lärare arbetar med högläsning i förberedelseklasser och på vilka sätt det arbetet var språkutvecklande. I vår forskning har vi ett lärarperspektiv och vi belyser lärarnas tankar genom intervjuer och deras arbetssätt genom observationer. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vikten av att bearbeta texter före, under och efter högläsningen samt att läraren har en aktuell kompetens. Rapporten avslutas med ett nytt begrepp som vi ser behovet av när det gäller flerspråkiga elever och högläsning samt förslag på vidare forskning som vi gärna skulle vilja ta del av.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.</p><p>I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra. Arbetet med svenska som andraspråk innebär till största delen att utveckla elevernas svenska. Man vill ha en kombination av klassrumsundervisning och gruppundervisning för andraspråkseleverna. Undervisningen är individanpassad då det finns stora skillnader mellan eleverna, och man har en varierad undervisning där det svenska språket uttrycks på många olika sätt. Lärarna är positiva till modersmålsundervisning, men i dagsläget saknas ett samarbete mellan lärarna. Mellan de klasslärare och andraspråkslärare denna studie omfattar fungerar samarbetet bra.</p><p>Slutsatsen är att lärarens attityd till flerspråkighet får konsekvenser i hur undervisningen utformas. Man kan på många sätt framhäva de flerspråkiga eleverna genom att visa intresse för dem och deras erfarenheter. I ett flerspråkigt klassrum där man vill ha motiverade elever, måste man arbeta aktivt med flerspråkigheten och lyfta den dagligen så att alla elever får känna sitt värde. På detta sätt får andraspråkseleverna större möjligheter att utveckla sin svenska.</p>

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever. I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra. Arbetet med svenska som andraspråk innebär till största delen att utveckla elevernas svenska. Man vill ha en kombination av klassrumsundervisning och gruppundervisning för andraspråkseleverna. Undervisningen är individanpassad då det finns stora skillnader mellan eleverna, och man har en varierad undervisning där det svenska språket uttrycks på många olika sätt. Lärarna är positiva till modersmålsundervisning, men i dagsläget saknas ett samarbete mellan lärarna. Mellan de klasslärare och andraspråkslärare denna studie omfattar fungerar samarbetet bra. Slutsatsen är att lärarens attityd till flerspråkighet får konsekvenser i hur undervisningen utformas. Man kan på många sätt framhäva de flerspråkiga eleverna genom att visa intresse för dem och deras erfarenheter. I ett flerspråkigt klassrum där man vill ha motiverade elever, måste man arbeta aktivt med flerspråkigheten och lyfta den dagligen så att alla elever får känna sitt värde. På detta sätt får andraspråkseleverna större möjligheter att utveckla sin svenska.

Att lärare ska arbeta för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för god samverkan med hemmet finns skrivet i de styrdokument som reglerar skolans arbete. Ett stort ansvar ligger hos läraren för att upprätthålla kontakten. Den samhällsutveckling som ständigt sker kräver ny kunskap och skapar nya förutsättningar för människor som lever i det. Detta ställer krav på personalen som arbetar inom skolverksamheten att utveckla sina kunskaper för att kunna anpassa sitt arbete efter rådande samhällsvillkor.   Syftet med studien var att försöka få en bild av hur verksamma pedagoger arbetade i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever och hur samverkan med hemmet kan se ut. Den syftar också till att fördjupa våra kunskaper i ämnet som vi ska kunna ha användning av i vårt eget framtida arbetsliv. En fråga som ställdes till arbetet var hur pedagogerna arbetar i bemötandet av föräldrar till andraspråkselever, i jämförelse med svenska föräldrar. Vi undrade också hur de kulturella skillnader som kan finnas påverkar dels hur de arbetar i bemötandet och dels i samverkan med hemmet. Den sista frågan vi ställde till arbetet var vilka olika hjälpmedel som kan finnas för att förbättra kontakten med föräldrar till andraspråkselever.   I försöket att få svar på de frågor vi ställt valde vi att göra en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats. Den semistrukturerade intervjun ansåg vi passa bäst till vårt syfte och därför utfördes en sådan.   Studiens resultat visar att kunskap påverkar hur verksamma pedagoger ser på mångkultur och hur de arbetar kring ämnet. De som intervjuades uttryckte att de får för lite fortbildning i allmänhet, och i synnerhet beträffande mångkultur. Sammantaget poängterades alla människors lika rättigheter och för att eftersträva ett likvärdigt bemötande krävs en förmåga att kunna se varje enskild individ utifrån dennes förutsättningar.

This study aims to give an account of five teachers’ views and understandings of second language (L2) learners’ previous knowledge, as well as, their linguistic and cultural backgrounds. This is carried out by the means of qualitative interviews, where the sampling consists of five primary school teachers at various schools. The findings are presented and analyzed using a thematic analysis. Furthermore, the study indicates that teachers in general have a positive attitude to learning more about their L2 learners’ prior knowledge and backgrounds, both for the pupils, as well as, their own sake. However, they know very little about it, and there are shortcomings in the knowledge of what the appropriate approach might look like in order to find out about this. Lastly, the study also shows that teachers strive to become better at identifying the L2 learners’ backgrounds and previous knowledge.